Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/juli 2008
Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2015
Januar - Februar - Marts - April - Maj
- Juni
- Juli
- August - September - Oktober - November - December
Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2014
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December
Hvis dagens artikel på forsiden ikke viser dagens artikel for dagen i dag, så er det sandsynligvis fordi cachen ikke er opdateret korrekt.
Tryk på dette link for at opdatere forsiden til den korrekte dagens artikel.
Tryk på dette link for at gøre det samme for denne side.
Dagens skandinaviske artikel
[rediger kildetekst]Et arkiv over dagens skandinaviske artikler der blev vist på forsiden. Artiklerne følger en rotationsordning, da de andre skandinaviske Wikipediaer ikke skifter artikel hver dag:
- Mandag: Norsk (bokmål)
- Tirsdag: Svensk
- Onsdag: Norsk (nynorsk)
- Torsdag: Norsk (bokmål)
- Fredag: Svensk
- Lørdag: Norsk (nynorsk)
- Søndag: Svensk - eller gæstedag - f.eks. finsk, færøsk, grønlandsk, islandsk, samisk.
Artiklerne kan hentes her
[rediger kildetekst]Skanwiki - dette er at foretrække, eftersom de her allerede ligger færdig-formaterede til brug på den danske wikipedia:
Hvis de ikke endnu ligger klar på Skanwiki, kan du gå direkte til disse steder:
- no:Wikipedia:Ukens artikkel/2024
- nn:Wikipedia:Utvald artikkel/2024
- sv:Wikipedia:Utvald artikel
- fi:Malline:Valitut palat/2024
- fo:Wikipedia:Aðrar mánaðargreinir (månedens artikel)
- is:Wikipedia:Grein mánaðarins/2024 (månedens artikel)
1. juli
Dumpar er ei anleggsmaskin som vert nytta for å transportere jord, grus, stein og liknande, ofte på dårleg underlag. Dumparar finst i mange typar og mange storleikar. Nokre dumpartypar er bygde for bruk i terrenget, medan andre krev veg eller fast underlag. På veg, eller anna godt underlag, vert òg lastebilar utstyrte med dumparkasse nytta for massetransport.
Dumparar med stiv ramme kan ha lasteevne opp mot 400 tonn
Det norske føretaket Moxy har produsert rammestyrte dumparar sidan 1972, då dei introduserte den sekshulsdrivne «Viking D15». Les meir…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
2. juli
Djurgårdens IF Fotbollförening är fotbollssektionen i idrottsföreningen Djurgårdens IF som är baserad i Stockholm. Föreningen bildades den 12 mars 1891 och sektionen bildades 1899. Teodor Andersson blev under detta år medlem i föreningen och hjälpte till att starta upp sektionen. Representationslaget har sedan debuten i Allsvenskan under säsongen 1927–28 spelat sammanlagt 52 säsonger i den högsta serien, vilket placerar laget på en sjundeplats i den allsvenska maratontabellen. Sedan 1936 är Stockholms Stadion Djurgårdens hemmaarena för allsvenska matcher och i Svenska Cupen, men vid derbymatcher mot Stockholmsrivalerna AIK och Hammarby och vid europacupmatcher används Råsundastadion som hemmaarena. (läs mer...)
se -
se svensk -
diskussion -
historik
3. juli
Philosophiæ naturalis principia mathematica (latin: «matematiske prinsipper for naturlig filosofi», ofte forkortet til Principia eller Principia Mathematica) er et verk i tre bind av Isaac Newton som ble utgitt 5. juli 1687. Det inneholder formuleringen av det som har blitt kjent som Newtons bevegelseslover, som la grunnlaget for klassisk mekanikk og også Newtons universelle gravitasjonsteori. Han utledet også Keplers lover for planetenes bevegelser, som tidligere bare hadde vært empirisk fastslått.
Gjennom formuleringen av sine teorier om fysikk, hadde Newton levert viktige bidrag til utviklingen av en gren av matematikken som senere har blitt kjent som kalkulus eller matematisk analyse. Det analytiske matematiske språket ble imidlertid i liten grad brukt i Principia, her formulerte Newton sine bevisføringer som geometriske argumenter i den euklidske tradisjonen.
Det er i verket Principia at Newton utrykker sin berømte Hypotheses non fingo («Jeg danner ingen hypoteser.»). Les mer …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
4. juli
Dumpar er ei anleggsmaskin som vert nytta for å transportere jord, grus, stein og liknande, ofte på dårleg underlag. Dumparar finst i mange typar og mange storleikar. Nokre dumpartypar er bygde for bruk i terrenget, medan andre krev veg eller fast underlag. På veg, eller anna godt underlag, vert òg lastebilar utstyrte med dumparkasse nytta for massetransport.
Dumparar med stiv ramme kan ha lasteevne opp mot 400 tonn
Det norske føretaket Moxy har produsert rammestyrte dumparar sidan 1972, då dei introduserte den sekshulsdrivne «Viking D15». Les meir…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
5. juli
Djurgårdens IF Fotbollförening är fotbollssektionen i idrottsföreningen Djurgårdens IF som är baserad i Stockholm. Föreningen bildades den 12 mars 1891 och sektionen bildades 1899. Teodor Andersson blev under detta år medlem i föreningen och hjälpte till att starta upp sektionen. Representationslaget har sedan debuten i Allsvenskan under säsongen 1927–28 spelat sammanlagt 52 säsonger i den högsta serien, vilket placerar laget på en sjundeplats i den allsvenska maratontabellen. Sedan 1936 är Stockholms Stadion Djurgårdens hemmaarena för allsvenska matcher och i Svenska Cupen, men vid derbymatcher mot Stockholmsrivalerna AIK och Hammarby och vid europacupmatcher används Råsundastadion som hemmaarena. (läs mer...)
se -
se svensk -
diskussion -
historik
6. juli
Läkare utan gränser (Médecins Sans Frontières – MSF) är en sekulär medicinsk humanitär ideell hjälporganisation som verkar internationellt. Läkare utan gränser bistår människor som drabbats av kriser, krig och naturkatastrofer oavsett politisk åsikt, religion eller etnisk tillhörighet.
Organisationen grundades efter inbördeskriget i Nigeria 1971 av en liten grupp franska läkare under ledning av Bernard Kouchner. Organisationen bildades med övertygelsen att alla människor har rätt till medicinsk vård och att deras behov är viktigare än nationsgränser, vare sig det behovet av vård är orsakat av människor eller naturkatastrofer.
Läkare utan gränser styrs av en internationell styrelse med säte i Genève i Schweiz. Organisationen är indelad i 20 avdelningar. Omkring 3 000 läkare, sjuksköterskor, barnmorskor och logistiker rekryteras årligen för att handha projekt. (läs mer ...)
se -
historik
7. juli
Færøysk (føroyskt, uttales [ˈføːɹɪst] eller [ˈføːɹɪʂt]) er en del av den vestnordiske språkfamilien. Som islandsk har færøysk utviklet seg fra de gammelnorske dialektene som nybyggerne i vikingtiden hadde med seg fra det vestlige Norge.
Færøysk snakkes av rundt 60 000 mennesker, i første rekke de 48 000 innbyggerne på Færøyene, hvor det har vært offisielt språk siden 1937. Færøyinger og islendinger kan til en viss grad forstå hverandre, men ikke uten problem. Ettersom færøyingene lærer dansk på skolen har gøtudansk oppstått.
Færøysk ble i mange hundre år bevart kun gjennom muntlig tale. Husaviksbrevet, datert til år 1407, er den siste færøyske skriften på over 300 år. Historisk er færøysk en mellomting av islandsk og vestnorske dialekter, og som fra midten av 1800-tallet ble utviklet til et skriftspråk. V.U. Hammershaimb utgav en skriftlig standard for færøysk i 1854. Selv om dette kunne ha vært en mulighet til å skape en lydnær rettskriving, som i walisisk, valgte han å legge fram em rettskriving sammenfallende med en ubrutt skriftlig tradisjon fra det gamle norrøne språket. Les mer...
se -
se norsk -
diskussion -
historik
8. juli
.jpg)
Insekt (frå latin in secta, ”i delar” etter kropssegmenteringa deira) er ei gruppe seksfota leddyr som er utbreidd over heile verda. Det er beskrive godt over ein million ulike artar, 15 000 av dei er registrert i Noreg. Talet på beskrivne artar aukar med om lag 3 500 i året, og ein reknar med at det reelle artstalet ligg mellom tre og hundre millionar artar.
Ein finn insekt dei fleste stadar på land og i ferskvatn, kor dei spelar særs viktige rollar økologisk. Dei er både viktige predatorar på andre virvellause dyr og viktige matorganismar for større dyr. Mange blomsterplantar er dessutan avhengige av insektpollinatorar for å kunne formeira seg.
Insekt er òg dei dyra som skapar flest problem for menneske. Kvart år vert ein tredel av verdas avlingar øydelagt av insekt av eit eller anna slag. Mange sjukdommar vert òg spreidd via insekt, mellom anna malaria.
Sidan insekta er så enormt mangfaldige, talrike og økologisk viktige, er studiet av dei rekna som eit eiga fag, kalla «entomologi». Les meir…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
9. juli
Yngve Larsson (1881-1977) var en svensk filosofie doktor, politiker, borgarråd och riksdagsledamot för Folkpartiet.
Yngve Larsson var gatu- och stadsbyggnadsborgarråd i Stockholms stad 1924-1946, och politiskt ledande bakom flera av stadens historiskt största infrastrukturprojekt, däribland Slussen, Stockholms tunnelbana och Norrmalmsregleringen, samt även Västerbron och Tranebergsbron. Efter att ha avgått som borgarråd, valdes han till riksdagsledamot, samtidigt som han behöll ledande poster inom Stockholms stad.
Larsson kom att kallas sitt århundrades främste svenska stadsbyggare och århundradets gigant inom stockholmspolitiken. 1966 erhöll han Samfundet S:t Eriks plakett för berömliga insatser för Stockholm. (läs mer...)
se -
se svensk -
diskussion -
historik
10. juli
Færøysk (føroyskt, uttales [ˈføːɹɪst] eller [ˈføːɹɪʂt]) er en del av den vestnordiske språkfamilien. Som islandsk har færøysk utviklet seg fra de gammelnorske dialektene som nybyggerne i vikingtiden hadde med seg fra det vestlige Norge.
Færøysk snakkes av rundt 60 000 mennesker, i første rekke de 48 000 innbyggerne på Færøyene, hvor det har vært offisielt språk siden 1937. Færøyinger og islendinger kan til en viss grad forstå hverandre, men ikke uten problem. Ettersom færøyingene lærer dansk på skolen har gøtudansk oppstått.
Færøysk ble i mange hundre år bevart kun gjennom muntlig tale. Husaviksbrevet, datert til år 1407, er den siste færøyske skriften på over 300 år. Historisk er færøysk en mellomting av islandsk og vestnorske dialekter, og som fra midten av 1800-tallet ble utviklet til et skriftspråk. V.U. Hammershaimb utgav en skriftlig standard for færøysk i 1854. Selv om dette kunne ha vært en mulighet til å skape en lydnær rettskriving, som i walisisk, valgte han å legge fram em rettskriving sammenfallende med en ubrutt skriftlig tradisjon fra det gamle norrøne språket. Les mer...
se -
se norsk -
diskussion -
historik
11. juli
Insekt (frå latin in secta, ”i delar” etter kropssegmenteringa deira) er ei gruppe seksfota leddyr som er utbreidd over heile verda. Det er beskrive godt over ein million ulike artar, 15 000 av dei er registrert i Noreg. Talet på beskrivne artar aukar med om lag 3 500 i året, og ein reknar med at det reelle artstalet ligg mellom tre og hundre millionar artar.
Ein finn insekt dei fleste stadar på land og i ferskvatn, kor dei spelar særs viktige rollar økologisk. Dei er både viktige predatorar på andre virvellause dyr og viktige matorganismar for større dyr. Mange blomsterplantar er dessutan avhengige av insektpollinatorar for å kunne formeira seg.
Insekt er òg dei dyra som skapar flest problem for menneske. Kvart år vert ein tredel av verdas avlingar øydelagt av insekt av eit eller anna slag. Mange sjukdommar vert òg spreidd via insekt, mellom anna malaria.
Sidan insekta er så enormt mangfaldige, talrike og økologisk viktige, er studiet av dei rekna som eit eiga fag, kalla «entomologi». Les meir…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
12. juli
Yngve Larsson (1881-1977) var en svensk filosofie doktor, politiker, borgarråd och riksdagsledamot för Folkpartiet.
Yngve Larsson var gatu- och stadsbyggnadsborgarråd i Stockholms stad 1924-1946, och politiskt ledande bakom flera av stadens historiskt största infrastrukturprojekt, däribland Slussen, Stockholms tunnelbana och Norrmalmsregleringen, samt även Västerbron och Tranebergsbron. Efter att ha avgått som borgarråd, valdes han till riksdagsledamot, samtidigt som han behöll ledande poster inom Stockholms stad.
Larsson kom att kallas sitt århundrades främste svenska stadsbyggare och århundradets gigant inom stockholmspolitiken. 1966 erhöll han Samfundet S:t Eriks plakett för berömliga insatser för Stockholm. (läs mer...)
se -
se svensk -
diskussion -
historik
13. juli
Komodovaran (Varanus komodoensis) är en art i ödlefamiljen varaner som återfinns på öarna Komodo, Rincah, Flores, Gili Motang och Gili Dasami i centrala Indonesien. Arten är världens största nu levande ödla med en genomsnittslängd på 2-3 meter och en vikt runt 70 kg. Storleken beror bland annat på dess långsamma ämnesomsättning och att arten lever på isolerade öar där det saknas andra köttätande däggdjur som konkurrerar om samma ekologiska nisch. Komodovaranen är därmed en toppkonsument och dominerar det ekosystem som den lever i. Även om komodovaraner vanligtvis äter kadaver händer det att de även jagar och anfaller andra byten i form av ryggradslösa djur, fåglar och däggdjur.
Komodovaranen upptäcktes av forskare från västvärlden först år 1910. Ödlornas storlek och rykte gjorde dem tidigt till populära zoodjur. I vilt tillstånd har deras utbredning minskat på grund av mänsklig inverkan på deras levnadsmiljö, och de listas i dag som sårbara av IUCN. De är skyddade under indonesisk lag och en nationalpark, Komodo nationalpark, har grundats för att gynna skyddsåtgärder. (läs mer...)
se -
historik
14. juli
Nelson Mandela (født 18. juli 1918) var Sør-Afrikas første svarte president (1994–1999), og landets første president valgt i frie valg blant alle landets borgere. Før han ble president hadde han i en årrekke vært en av de førende anti-apartheidaktivister i landet, og hadde sittet fengslet i 27 år, mye av tiden på Robben Island.
Både nasjonalt og internasjonalt ble Mandela et tydelig og samlende symbol på frihet og likeverd, mens apartheidregimet og dets støttespillere forsøkte å fremstille både Mandela og partiet ANC som kommunister og terrorister.
Da han i 1990 ble løslatt fra fangenskap gikk han i bresjen for en politikk for forsoning og samarbeid, som bidro til å føre landet inn i et multietnisk demokrati. For dette arbeidet fikk han Nobels fredspris i 1993, sammen med Sør-Afrikas daværende president de Klerk. Les mer...
se -
se norsk -
diskussion -
historik
15. juli
Det osmanske riket, også kalla Det ottomanske riket, var eit enormt, tyrkisk imperium, grunnlagd av Osman I ved byrjinga av 1300-talet og styrt av Det osmanske dynastiet fram til Tyrkia som republikk vart skipa av Mustafa Kemal Atatürk i 1923 etter den fyrste verdskrigen.
Riket var mektigast på 1500-talet under sultan Süleyman den store. Det hadde likevel størst utstrekking i 1683, då det strekte seg frå Wien i vest, gjennom Midtausten og Nord-Afrika, til dagens Iran og Den arabiske halvøya i aust. Sjølv om riket var stort, hadde det berre rundt 40 millionar innbyggjarar.
Ein sultan styrte riket saman med diwanen, ei regjering sett saman av vesirar og leia av storvesiren. Seinare tok sultanane den muslimske tittelen kalif, det åndelege overhovudet til alle muslimar. I fleire hundreår såg ein på desse sultanane som dei einaste som hadde rett til å erklæra heilag krig. Les meir…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
16. juli
Parfym används för att ge människokroppen, föremål och rum väldoft. Parfymer är vanligen vätskor, men kan också återfinnas som salvor eller krämer. Doften i parfym kommer från olika eteriska oljor och aromämnen. Ibland ingår också fixativer, som gör att parfymen inte avdunstar för fort, och något lösningsmedel, till exempel alkohol eller vatten.
Parfymer kan finnas i olika koncentrationsgrad i form av parfymextrakt, eau de parfum, eau de toilette och eau de cologne. Samma parfym kan också användas i andra produkter, som tvål, deodorant, rumspray, med mera. Parfymerade produkter är vanliga inom hushållens kemikalier, till exempel tvättmedel, rengöringsmedel och diskmedel, men också till hygienartiklar som schampoo, hudlotion med mera. Doftämnen bryts ner eller försämras om de utsätts för hetta, ljus, eller luft. Les mer...
se -
se svensk -
diskussion -
historik
17. juli
Nelson Mandela (født 18. juli 1918) var Sør-Afrikas første svarte president (1994–1999), og landets første president valgt i frie valg blant alle landets borgere. Før han ble president hadde han i en årrekke vært en av de førende anti-apartheidaktivister i landet, og hadde sittet fengslet i 27 år, mye av tiden på Robben Island.
Både nasjonalt og internasjonalt ble Mandela et tydelig og samlende symbol på frihet og likeverd, mens apartheidregimet og dets støttespillere forsøkte å fremstille både Mandela og partiet ANC som kommunister og terrorister.
Da han i 1990 ble løslatt fra fangenskap gikk han i bresjen for en politikk for forsoning og samarbeid, som bidro til å føre landet inn i et multietnisk demokrati. For dette arbeidet fikk han Nobels fredspris i 1993, sammen med Sør-Afrikas daværende president de Klerk. Les mer...
se -
se norsk -
diskussion -
historik
18. juli
Det osmanske riket, også kalla Det ottomanske riket, var eit enormt, tyrkisk imperium, grunnlagd av Osman I ved byrjinga av 1300-talet og styrt av Det osmanske dynastiet fram til Tyrkia som republikk vart skipa av Mustafa Kemal Atatürk i 1923 etter den fyrste verdskrigen.
Riket var mektigast på 1500-talet under sultan Süleyman den store. Det hadde likevel størst utstrekking i 1683, då det strekte seg frå Wien i vest, gjennom Midtausten og Nord-Afrika, til dagens Iran og Den arabiske halvøya i aust. Sjølv om riket var stort, hadde det berre rundt 40 millionar innbyggjarar.
Ein sultan styrte riket saman med diwanen, ei regjering sett saman av vesirar og leia av storvesiren. Seinare tok sultanane den muslimske tittelen kalif, det åndelege overhovudet til alle muslimar. I fleire hundreår såg ein på desse sultanane som dei einaste som hadde rett til å erklæra heilag krig. Les meir…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
19. juli
Parfym används för att ge människokroppen, föremål och rum väldoft. Parfymer är vanligen vätskor, men kan också återfinnas som salvor eller krämer. Doften i parfym kommer från olika eteriska oljor och aromämnen. Ibland ingår också fixativer, som gör att parfymen inte avdunstar för fort, och något lösningsmedel, till exempel alkohol eller vatten.
Parfymer kan finnas i olika koncentrationsgrad i form av parfymextrakt, eau de parfum, eau de toilette och eau de cologne. Samma parfym kan också användas i andra produkter, som tvål, deodorant, rumspray, med mera. Parfymerade produkter är vanliga inom hushållens kemikalier, till exempel tvättmedel, rengöringsmedel och diskmedel, men också till hygienartiklar som schampoo, hudlotion med mera. Doftämnen bryts ner eller försämras om de utsätts för hetta, ljus, eller luft. Les mer...
se -
se svensk -
diskussion -
historik
20. juli
Gamla Göta landsväg eller Göta landsväg var en medeltida väg som gick från Stockholm över Södertörn mot Götaland. Innan Stockholm grundades fanns här den forntida Tingsvägen som ledde till det ting som hölls varje vår och höst i Svartlöten. När Stockholm grundas på 1250-talet infogades den gamla tingsvägen i den allmänna tillfartsvägen till staden, den kom att kallas Göta landsväg.
Vägsträckningen över Årstafältet är den bäst bevarade delen och numera ett fornminne. Göta landsväg miste sin betydelse som huvudled under senare delen av 1600-talet, när den "Nya landsvägen" (numera Gamla Södertäljevägen) över Hornstull tillkom.
se -
historik
21. juli
Egon Schiele (1890-1918) var en østerriksk maler, som i ettertid blir regnet blant de store figurative malerne på tidlig 1900-tall. Blant verkene finnes en stor andel intense selvportretter. Hans figurer er vanligvis vridd og skjeve, noe som gjør ham til en representant for ekspresjonismen. Hans intense og korte liv og malestil gjorde ham også til et ikon blant tidens bohemer.
En kort stund etter Klimts død i februar 1918, var Schiele den mest betydningsfulle kunstneren i Østerrike. Hans utstilling i Wien i 1918 var en stor suksess hvor han solgte en relkke av bildene han hadde på utstillingen. Men i ettertid kan det synes som om han var for ung da han døde til å prege ettertiden i sterk grad. Likevel var det stor interesse for bildene hans både i Østerrike og Tyskland, i hvert fall fram til den nasjonalsosialistiske maktovertakelsen i 1933 i Tyskland og Anschluss av Østerrike i 1938. I den nazistiske kunstsynet ble Schieles kunst stemplet som «degenerert». Les mer...
se -
se norsk -
diskussion -
historik
22. juli
Hugo Grotius (10. april 1583–28. august 1645) arbeidde som jurist i Nederland og la fundamentet for internasjonal rett basert på naturrett. Han var og filosof, poet og dramaforfattar. Han er kanskje mest kjent for verket Mare Liberum som la grunnlaget for teorien om det opne hav og framtidig havrett.
I Mare Liberum («Dei frie hav») som vart trykt i 1609 formulerte Grotius eit nytt prinsipp om at havet var internasjonalt og at alle nasjonar fritt kunne nytte havet for handel. Dette prinsippet gav nederlenderane ideologisk grunnlag for bryte ulike handelsmonopol gjennom si formidable maritime makt. Før denne tid var det vanleg å tenkje at hava var delt mellom Spania og Portugal med bakgrunn i at Paven hadde delt verda mellom desse to landa. Prinsippa som Grotius formulerte finn vi igjen i dagens havrett. Artikkel 17 i Havrettstraktaten gjev alle rett til uskuldig gjennomfart.
England som konkurerte kraftig med Nederland om å dominere verdshandelen var usamde i dette og kravde suverenitet over havet rundt dei britiske øyene. Det var Cornelius Bynkershoek som i De dominio maris (1702) fann løysninga. Eit land skulle ha suverenitet over hava så langt ut frå land som ein kanon kunne skyte. Dette utvikle seg til prinsippet om tremils grense til havs. Les meir…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
23. juli
.jpg)
Erik Axel Karlfeldt, ursprungligen Erik Axel Eriksson, född 20 juli 1864 i Karlbo, Folkärna socken (Folkärna församling), Kopparbergs län, död 1931 i Stockholm, begravd i Folkärna; var en svensk poet, författare, och ledamot av Svenska Akademien från 1904, och dess ständige sekreterare från 1913. Han fick postumt nobelpriset i litteratur 1931. (Mer)
se -
se svensk -
diskussion -
historik
24. juli
Egon Schiele (1890-1918) var en østerriksk maler, som i ettertid blir regnet blant de store figurative malerne på tidlig 1900-tall. Blant verkene finnes en stor andel intense selvportretter. Hans figurer er vanligvis vridd og skjeve, noe som gjør ham til en representant for ekspresjonismen. Hans intense og korte liv og malestil gjorde ham også til et ikon blant tidens bohemer.
En kort stund etter Klimts død i februar 1918, var Schiele den mest betydningsfulle kunstneren i Østerrike. Hans utstilling i Wien i 1918 var en stor suksess hvor han solgte en relkke av bildene han hadde på utstillingen. Men i ettertid kan det synes som om han var for ung da han døde til å prege ettertiden i sterk grad. Likevel var det stor interesse for bildene hans både i Østerrike og Tyskland, i hvert fall fram til den nasjonalsosialistiske maktovertakelsen i 1933 i Tyskland og Anschluss av Østerrike i 1938. I den nazistiske kunstsynet ble Schieles kunst stemplet som «degenerert». Les mer...
se -
se norsk -
diskussion -
historik
25. juli
Hugo Grotius (10. april 1583–28. august 1645) arbeidde som jurist i Nederland og la fundamentet for internasjonal rett basert på naturrett. Han var og filosof, poet og dramaforfattar. Han er kanskje mest kjent for verket Mare Liberum som la grunnlaget for teorien om det opne hav og framtidig havrett.
I Mare Liberum («Dei frie hav») som vart trykt i 1609 formulerte Grotius eit nytt prinsipp om at havet var internasjonalt og at alle nasjonar fritt kunne nytte havet for handel. Dette prinsippet gav nederlenderane ideologisk grunnlag for bryte ulike handelsmonopol gjennom si formidable maritime makt. Før denne tid var det vanleg å tenkje at hava var delt mellom Spania og Portugal med bakgrunn i at Paven hadde delt verda mellom desse to landa. Prinsippa som Grotius formulerte finn vi igjen i dagens havrett. Artikkel 17 i Havrettstraktaten gjev alle rett til uskuldig gjennomfart.
England som konkurerte kraftig med Nederland om å dominere verdshandelen var usamde i dette og kravde suverenitet over havet rundt dei britiske øyene. Det var Cornelius Bynkershoek som i De dominio maris (1702) fann løysninga. Eit land skulle ha suverenitet over hava så langt ut frå land som ein kanon kunne skyte. Dette utvikle seg til prinsippet om tremils grense til havs. Les meir…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
26. juli
Erik Axel Karlfeldt, ursprungligen Erik Axel Eriksson, född 20 juli 1864 i Karlbo, Folkärna socken (Folkärna församling), Kopparbergs län, död 1931 i Stockholm, begravd i Folkärna; var en svensk poet, författare, och ledamot av Svenska Akademien från 1904, och dess ständige sekreterare från 1913. Han fick postumt nobelpriset i litteratur 1931. (Mer)
se -
se svensk -
diskussion -
historik
27. juli
Konflikten mellan Libyen och Tchad var ett tillstånd av sporadisk krigföring i Tchad mellan 1978 och 1987 där Libyen och Tchad var kontrahenterna. Libyens inblandning i Tchads inre angelägenheter inleddes redan då inbördeskriget i Tchad utvidgades till norra Tchad 1968 och blev mer intensivt i och med Muammar al-Qadhdhafis tillträde till makten 1969. Konflikten utmärktes av fyra olika libyska interventioner i Tchad, som skedde 1978, 1979, 1980–1981 och 1983–1987. Vid alla dessa tillfällen hade Qadhdhafi stöd av ett antal grupperingar som deltog i inbördeskriget, medan Libyens motståndare fick stöd av den franska regeringen, som intervenerade militärt för att rädda Tchads regering 1978, 1983 och 1986.
se -
historik
28. juli
Kangxi-keiseren (Kāngxī, født Xuanye, 玄燁, i 1654 i Den forbudte by i Beijing, død 1722 i Det gamle sommerpalass i Beijing) var den fjerde keiseren av Qing-dynastiet, men bare den andre Qing-keiseren som hersket over hele Kina, fra 1661 til 1722.
Han er kjent som en av den kinesiske histories største keisere. Hans regjeringstid på 61 år gjør ham til den lengstregjerende av alle de kinesiske keisere, skjønt man må da være klar over at han ble keiser i en alder av åtte år og at de første årene var styringsansvaret utøvd av fire regenter og hans bestemor enkekeiserinnen Xiaozhuang. Under hans regjeringstid ble Qing-Kinas territorium utvidet og sikret, og landet opplevde så stabilitet og velstandsvekst. Selv om Kangxi må regnes som mandsju, var han av mindre enn halvt mandsjuisk avstamning - han hadde også kinesiske og mongolske forfedre. Kangxi-keiseren var seg dette bevisst. Og han la stor vekt på at mandsjuer og kinesere skulle behandles likt, og sørget for at kineserne ble likt representert i alle avdelinger av det keiserlige styringsapparat.
Han døde som en desillusjonert mann. Likevel ble hans ettermæle et svært positivt, han regnes som en av Kinas mest fremragende keisere. Noe som kan anføres for det, er hans samvittighetsfulle styre, hans anstrengelser for å være upartisk mellom mandsjuer og kinesere og hans anstrengelser for å leve opp til konfucianismens keiserideal. Les mer
se -
se norsk -
diskussion -
historik
29. juli
Eldfell (utt. eld-fedl, tyder eldfjell) er ein om lag 200 meter høg sinderkjeglevulkan på den islandske øya Heimaey, som vart danna då eit vulkanutbrot overraskande byrja 23. januar 1973, like utanfor byen Heimaey.
Utbrotet utløyste ei alvorleg krise og førte nesten til ei permanent evakuering av øya. Vulkansk oske fall over mesteparten av øya og øydela mange hus. Ein straum av lava trua med å fylle igjen hamna, som var hovudinntektskjelda til øya via fiskeriflåten. Ein operasjon vart iverksatt for å kjøle ned lavaen ved å pumpe sjøvatn på toppen av han, noko som var vellukka og hindra lavaen frå å stenge hamna.
Etter at utbrotet var over, brukte øyfolket varmen frå den sakte avkjølande lavaen til å produsere varmt vatn og generere elektrisitet. Dei brukte óg noko av tefraen, nedfall frå dei eksplosive utbrota, for å forlenge rullebanen på øya sin litle flyplass, og som fyllmateriale som dei bygde 200 nye hus på. Les meir…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
30. juli
Råka (Corvus frugilegus) är en fågel som tillhör kråksläktet inom familjen kråkfåglar. Den är en av fyra arter i kråksläktet som förekommer i Europa. Råkan förekommer i stora delar av palearktiska regionen och har introducerats i Nya Zeeland. Den utmärks av sin långa, spetsiga och något nedåtböjda näbb och sin metalliskt glänsande svarta fjäderdräkt.
Råkan förekommer i ett bälte som sträcker sig från Irland och Skottland via Centraleuropa genom Centralasien österut till Kina. Den saknas i södra Schweiz, i stora delar av Österrike och i Italien. I Norden når den Danmark och södra Sverige, i sydost Svarta havets och Kaspiska havets kuster. Under vintermånaderna bebor den också Norges kust till mellersta Norge, stora delar av Balkan, samt större delen av Turkiet. (läs mer ...)
se -
se svensk -
diskussion -
historik
31. juli
Kangxi-keiseren (Kāngxī, født Xuanye, 玄燁, i 1654 i Den forbudte by i Beijing, død 1722 i Det gamle sommerpalass i Beijing) var den fjerde keiseren av Qing-dynastiet, men bare den andre Qing-keiseren som hersket over hele Kina, fra 1661 til 1722.
Han er kjent som en av den kinesiske histories største keisere. Hans regjeringstid på 61 år gjør ham til den lengstregjerende av alle de kinesiske keisere, skjønt man må da være klar over at han ble keiser i en alder av åtte år og at de første årene var styringsansvaret utøvd av fire regenter og hans bestemor enkekeiserinnen Xiaozhuang. Under hans regjeringstid ble Qing-Kinas territorium utvidet og sikret, og landet opplevde så stabilitet og velstandsvekst. Selv om Kangxi må regnes som mandsju, var han av mindre enn halvt mandsjuisk avstamning - han hadde også kinesiske og mongolske forfedre. Kangxi-keiseren var seg dette bevisst. Og han la stor vekt på at mandsjuer og kinesere skulle behandles likt, og sørget for at kineserne ble likt representert i alle avdelinger av det keiserlige styringsapparat.
Han døde som en desillusjonert mann. Likevel ble hans ettermæle et svært positivt, han regnes som en av Kinas mest fremragende keisere. Noe som kan anføres for det, er hans samvittighetsfulle styre, hans anstrengelser for å være upartisk mellom mandsjuer og kinesere og hans anstrengelser for å leve opp til konfucianismens keiserideal. Les mer
se -
se norsk -
diskussion -
historik