Spring til indhold

Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/juni 2014

Fra Wikipedia, den frie encyklopædi


Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2015
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December

Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2014
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December


Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel - tidligere år

I dag er det mandag, 23. december 2024; klokken er 13:44 (UTC)

Hvis dagens artikel på forsiden ikke viser dagens artikel for dagen i dag, så er det sandsynligvis fordi cachen ikke er opdateret korrekt.
Tryk på dette link for at opdatere forsiden til den korrekte dagens artikel.
Tryk på dette link for at gøre det samme for denne side.

Dagens skandinaviske artikel

[rediger kildetekst]

Et arkiv over dagens skandinaviske artikler der blev vist på forsiden. Artiklerne følger en rotationsordning, da de andre skandinaviske Wikipediaer ikke skifter artikel hver dag:

Artiklerne kan hentes her

[rediger kildetekst]

Skanwiki - dette er at foretrække, eftersom de her allerede ligger færdig-formaterede til brug på den danske wikipedia:


Hvis de ikke endnu ligger klar på Skanwiki, kan du gå direkte til disse steder:

Kronans förlisning i en målning av Claus Møinichen från 1686.

Kronan var ett svenskt örlogsfartyg och ett av de största fartygen i världen under sin tid. Kronan byggdes 1668-72 men efter bara några års tjänst sjönk hon under slaget vid Ölands södra udde 1 juni 1676 vid alltför tvär gir i hårt väder. Under kantringen antändes krutförrådet längst fram i skeppet och sprängde bort huvuddelen av fören på styrbordssidan. Närmare 800 man dog när Kronan sjönk och med i djupet följde över 100 kanoner, värdefull utrustning, privata ägodelar och stora summor pengar i form av krigskassor. Vraket efter Kronan hittades 1980 under ledning av Anders Franzén. I nästan 30 år därefter har vrakplatsen utanför Hulterstad varit föremål för marinarkeologiska undersökningar. Över 30 000 föremål har tagits upp och Kronan har blivit det mest kända vraket i Östersjön efter Vasa med en egen utställning i Kalmar läns museum. Läs mer
Se på dansk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Den første pinsefeiringen skildres i første del av Apostlenes gjerninger. Scenen hvor Den Hellige Ånd kommer som ildtunger på apostlenes hoder er populært i kunsthistorien. Maleri av Giotto, 1266-1337.

Apostlenes gjerninger (Acta) er den femte boken i Det nye testamente i Bibelen. Den kommer etter de fire evangeliene. Det er en vanlig oppfatning at den er skrevet av den makedonske legen Lukas, forfatteren av Evangeliet etter Lukas. Boken fokuserer på starten på og spredningen av den kristne bevegelsen og det kristne budskapet. Den tar utgangspunkt i de første kristnes opplevelser på pinsedag, og fokuserer særlig på Paulus' virksomhet i middelhavsområdet, og hvordan kristendommen spredte seg fra å være et rent jødisk fenomen til å bli en bevegelse som også omfattet «hedninger». Les mer …
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


En tvättbjörn i Hugh Taylor Birch State Park, Fort Lauderdale, Florida

Tvättbjörn, ibland även kallad nordamerikansk tvättbjörn (Procyon lotor), är ett medelstort däggdjur, och den största arten inom familjen halvbjörnar. Den mäter ungefär 70 cm och väger vanligtvis cirka 9 kg. Den är till största delen en nattaktiv allätare som lever av vegetabilier, ryggradslösa djur, fisk, kräldjur, mindre däggdjur och fågelägg. Den har gråaktig päls med en tät underull. Två av dess mest distinkta karaktärer är dess tydliga mörka ansiktsmask och att den är så fingerfärdig med sina framtassar. Den har gott minne och kan återupprepa komplicerade uppgifter efter lång tid. Tvättbjörnen har ett utvecklat socialt beteende och lever inte ensam, som man trodde tidigare, utan ofta i mindre grupper.

Den levde ursprungligen i mellersta och norra Amerika i löv- och blandskog, men dess goda anpassningsförmåga har gjort att den spridit sig till bergsområden, kustnära våtmarker och urbana miljöer. Det svenska trivialnamnet har den fått utifrån sin vana att doppa sin föda i vatten, som om den tvättade den. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Styggedalstraversen

Jotunheimen er eit fjellmassiv som ligg sentralt i Sør-Noreg mellom Ottadalen i nord, Gudbrandsdalen i aust, Valdres i sør og Sogn i vest. I området ligg dei høgste fjella i Nord-Europa, Galdhøpiggen og Glittertind. Dei atten andre høgste toppane i Fastlands-Noreg ligg i Jotunheimen, med Vestre Tverråtind på 2309 moh som den «lågaste» av desse. Totalt har området over 80 toppar på over 2000 meter. Jotunheimen er eit populært turområde, og har eit godt utbygd hyttenett og mange merkte stiar. Den mest populære ruta i Jotunheimen er turen over Besseggen, som går mellom Gjende og Bessvatnet.

I 1980 vart Jotunheimen nasjonalpark på 1151 km2 oppretta. Nasjonalparken omfattar dei sentrale delane av Jotunheimen og Hurrungane med alle dei høgste partia.

Namnet Jotunheimen vart fyrst teke i bruk, i forma Jøtunheimen, av A.O. Vinje, som gjekk mykje i området i 1860-åra. Jotunheim var namnet på staden jotnane heldt til i norrøn gudelære. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Den første pinsefeiringen skildres i første del av Apostlenes gjerninger. Scenen hvor Den Hellige Ånd kommer som ildtunger på apostlenes hoder er populært i kunsthistorien. Maleri av Giotto, 1266-1337.

Apostlenes gjerninger (Acta) er den femte boken i Det nye testamente i Bibelen. Den kommer etter de fire evangeliene. Det er en vanlig oppfatning at den er skrevet av den makedonske legen Lukas, forfatteren av Evangeliet etter Lukas. Boken fokuserer på starten på og spredningen av den kristne bevegelsen og det kristne budskapet. Den tar utgangspunkt i de første kristnes opplevelser på pinsedag, og fokuserer særlig på Paulus' virksomhet i middelhavsområdet, og hvordan kristendommen spredte seg fra å være et rent jødisk fenomen til å bli en bevegelse som også omfattet «hedninger». Les mer …
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


En tvättbjörn i Hugh Taylor Birch State Park, Fort Lauderdale, Florida

Tvättbjörn, ibland även kallad nordamerikansk tvättbjörn (Procyon lotor), är ett medelstort däggdjur, och den största arten inom familjen halvbjörnar. Den mäter ungefär 70 cm och väger vanligtvis cirka 9 kg. Den är till största delen en nattaktiv allätare som lever av vegetabilier, ryggradslösa djur, fisk, kräldjur, mindre däggdjur och fågelägg. Den har gråaktig päls med en tät underull. Två av dess mest distinkta karaktärer är dess tydliga mörka ansiktsmask och att den är så fingerfärdig med sina framtassar. Den har gott minne och kan återupprepa komplicerade uppgifter efter lång tid. Tvättbjörnen har ett utvecklat socialt beteende och lever inte ensam, som man trodde tidigare, utan ofta i mindre grupper.

Den levde ursprungligen i mellersta och norra Amerika i löv- och blandskog, men dess goda anpassningsförmåga har gjort att den spridit sig till bergsområden, kustnära våtmarker och urbana miljöer. Det svenska trivialnamnet har den fått utifrån sin vana att doppa sin föda i vatten, som om den tvättade den. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Styggedalstraversen

Jotunheimen er eit fjellmassiv som ligg sentralt i Sør-Noreg mellom Ottadalen i nord, Gudbrandsdalen i aust, Valdres i sør og Sogn i vest. I området ligg dei høgste fjella i Nord-Europa, Galdhøpiggen og Glittertind. Dei atten andre høgste toppane i Fastlands-Noreg ligg i Jotunheimen, med Vestre Tverråtind på 2309 moh som den «lågaste» av desse. Totalt har området over 80 toppar på over 2000 meter. Jotunheimen er eit populært turområde, og har eit godt utbygd hyttenett og mange merkte stiar. Den mest populære ruta i Jotunheimen er turen over Besseggen, som går mellom Gjende og Bessvatnet.

I 1980 vart Jotunheimen nasjonalpark på 1151 km2 oppretta. Nasjonalparken omfattar dei sentrale delane av Jotunheimen og Hurrungane med alle dei høgste partia.

Namnet Jotunheimen vart fyrst teke i bruk, i forma Jøtunheimen, av A.O. Vinje, som gjekk mykje i området i 1860-åra. Jotunheim var namnet på staden jotnane heldt til i norrøn gudelære. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Joel Pettersson. Foto från 1916.

Joel Pettersson, född 8 juni 1892 och död 5 januari 1937, var en åländsk författare och bildkonstnär som i sina målningar och i sin dialektpräglade prosa och dramatik skildrade den åländska landsbygden under nittonhundratalets första årtionden. Trots att mycket litet av hans verk publicerades under hans livstid räknas han idag till en av de mest betydelsefulla åländska författarna. Mycket av Petterssons prosa kan betecknas som delvis sammanhängande noveller där den självbiografiska figuren Pojken ofta förekommer, men en del av hans texter är skrivna direkt i jagform. Prosan utspelar sig vanligen i den samtida åländska bondemiljön, men en del har mer allegorisk, sagoliknande karaktär. Flera av hans pjäser har uppförts på Åland även på senare år. Hans måleri, som har betecknats som modernistiskt och expressionistiskt, uppmärksammades tidigare än hans litterära verk. Han målade på material som ogrundad kartong och med oljefärger av låg kvalitet vilket bidrar till den råa känslan, men gör att många målningar är i dåligt skick idag. Hans motiv var traditionella: porträtt, landskapsmålningar och stilleben men hans teknik och färgval okonventionellt och modernt för tiden. Hans stil har kallats expressionistisk och har likheter med Van Goghs och Gauguins. Läs mer
Se på dansk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Et Kazakstansk frimerke i anledning Fotball-VM.

VM i fotball 2010, som var det 19. VM i fotball, ble arrangert i Sør-Afrika i juni–juli 2010. Dette var første gang fotball-VM ble avholdt på det afrikanske kontinentet. Kampene ble spilt på ti stadioner i ni byer rundt om i landet, og finalen ble spilt på Soccer City i Sør-Afrikas største by, Johannesburg.

32 lag ble valgt ut til å delta gjennom en verdensomspennende kvalifiseringsrunde som begynte i august 2007. I første runde av turneringen kjempet lagene for poeng i round robin-grupper bestående av fire lag, og de to beste lagene i hver gruppe gikk videre. Disse 16 lagene avanserte til sluttspillet, hvor tre utslagsrunder bestemte hvilke to lag som skulle møte hverandre i finalen.

Regjerende europamester Spania, som aldri før hadde blitt verdensmester, vant turneringen. I finalen slo de Nederland 1–0 etter scoring av Andrés Iniesta i annen ekstraomgang. Vertsnasjonen Sør-Afrika ble slått ut i gruppespillet i likhet med finalistene fra forrige VM, Italia og Frankrike. New Zealand ble det eneste ubeseirede laget i turneringen. Les mer…
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Nordökaka (Nestor meridionalis septentrionalis) på Auckland Zoo, Nya Zeeland.

Māoripapegojor (Strigopidae) är en familj med papegojfåglar som består av de två släktena Nestor och Strigops. Nestor omfattar arterna kea, kaka, Norfolkkaka och Chathamkaka, medan släktet Strigops enbart omfattar arten kakapo. Alla idag förekommande arter är endemerNya Zeeland medan de två utdöda arterna Norfolkkaka och Chathamkaka förekom på närliggande öar som Chathamöarna, Norfolkön och närliggande Phillip Island. Trivialnamnen kea, kaka och kakapo härstammar från deras namn på maori.

Norfolkkaka och Chathamkaka dog ut under historisk tid, medan kakapo, kea och de två underarterna av kaka, alla är hotade, allt orsakat av människan. Både polynesierna och européerna har introducerat invasiva arter som gris, hund och råttor, som tar ägg från de markhäckande fåglarnas bon. Ytterligare reducering av populationerna har skett genom jakt, både för föda, fjädrar och för att skydda odlingar, habitatförluster och konkurrens om föda från introducerade arter.

Familjen började evolveras ur de andra papegojorna för ungefär 82 miljoner år sedan när Nya Zeeland bröts loss från Gondwana, medan evolveringen av släktena Nestor och Strigops påbörjades för mellan 60 och 80 miljoner år sedan. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Plakat frå USA i 1917 retta mot jiddiskspråklege innvandrar. Plakaten, som viser innseglinga mot New York med Fridomsgudinna under ein regnboge i amerikanske fargar, speler på håpet innvandrarane har om eit betre liv i det nye landet sitt, og oppfordrar dei no til å støtta det gjennom å ikkje sløsa med mat.

Innvandring viser til det å kryssa statsgrenser for å busetja seg i eit anna land enn det ein tidlegare har budd i. Omgrepet «innvandrar» kan dermed visa til menneske som har vandra inn i eit land og i nokre høve også til etterkomarar etter dei. Vandring mellom ulike samfunn har eksistert sidan før det blei oppretta statsgrenser, men ulike område har hatt ulike mengder og typar innvandring til forskjellige tider. Mottakarsamfunn har veksla mellom å oppmuntra til og avgrensa eller prøva å stoppa innvandring.

Kven ein definerer som innvandrar kan variera. Ein skil ofte mellom innvandring og grensekryssing med kortare opphald som mål, til dømes ved turisme, utdanning, korte arbeidsopphald eller andre vitjingar, men enkeltpersonar kan gå mellom dei ulike kategoriane slik at eit fullstendig skilje kan vera vanskeleg. Generasjonsmessig avgrensing kan også vera ulik. I visse land kan ein rekna nokre grupper innbyggjarar som innvandrarar, og i nokre høve også statslause, sjølv om dei har budd der i generasjonar. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Et Kazakstansk frimerke i anledning Fotball-VM.

VM i fotball 2010, som var det 19. VM i fotball, ble arrangert i Sør-Afrika i juni–juli 2010. Dette var første gang fotball-VM ble avholdt på det afrikanske kontinentet. Kampene ble spilt på ti stadioner i ni byer rundt om i landet, og finalen ble spilt på Soccer City i Sør-Afrikas største by, Johannesburg.

32 lag ble valgt ut til å delta gjennom en verdensomspennende kvalifiseringsrunde som begynte i august 2007. I første runde av turneringen kjempet lagene for poeng i round robin-grupper bestående av fire lag, og de to beste lagene i hver gruppe gikk videre. Disse 16 lagene avanserte til sluttspillet, hvor tre utslagsrunder bestemte hvilke to lag som skulle møte hverandre i finalen.

Regjerende europamester Spania, som aldri før hadde blitt verdensmester, vant turneringen. I finalen slo de Nederland 1–0 etter scoring av Andrés Iniesta i annen ekstraomgang. Vertsnasjonen Sør-Afrika ble slått ut i gruppespillet i likhet med finalistene fra forrige VM, Italia og Frankrike. New Zealand ble det eneste ubeseirede laget i turneringen. Les mer…
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Nordökaka (Nestor meridionalis septentrionalis) på Auckland Zoo, Nya Zeeland.

Māoripapegojor (Strigopidae) är en familj med papegojfåglar som består av de två släktena Nestor och Strigops. Nestor omfattar arterna kea, kaka, Norfolkkaka och Chathamkaka, medan släktet Strigops enbart omfattar arten kakapo. Alla idag förekommande arter är endemerNya Zeeland medan de två utdöda arterna Norfolkkaka och Chathamkaka förekom på närliggande öar som Chathamöarna, Norfolkön och närliggande Phillip Island. Trivialnamnen kea, kaka och kakapo härstammar från deras namn på maori.

Norfolkkaka och Chathamkaka dog ut under historisk tid, medan kakapo, kea och de två underarterna av kaka, alla är hotade, allt orsakat av människan. Både polynesierna och européerna har introducerat invasiva arter som gris, hund och råttor, som tar ägg från de markhäckande fåglarnas bon. Ytterligare reducering av populationerna har skett genom jakt, både för föda, fjädrar och för att skydda odlingar, habitatförluster och konkurrens om föda från introducerade arter.

Familjen började evolveras ur de andra papegojorna för ungefär 82 miljoner år sedan när Nya Zeeland bröts loss från Gondwana, medan evolveringen av släktena Nestor och Strigops påbörjades för mellan 60 och 80 miljoner år sedan. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Plakat frå USA i 1917 retta mot jiddiskspråklege innvandrar. Plakaten, som viser innseglinga mot New York med Fridomsgudinna under ein regnboge i amerikanske fargar, speler på håpet innvandrarane har om eit betre liv i det nye landet sitt, og oppfordrar dei no til å støtta det gjennom å ikkje sløsa med mat.

Innvandring viser til det å kryssa statsgrenser for å busetja seg i eit anna land enn det ein tidlegare har budd i. Omgrepet «innvandrar» kan dermed visa til menneske som har vandra inn i eit land og i nokre høve også til etterkomarar etter dei. Vandring mellom ulike samfunn har eksistert sidan før det blei oppretta statsgrenser, men ulike område har hatt ulike mengder og typar innvandring til forskjellige tider. Mottakarsamfunn har veksla mellom å oppmuntra til og avgrensa eller prøva å stoppa innvandring.

Kven ein definerer som innvandrar kan variera. Ein skil ofte mellom innvandring og grensekryssing med kortare opphald som mål, til dømes ved turisme, utdanning, korte arbeidsopphald eller andre vitjingar, men enkeltpersonar kan gå mellom dei ulike kategoriane slik at eit fullstendig skilje kan vera vanskeleg. Generasjonsmessig avgrensing kan også vera ulik. I visse land kan ein rekna nokre grupper innbyggjarar som innvandrarar, og i nokre høve også statslause, sjølv om dei har budd der i generasjonar. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Bleach är det amerikanska grungebandet Nirvanas debutalbum och det släpptes den 15 juni 1989 via skivbolaget Sub Pop. Den huvudsakliga inspelningen av Bleach ägde rum mellan december 1988 och januari 1989 i Reciprocal Recording Studios i Seattle, Washington tillsammans med producenten Jack Endino. Kurt Cobain, som skrev de flesta låtarna på albumet, sa att Sub Pop hade satt press på Nirvana att spela in "rocklåtar" och Cobain ansåg även att han inte fick utlopp för de influenser han egentligen hade, vilka var mycket mer konstnärliga och inspirerade av popmusiken.

Bleach har mestadels fått positiv kritik och sålde runt 40 000 exemplar i USA innan Nirvanas andra album Nevermind hade släppts. Numera är det Sub Pops bäst säljande lansering någonsin och albumet har sålt över fyra miljoner exemplar världen över. 2009, tjugo år efter albumets ursprungliga lansering, släpptes Bleach i en 20th Anniversary Deluxe Edition som innehöll de tidigare tretton låtarna, men även tolv låtar som spelats in vid en konsert den 9 februari 1990 på Pine Street Theatre i Portland, Oregon. Läs mer
Se på dansk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Mans flagg, med en triskele av føtter i rustning, har røtter på 1200-tallet

Man (engelsk Isle of Man, mansk Ellan Vannin) er en øy i Irskesjøen mellom England i øst, Irland i vest og Skottland i nord. Man styres som et konstitusjonelt monarki underlagt, men ikke en del av, Storbritannia.

Etter å ha vært bebodd i tusenvis av år, ble øya gradvis et keltisk-norrønt samfunn da nordboere, hovedsakelig fra Norge, innvandret til Man fra rundt 850 e.Kr. Dette har etterlatt en arv fra tinget ved Tynwald og til mange stedsnavn, som Laxey (Lakselv) og Snaefell (Snøfjell). Man ble norsk skattland, og én norsk konge har vært direkte konge av Man, Magnus Berrføtt. Man var i 400 år enten underlagt Norge eller styrt av norske interesser, inntil kong Magnus Lagabøte overga øya til Skottland i 1266.

Etter en periode av vekslende underkastelse overfor kongene i England og Skottland kom Man under føydalt overherredømme av den engelske krone. Man ble underlagt den britiske tronen i 1765 og er derfor ikke en del av Storbritannia. Man styres stort sett som en selvstendig stat med egne lovgivende forsamlinger og lover, mens ansvaret for utenriksforbindelser og forsvar ivaretas av Storbritannia, og Man regnes derfor ikke som en selvstendig, suveren stat. Les mer…
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Den rosa triangeln - märket för homosexuella män i koncentrationslägren. Den rosa triangeln med basen nedåt är sedan 1970-talet en av HBT-rörelsens gay pride-symboler.

Homosexuella i Nazityskland förföljdes och tusentals sattes i koncentrationsläger. Under Weimarrepubliken (1919-1933) hade homosexuella levt relativt öppet men när nazisterna tog makten 1933 förbjöds homosexuella organisationer och barer och restauranger som var mötesplatser för homosexuella stängdes. Nazisterna förde en aggressiv propaganda och polisterror gentemot homosexuella, de utvidgade §175 (som belade ”onaturlig otukt” mellan män med fängelsestraff), införde ytterligare ett antal reglementen rörande manlig homosexualitet och sände manliga homosexuella till koncentrationsläger. I nazisternas våldsförhärligande ideologi och romantiserade manskult sågs endast manlig homosexualitet som farlig och fördärvlig. De lesbiska bedömdes inte vara ett lika stort hot mot det Tredje Riket men de ansågs opatriotiska som inte gifte sig och födde barn, och ett fåtal lesbiska sattes i läger som ”asociala”. I november 1941 utfärdades ett dekret av Hitler som fastställde dödsstraff för medlemmar av polisen och SS som utfört homosexuella handlingar.

Över 100 000 homosexuella män registrerades, drygt 50 000 av dem dömdes till fängelse och mellan 5 000 och 15 000 av dessa sändes efter avtjänat straff till SS:s koncentrationsläger. I koncentrationslägren var de homosexuella den mest skyddslösa gruppen, de utsattes för bestialisk behandling av SS och trakasserades dessutom av övriga fångar. Dödligheten bland homosexuella i koncentrationsläger är inte känd, men den ledande experten Rüdiger Lautmann menar att den var så hög som 60 procent. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Andrzej Panufnik

Andrzej Panufnik (1914–1991) var ein polsk-britisk komponist, pianist og dirigent fødd i Warszawa. Musikken hans var prega av eit fritonalt tonespråk, men med inspirasjon frå polske folketonar.

I 1937 kom Panufnik til Wien for å studera under Felix Weingartner. Han studerte også musikken til komponistane av den andre wienerskulen, men mislika tolvtonemusikken til Schönberg og læresveinane hans. I nokre månader budde Panufnik òg i Paris og i London, og komponerte sin fyrste symfoni.

Under den tyske okkupasjonen av Polen under andre verdskrigen opptredde Andrzej Panufnik i ein pianoduo i kaféar rundt om i Warszawa. Panufnik komponerte også motstandssongar mot det tyske regimet, som vart populære blant mange polakkar i motstandsrørsla. I tillegg komponerte han ein Tragic Ouverture og ein ny symfoni. I 1944 flykta han frå Warszawa saman med den sjuklege mor si, rett før Warszawaoppstanden. Våren 1945 vendte han attende til eit Warszawa i ruinar for å gravleggja bror sin. Då han oppsøkte den gamle bustaden sin, fann han at alle komposisjonane som var i bustaden hans hadde blitt brukt som brennstoff på bål. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Mans flagg, med en triskele av føtter i rustning, har røtter på 1200-tallet

Man (engelsk Isle of Man, mansk Ellan Vannin) er en øy i Irskesjøen mellom England i øst, Irland i vest og Skottland i nord. Man styres som et konstitusjonelt monarki underlagt, men ikke en del av, Storbritannia.

Etter å ha vært bebodd i tusenvis av år, ble øya gradvis et keltisk-norrønt samfunn da nordboere, hovedsakelig fra Norge, innvandret til Man fra rundt 850 e.Kr. Dette har etterlatt en arv fra tinget ved Tynwald og til mange stedsnavn, som Laxey (Lakselv) og Snaefell (Snøfjell). Man ble norsk skattland, og én norsk konge har vært direkte konge av Man, Magnus Berrføtt. Man var i 400 år enten underlagt Norge eller styrt av norske interesser, inntil kong Magnus Lagabøte overga øya til Skottland i 1266.

Etter en periode av vekslende underkastelse overfor kongene i England og Skottland kom Man under føydalt overherredømme av den engelske krone. Man ble underlagt den britiske tronen i 1765 og er derfor ikke en del av Storbritannia. Man styres stort sett som en selvstendig stat med egne lovgivende forsamlinger og lover, mens ansvaret for utenriksforbindelser og forsvar ivaretas av Storbritannia, og Man regnes derfor ikke som en selvstendig, suveren stat. Les mer…
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Den rosa triangeln - märket för homosexuella män i koncentrationslägren. Den rosa triangeln med basen nedåt är sedan 1970-talet en av HBT-rörelsens gay pride-symboler.

Homosexuella i Nazityskland förföljdes och tusentals sattes i koncentrationsläger. Under Weimarrepubliken (1919-1933) hade homosexuella levt relativt öppet men när nazisterna tog makten 1933 förbjöds homosexuella organisationer och barer och restauranger som var mötesplatser för homosexuella stängdes. Nazisterna förde en aggressiv propaganda och polisterror gentemot homosexuella, de utvidgade §175 (som belade ”onaturlig otukt” mellan män med fängelsestraff), införde ytterligare ett antal reglementen rörande manlig homosexualitet och sände manliga homosexuella till koncentrationsläger. I nazisternas våldsförhärligande ideologi och romantiserade manskult sågs endast manlig homosexualitet som farlig och fördärvlig. De lesbiska bedömdes inte vara ett lika stort hot mot det Tredje Riket men de ansågs opatriotiska som inte gifte sig och födde barn, och ett fåtal lesbiska sattes i läger som ”asociala”. I november 1941 utfärdades ett dekret av Hitler som fastställde dödsstraff för medlemmar av polisen och SS som utfört homosexuella handlingar.

Över 100 000 homosexuella män registrerades, drygt 50 000 av dem dömdes till fängelse och mellan 5 000 och 15 000 av dessa sändes efter avtjänat straff till SS:s koncentrationsläger. I koncentrationslägren var de homosexuella den mest skyddslösa gruppen, de utsattes för bestialisk behandling av SS och trakasserades dessutom av övriga fångar. Dödligheten bland homosexuella i koncentrationsläger är inte känd, men den ledande experten Rüdiger Lautmann menar att den var så hög som 60 procent. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Andrzej Panufnik

Andrzej Panufnik (1914–1991) var ein polsk-britisk komponist, pianist og dirigent fødd i Warszawa. Musikken hans var prega av eit fritonalt tonespråk, men med inspirasjon frå polske folketonar.

I 1937 kom Panufnik til Wien for å studera under Felix Weingartner. Han studerte også musikken til komponistane av den andre wienerskulen, men mislika tolvtonemusikken til Schönberg og læresveinane hans. I nokre månader budde Panufnik òg i Paris og i London, og komponerte sin fyrste symfoni.

Under den tyske okkupasjonen av Polen under andre verdskrigen opptredde Andrzej Panufnik i ein pianoduo i kaféar rundt om i Warszawa. Panufnik komponerte også motstandssongar mot det tyske regimet, som vart populære blant mange polakkar i motstandsrørsla. I tillegg komponerte han ein Tragic Ouverture og ein ny symfoni. I 1944 flykta han frå Warszawa saman med den sjuklege mor si, rett før Warszawaoppstanden. Våren 1945 vendte han attende til eit Warszawa i ruinar for å gravleggja bror sin. Då han oppsøkte den gamle bustaden sin, fann han at alle komposisjonane som var i bustaden hans hadde blitt brukt som brennstoff på bål. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Bodø

Bodø är en stad i norra Norge, centralort i Bodø kommun, residensstad i Nordland fylke och biskopssäte för Sør-Hålogalands stift. Staden har 37 834 invånare (per 1 januari 2011). Staden kan även skrivas som Bodö på svenska.

Bodø ligger cirka nio mil norr om polcirkeln och har midnattssol från 4 juni till 8 juli. Medeltemperaturen på sommaren är 11,2 och om vintern -1,8 °C.

Inom Bodø kommun ligger Kjerringøy gamla handelsplats där författaren och nobelpristagaren Knut Hamsun hämtade inspiration. I Bodø med omgivningar finns världens största havsörnsbestånd. Inte långt från Bodø finns världens kraftigaste malström (tidvattenström), Saltströmmen.

I Bodø finns också fylkets viktigaste sjukhus Nordlandsjukhuset, och bland annat en högskola, handelshögskola och polishögskola. Läs mer
Se på dansk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Akershus festning.

Akershus slott og festning (ofte bare Akershus festning) er en av de mest betydningsfulle festningene i Norgeshistorien. Den ble opprinnelig bygget som en middelaldersk kongeborg med sete for kongens representanter, strategisk beliggende på Akersneset i Oslo. På 1600-tallet ble den bygget om til et renessanseslott omgitt av en bastionfestning. Den over 700 år gamle borgen har overlevd flere beleiringer, men har aldri blitt inntatt med makt av en fiendtlig, utenlandsk hær. Den ble først lagt ned som militært anlegg i 1815, men reetablert i perioden 1820–1850. Den gikk endelig ut av operativ militær drift i perioden 1850–1900 og ble da et militært hovedkvarter, skole og depot- og forlegningsområde. Deler av anlegget ble også benyttet som fengsel og straffarbeidsanstalt fra 1820 og var på 1800-tallet det strengeste fengselet i Norge.

Området er fortsatt en militær festning under en kommandant og det daglige vaktholdet ivaretas av Hans Majestet Kongens Garde. Festningen er saluttpliktig og salutterer ved særlige høytidlige anledninger. Forsvarsmuseet, Norges Hjemmefrontmuseum og den nye integrerte ledelsen av Forsvaret har lokaler på Akershus festning. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Sunset Boulevard

Sunset Boulevard (även kallad Sunset Blvd.) är en amerikansk film noir-film från 1950 med element av drama och svart humor. Filmen regisserades och var delvis skriven av Billy Wilder och fick sitt namn efter den kända esplanaden med samma namn som går genom Los Angeles och Beverly Hills.

William Holden spelar manusförfattaren Joe Gillis och Gloria Swanson spelar Norma Desmond; en tidigare filmstjärna som lockar Gillis till sin fantasivärld där hon drömmer om en triumfartad återkomst till filmkarriären. Erich von Stroheim, Nancy Olson, Fred Clark, Lloyd Gough och Jack Webb innehar birollerna. Regissören Cecil B. DeMille och kolumnisten Hedda Hopper spelar sig själva, medan stumfilmsskådespelarna Buster Keaton, H. B. Warner och Anna Q. Nilsson gör cameoframträdanden.

Filmen blev hyllad av många kritiker när den släpptes och nominerades senare till elva Oscar, varav den vann tre. Den räknas som en klassiker; ofta som en av de mest betydelsefulla filmerna inom amerikansk film. Den ansågs vara kulturellt viktig av det amerikanska Library of Congress 1989 och valdes ut till den första gruppen av filmer som ska bevaras i National Film Registry. 1998 blev den rankad som nummer tolv på American Film Institutes lista över 1900-talets 100 bästa amerikanska filmer. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Bilete av kjende bygg i Pisa frå 1830-åra.

Pisa er ein by i Italia ved elva Arno og Liguriahavet. Han er hovudstad i provinsen Pisa i regionen Toscana og har om lag 90 000 innbyggjarar. Byen er særleg kjend for det skeive tårnet som står her.

Romarane omtalte byen som gammal. Den maritime rolla til Pisa var viktig alt i antikken, og i følgje antikke forfattar vart rostrum, den spisse stamnen på krigsskipa deira, funne opp her. Han var då den einaste hamnebyen langs kysten frå Genova, som då berre var ein liten landsby, til Ostia. Dei siste åra under Romarriket forfall truleg ikkje Pisa i same grad som mange andre byar i Italia, truleg på grunn av at det omfattande elvesystemet gjorde han relativt lett å forsvare. Pisa utvikla seg som handels- og hamneby og vart det største handelssenteret mellom Toscana, Korsika, Sardinia og sørkysten av Frankrike og Spania. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Akershus festning.

Akershus slott og festning (ofte bare Akershus festning) er en av de mest betydningsfulle festningene i Norgeshistorien. Den ble opprinnelig bygget som en middelaldersk kongeborg med sete for kongens representanter, strategisk beliggende på Akersneset i Oslo. På 1600-tallet ble den bygget om til et renessanseslott omgitt av en bastionfestning. Den over 700 år gamle borgen har overlevd flere beleiringer, men har aldri blitt inntatt med makt av en fiendtlig, utenlandsk hær. Den ble først lagt ned som militært anlegg i 1815, men reetablert i perioden 1820–1850. Den gikk endelig ut av operativ militær drift i perioden 1850–1900 og ble da et militært hovedkvarter, skole og depot- og forlegningsområde. Deler av anlegget ble også benyttet som fengsel og straffarbeidsanstalt fra 1820 og var på 1800-tallet det strengeste fengselet i Norge.

Området er fortsatt en militær festning under en kommandant og det daglige vaktholdet ivaretas av Hans Majestet Kongens Garde. Festningen er saluttpliktig og salutterer ved særlige høytidlige anledninger. Forsvarsmuseet, Norges Hjemmefrontmuseum og den nye integrerte ledelsen av Forsvaret har lokaler på Akershus festning. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Sunset Boulevard

Sunset Boulevard (även kallad Sunset Blvd.) är en amerikansk film noir-film från 1950 med element av drama och svart humor. Filmen regisserades och var delvis skriven av Billy Wilder och fick sitt namn efter den kända esplanaden med samma namn som går genom Los Angeles och Beverly Hills.

William Holden spelar manusförfattaren Joe Gillis och Gloria Swanson spelar Norma Desmond; en tidigare filmstjärna som lockar Gillis till sin fantasivärld där hon drömmer om en triumfartad återkomst till filmkarriären. Erich von Stroheim, Nancy Olson, Fred Clark, Lloyd Gough och Jack Webb innehar birollerna. Regissören Cecil B. DeMille och kolumnisten Hedda Hopper spelar sig själva, medan stumfilmsskådespelarna Buster Keaton, H. B. Warner och Anna Q. Nilsson gör cameoframträdanden.

Filmen blev hyllad av många kritiker när den släpptes och nominerades senare till elva Oscar, varav den vann tre. Den räknas som en klassiker; ofta som en av de mest betydelsefulla filmerna inom amerikansk film. Den ansågs vara kulturellt viktig av det amerikanska Library of Congress 1989 och valdes ut till den första gruppen av filmer som ska bevaras i National Film Registry. 1998 blev den rankad som nummer tolv på American Film Institutes lista över 1900-talets 100 bästa amerikanska filmer. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Bilete av kjende bygg i Pisa frå 1830-åra.

Pisa er ein by i Italia ved elva Arno og Liguriahavet. Han er hovudstad i provinsen Pisa i regionen Toscana og har om lag 90 000 innbyggjarar. Byen er særleg kjend for det skeive tårnet som står her.

Romarane omtalte byen som gammal. Den maritime rolla til Pisa var viktig alt i antikken, og i følgje antikke forfattar vart rostrum, den spisse stamnen på krigsskipa deira, funne opp her. Han var då den einaste hamnebyen langs kysten frå Genova, som då berre var ein liten landsby, til Ostia. Dei siste åra under Romarriket forfall truleg ikkje Pisa i same grad som mange andre byar i Italia, truleg på grunn av at det omfattande elvesystemet gjorde han relativt lett å forsvare. Pisa utvikla seg som handels- og hamneby og vart det største handelssenteret mellom Toscana, Korsika, Sardinia og sørkysten av Frankrike og Spania. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Jämtlands landskapsvapen

Jämtland (Jamtlannjämtska) är ett landskap i sydvästra Norrland i mellersta Sverige. Jämtland gränsar i väster till Tröndelag och Norge, i nordöst till Lappland, i öster till Ångermanland och i söder till Härjedalen och Medelpad. Jämtland motsvarar 8,3 procent av Sveriges yta, 34 009 kvadratkilometer och är Sveriges till ytan näst största landskap. Jämtland har en befolkning på strax under 127 000 personer och landskapet är ett av de landskap med flest personer bosatta på landsbygden i landet, emellertid bor majoriteten av befolkningen i den tätbefolkade Storsjöbygden.

Jämtland var ursprungligen en självstyrande bonderepublik med bland annat en egen lag och egen valuta. Jämtland saknade emellertid en statsförvaltning och var närmast att betrakta som en anarki, området blev därefter norskt 1178 och var så i mer än 450 år och har varit svenskt sedan 1645, i lite över 350 år. Den egna särarten manifesteras bland annat genom att vissa, halvt på allvar, halvt på skämt, ser landskapet som en republik inom kungariket Sverige. Läs mer
Se på dansk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


En fri kunstnerisk fremstilling av Beistet i Beistet i Gévaudan

Beistet i Gévaudan var et eller flere ulvelignende dyr som drepte ca. 100 mennesker i Gévaudan i Frankrike i årene 1764–67. Hendelsene spredde skrekk i Gévaudan og lever fortsatt i fransk folkeminne. I 2001 laget Christophe Gans filmen Ulvenes klan, med en personlig fortolkning av hva som kunne ha skjedd.

Gévaudan er et fjellrikt og vanskelig fremkommelig område i fjellområdet Central-Massif i det sørlige Frankrike. På 1700-tallet var det et av de fattigste områdene i Frankrike. Drapene skjedde i et stort område, seks til syv mil i hver retning, adskilt av de tverrgående fjellkjedene Margeride og Montmouchet.

Beskrivelsen av Beistet varierer. En typisk fremstilling er et ulvelignende vesen på størrelse med en ku, med et bredt bryst, en lang krøllete hale med løveaktig dusk og et greyhoundaktig hode med store, fremtredende huggtenner. Det kunne hoppe svært langt, kanskje opptil ti meter. Gévaudan var rikt på sagn og myter, både om varulver og monstre. Dette kom til å påvirke lokalbefolkningens syn på det som skjedde. Enkelte ble mistenkt for å ale opp ulver for å rane veifarende. Les mer…
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia