Spring til indhold

Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/februar 2013

Fra Wikipedia, den frie encyklopædi


Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2015
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December

Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2014
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December


Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel - tidligere år

I dag er det tirsdag, 24. december 2024; klokken er 12:58 (UTC)

Hvis dagens artikel på forsiden ikke viser dagens artikel for dagen i dag, så er det sandsynligvis fordi cachen ikke er opdateret korrekt.
Tryk på dette link for at opdatere forsiden til den korrekte dagens artikel.
Tryk på dette link for at gøre det samme for denne side.

Dagens skandinaviske artikel

[rediger kildetekst]

Et arkiv over dagens skandinaviske artikler der blev vist på forsiden. Artiklerne følger en rotationsordning, da de andre skandinaviske Wikipediaer ikke skifter artikel hver dag:

Artiklerne kan hentes her

[rediger kildetekst]

Skanwiki - dette er at foretrække, eftersom de her allerede ligger færdig-formaterede til brug på den danske wikipedia:


Hvis de ikke endnu ligger klar på Skanwiki, kan du gå direkte til disse steder:


1. februar

Text om bilden.

Stare (Sturnus vulgaris) är i Europa den vanligaste och mest utbredda företrädaren för familjen starar (Sturnidae). För en ovan betraktare kan den förväxlas med koltrasten, eftersom den är en annan vanlig gulnäbbad mörk fågel som ses öppet på gräsmattor och inne i samhällen och städer. Staren är dock mindre, har spetsiga vingar och har i sommardräkt en metalliskt blänkande fjäderdräkt.

Staren är främst välkänd genom sin sång och är en mycket duktig härmare. Staren har en stor geogafisk utbredning och genom introduktion på andra kontinenter är staren idag en av de vanligaste fåglarna i världen. Dock har bestånden i Europa, efter en markant ökning på 1800-talet, sedan 1960-talet minskat mycket kraftigt. I vissa områden har den tidigare vanliga synen av mycket stora synkroniserade flockar av starar blivit allt mer ovanlig. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


2. februar

Venstre skulderblad. Ved stopp er det sett bakfrå.

Skulderbladet (latin scapula), er ein knokkel i det menneskelege skjelettet som bind saman skjelettet i overkroppen med armane. Dei to skulderblada ligg på ryggsida av brystkassa og er tynne, flate og uregelbunde trekanta i forma. Det dannar ledd mot kragebeinet, clavicula, og overarmsbeinet, humerus, og saman med kragebeina så utgjer skulderblada skulderbogen.

Dei i alt seksten musklane som festar på skulderbladet sine to ytterflater gjer skuldra til den mest rørlige leddet i menneskekroppen.

Skulderbladet har to beinframspring, skulderhøgda, og ramnenebbet. Begge desse går ventralt og tener som utspring og festar for ymse musklar. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


3. februar

Hamnen i Mölle.

Mölle är en tätortKullahalvön, tidigare i Brunnby landskommun, nu i Höganäs kommun, Skåne län med 715 invånare (2010). Samhället var från början ett fiskeläge, men kom att spela en stor roll i den framväxande turismen i Sverige i slutet av 1800-talet. Till detta bidrog - och bidrar - Mölles natursköna läge invid Öresund, med Kullaberg som bakgrund. Gemensamhetsbad för män och kvinnor introducerades i Ransvik i början av 1900-talet. Storhetstiden som turistort inträffade strax före första världskriget, men även under mellankrigstiden var turistströmmarna stora. Fortfarande är Mölle en populär turistort med en tredubbling av invånarantalet under sommarmånaderna. Från hamnen vid Öresund utgår förutom fiskebåtar även turistturer utmed kusten, speciellt till Kullabergs klippiga strand norr om orten. Mölle har varit värd för ett flertal internationella konferenser.

Mölle präglas i hög grad av omgivningarna. Samhället ligger vid foten av urbergshorsten Kullaberg som är ett naturreservat. Där finns vandringsleder, populära dykplatser och klätterleder. Längst ut på udden ligger Kullens fyr, som är Sveriges högst belägna och ljusstarkaste fyr. Söder om Mölle ligger Mölle fälad, karaktäriserat öppna strandhedar, som än idag hållas öppna genom bete. Söderut ligger också Krapperups slott, en viktig sätesgård med anor från 1300-talet. Läs mer
Se på dansk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


4. februar

Sigurd Bronger fikk Jacobprisen i 2010

Jacobprisen er en norsk kulturpris som hvert år deles ut av Norsk Form til «utøvende formgivere som har dokumentert utmerket arbeid innenfor Norsk Forms fagområder»; design og arkitektur. Prisen utdeles av Norsk Forms faste jury, og gis «fortrinnsvis til en aktiv kunsthåndverker, designer, interiørarkitekt, landskapsarkitekt eller arkitekt».

Utmerkelsen ble etablert i Oslo i 1957 av Landsforbundet Norsk Brukskunst, som stod for utdelingen frem til forbundet ble nedlagt i 1993 og den statlige stiftelsen Norsk Form overtok ansvaret for utdelingen. Den er oppkalt etter Jacob Tostrup Prytz, som var en av landsforbundets grunnleggere i 1918, og som også ble den første vinner. De ti første årene ble prisen tildelt personer som arbeidet innenfor datidens ideal for brukskunstneren innenfor «Scandinavian Design»: «ved siden av å arbeide på eget verksted med unika-produksjon, skulle han eller hun være tilknyttet industrien som formgiver av serieproduserte modeller.»

Prisen har blitt omtalt som «den høyeste utmerkelse i Norge som gis til en brukskunstner». Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


5. februar

Jane Grey

Lady Jane Grey, född 1536 eller tidigt 1537, troligen på Dorset House, London, död (avrättad) den 12 februari 1554 i Towern, London, ofta kallad ”niodagarsdrottningen”, var tekniskt sett regent som sextonåring mellan den 10 och den 19 juli 1553, även om hon inte alltid räknas in i Englands tronföljd. Hon blev regent då hertigen av Northumberland i enlighet med Edvard VI:s testamente försökte kringgå Maria I:s successionsrätt i syfte att rädda England undan ett återvändande till den katolska kyrkan. Planen misslyckades dock, och Maria utropades till drottning medan Jane dömdes till döden.

Jane hörde till huset Tudor; hennes mormors far var Henrik VII av England. Jane Grey lyfts ofta fram som ett exempel på renässansens nya syn på kvinnlig bildning, och hennes levnadsöde har legat till grund för många senare romantiserade skildringar. Hennes död har beskrivits som ett protestantiskt martyrskap, en tolkning som hon själv försökte befordra. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


6. februar

Jetstraum over Canada.

Ein jetstraum er ein rask, relativt smal luftstraum som ein finn i atmosfæren til enkelte planetar. På jorda ligg hovudjetstraumen i toppen av troposfæren, nær tropopausen. Dei blir danna på grensa mellom to luftmassar med forskjellig temperatur, slik som over polarfronten der varm tropisk luft møter kald polar luft. Denne polarjetten er den kraftigaste jetstraumen, rundt 7-12 km over havet. Lenger mot ekvator har ein subtropiske jettar rundt 10-16 km over havet. Det finst ein polarjet og subtropisk jet på både den nordlege og den sørlege halvkula. Polarjetten på den nordlege halvkula ligg over midlare til høge breidder over Nord-Amerika, Europa og Asia, medan den sørlege polarjetten hovudsakleg krinsar rundt Antarktis året rundt.

Jetstraumar oppstår av ein kombinasjon av oppvarming av atmosfæren (ved solstråling, og på somme andre planetar enn jorda av indre varme) og rotasjonen til planeten rundt sin eigen akse. Dei oppstår nær grensene mellom to luftmassar med signifikant forskjellig temperatur.

Meteorologar nyttar plasseringa av jetstraumane i vêrvarsling. Jetstraumen er òg viktig for flyreiser, sidan flytida kan verte dramatisk påverka av å fly med eller imot jetstraumen. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


7. februar

Sigurd Bronger fikk Jacobprisen i 2010

Jacobprisen er en norsk kulturpris som hvert år deles ut av Norsk Form til «utøvende formgivere som har dokumentert utmerket arbeid innenfor Norsk Forms fagområder»; design og arkitektur. Prisen utdeles av Norsk Forms faste jury, og gis «fortrinnsvis til en aktiv kunsthåndverker, designer, interiørarkitekt, landskapsarkitekt eller arkitekt».

Utmerkelsen ble etablert i Oslo i 1957 av Landsforbundet Norsk Brukskunst, som stod for utdelingen frem til forbundet ble nedlagt i 1993 og den statlige stiftelsen Norsk Form overtok ansvaret for utdelingen. Den er oppkalt etter Jacob Tostrup Prytz, som var en av landsforbundets grunnleggere i 1918, og som også ble den første vinner. De ti første årene ble prisen tildelt personer som arbeidet innenfor datidens ideal for brukskunstneren innenfor «Scandinavian Design»: «ved siden av å arbeide på eget verksted med unika-produksjon, skulle han eller hun være tilknyttet industrien som formgiver av serieproduserte modeller.»

Prisen har blitt omtalt som «den høyeste utmerkelse i Norge som gis til en brukskunstner». Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


8. februar

Jane Grey

Lady Jane Grey, född 1536 eller tidigt 1537, troligen på Dorset House, London, död (avrättad) den 12 februari 1554 i Towern, London, ofta kallad ”niodagarsdrottningen”, var tekniskt sett regent som sextonåring mellan den 10 och den 19 juli 1553, även om hon inte alltid räknas in i Englands tronföljd. Hon blev regent då hertigen av Northumberland i enlighet med Edvard VI:s testamente försökte kringgå Maria I:s successionsrätt i syfte att rädda England undan ett återvändande till den katolska kyrkan. Planen misslyckades dock, och Maria utropades till drottning medan Jane dömdes till döden.

Jane hörde till huset Tudor; hennes mormors far var Henrik VII av England. Jane Grey lyfts ofta fram som ett exempel på renässansens nya syn på kvinnlig bildning, och hennes levnadsöde har legat till grund för många senare romantiserade skildringar. Hennes död har beskrivits som ett protestantiskt martyrskap, en tolkning som hon själv försökte befordra. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


9. februar

Jetstraum over Canada.

Ein jetstraum er ein rask, relativt smal luftstraum som ein finn i atmosfæren til enkelte planetar. På jorda ligg hovudjetstraumen i toppen av troposfæren, nær tropopausen. Dei blir danna på grensa mellom to luftmassar med forskjellig temperatur, slik som over polarfronten der varm tropisk luft møter kald polar luft. Denne polarjetten er den kraftigaste jetstraumen, rundt 7-12 km over havet. Lenger mot ekvator har ein subtropiske jettar rundt 10-16 km over havet. Det finst ein polarjet og subtropisk jet på både den nordlege og den sørlege halvkula. Polarjetten på den nordlege halvkula ligg over midlare til høge breidder over Nord-Amerika, Europa og Asia, medan den sørlege polarjetten hovudsakleg krinsar rundt Antarktis året rundt.

Jetstraumar oppstår av ein kombinasjon av oppvarming av atmosfæren (ved solstråling, og på somme andre planetar enn jorda av indre varme) og rotasjonen til planeten rundt sin eigen akse. Dei oppstår nær grensene mellom to luftmassar med signifikant forskjellig temperatur.

Meteorologar nyttar plasseringa av jetstraumane i vêrvarsling. Jetstraumen er òg viktig for flyreiser, sidan flytida kan verte dramatisk påverka av å fly med eller imot jetstraumen. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


10. februar

Smålom i häckningsdräkt med unge.

Smålom (Gavia stellata) är vattenlevande fågel inom familjen lommar. Den är en utpräglad flyttfågel som främst återfinns i den tempererade regionennorra halvklotet, i både Nearktis och Palearktis och bland lommarna har den det största utbredningsområdet. Smålommen häckar vid små skogsomslutna vattendrag och övervintar i kustområden. Den är alla tider på året bunden till vatten och befinner sig bara på land för att häcka. Hos alla lommar är benen placerade så långt bak på kroppen att de ej kan gå på land utan istället använder dem för att putta sig fram liggande på bröstet. Smålommen lever i monogama förhållanden och paret hjälps åt att bygga boet, ruva äggen och ta hand om ungarna. Dess huvudsakliga föda utgörs av fisk. Med en ungefärlig längd på 60 cm och ett vingspann på cirka 100 cm är arten den minsta och lättaste av lommarna. Vintertid är smålommen gråsvart ovan och vit undertill och i häckningsdräkt anlägger den ett rött parti på halsen. När den flyger har den snabbare vingslag än andra lommar och benen skjuter knappt ut bakom stjärten. Den höjer och sänker ofta huvudet i flykten och flyger i övrigt ofta med sänkt huvud. Smålommens mycket stora globala populationen minskar, men inte såpass mycket att arten anses vara hotad, utan IUCN kategoriserar den som livskraftig. Läs mer
Se på dansk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


11. februar

Stjørdals kommunevåpen

Stjørdal er en by og en kommune i Nord-Trøndelag. Stjørdal har vært fylkets mest folkerike kommune siden 2008. Likevel er det bare Stjørdalshalsen med over 11 000 innbyggere som kan kalles et byområde i kommunen, og dette tettstedet fikk bystatus den 1. juni 1997. Kommunen er den raskest voksende i fylket.

Stjørdal er et betydelig industri- og servicesentrum med blant annet kjøpesentre, maskinindustri, produksjon av mineralske produkter, plastvareindustri og næringsmiddelindustri. Statoils driftsadministrasjon for den midtre region i Norskehavet ligger på Stjørdalshalsen. Stjørdal kommune er også et betydelig landbruksdistrikt med omfattende korn- og potetdyrking, storfe- og hønsehold samt skogbruk. Stjørdal er et trafikknutepunkt hvor Europavei 14 tar av fra Europavei 6, jernbanestrekningene Nordlandsbanen og Meråkerbanen møtes på Hell, Fylkesvei 705 går fra Stjørdal til Selbu, Tydal og Brekken, og Trondheim lufthavn, Værnes er lokalisert her. Stjørdal havn ligger ved Stjørdalsfjorden.

Kommunen har mange fornminner, og var særlig i førkristen tid å regne som et maktsentrum i Trøndelag. Steinvikholm slott, den katolske kirkens siste skanse i Norge, er et av de fremste symbolene på Stjørdal, og Hegra festning og helleristningene i Hegra og Lånke er også godt besøkt. Over 900 år gamle Værnes kirke er Norges eldste bygning som fremdeles er i bruk, og mange utenlandske turister besøker Hell stasjon. Fra Forbordsfjellet er det milevis utsikt i alle retninger utover Trøndelag. Laksefisket i Stjørdalselva har lange tradisjoner. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


12. februar

Personer med bipolär sjukdom har mellan 2,5 och 3 gånger högre benägenhet att uppvisa hyperintensitet vid undersökning med magnetisk resonanstomografi (MRI).

Bipolär sjukdom eller manodepressiv sjukdom (även bipolärt syndrom) är en psykisk störning som periodvis förhöjer stämningsläget till mani eller lindrigare hypomani. Samma individer drabbas vanligen också av allvarliga depressioner, men symtom på depression kan även förekomma i maniska perioder, alternativt kan episoderna vara blandade med intensiva och snabba växlingar mellan dessa lägen. Symtomen blir vanligtvis svårare med tiden och utan behandling riskerar den sjuke att utveckla kroniska funktionsnedsättningar. Med förebyggande medicinering är prognosen god. Många är symtomfria i flera decennier och mellan sjukdomsperioderna (skoven) fungerar individen vanligtvis normalt. Förloppet påverkas av yttre faktorer som miljö och stress. Mellan 1-3 procent av befolkningen drabbas av bipolär sjukdom. Många insjuknar första gången när de är mellan 15 och 30 år. Ärftlig belastning är den viktigaste riskfaktorn. Bipolär sjukdom och sv:schizofreni har delvis en gemensam genetisk bakgrund. Bipolär sjukdom är lika vanlig hos män som kvinnor men fler kvinnor än män drabbas av unipolära depressioner.

Sjukdomen delas in i bipolär I, bipolär II, cyklotymi och andra typer efter hur stämningsläget förändras. Hypomani utmärker typ II som relativt sällan utvecklas till typ I med svåra manier. Milda manier går ofta med känslor av upprymdhet och välmående. Allvarliga manier leder inte sällan till sjukhusvistelse och psykoser. Världshälsoorganisationen (WHO) räknar bipolär sjukdom till en av de tio mest handikappande sjukdomarna. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


13. februar

Wedgwood-vase frå rundt 1790.

Josiah Wedgwood (1730-1795) var ein engelsk pottemakar, og det er han som plar få æra av å ha industrialisert framstillinga av keramisk gods.

Arbeidet til Wedgwood var av svært høg kvalitet, og frå 1763 byrja han å motta ordrar frå høgst oppe i det britiske kongehuset, mellom anna frå dronning Charlotte. Wedgwood overtalte henne til å late han kalle ein serie gods ho hadde innkjøpt for «Queen's Ware», og utbasunerte dei kongelege tilknytingane på skrivepapiret og konvuluttane sine. På slutten av livet var det store målet til Wedgwood å lage ein kopi av den såkalla Portlandvasen, ein blå og kvit glasvase frå det første århunderet. Han arbeidde med det prosjektet i tre år før han til sist hadde fått laga det han meinte var ein tilfredstillande kopi i 1789.

Wedgwood var òg ein forkjempar for å få slutt på slaveriet, gjennom anna mellom å produsera ein medaljong med ein knelande slave som spurde «Er ikkje eg eit menneske og ein bror?» Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


14. februar

Stjørdals kommunevåpen

Stjørdal er en by og en kommune i Nord-Trøndelag. Stjørdal har vært fylkets mest folkerike kommune siden 2008. Likevel er det bare Stjørdalshalsen med over 11 000 innbyggere som kan kalles et byområde i kommunen, og dette tettstedet fikk bystatus den 1. juni 1997. Kommunen er den raskest voksende i fylket.

Stjørdal er et betydelig industri- og servicesentrum med blant annet kjøpesentre, maskinindustri, produksjon av mineralske produkter, plastvareindustri og næringsmiddelindustri. Statoils driftsadministrasjon for den midtre region i Norskehavet ligger på Stjørdalshalsen. Stjørdal kommune er også et betydelig landbruksdistrikt med omfattende korn- og potetdyrking, storfe- og hønsehold samt skogbruk. Stjørdal er et trafikknutepunkt hvor Europavei 14 tar av fra Europavei 6, jernbanestrekningene Nordlandsbanen og Meråkerbanen møtes på Hell, Fylkesvei 705 går fra Stjørdal til Selbu, Tydal og Brekken, og Trondheim lufthavn, Værnes er lokalisert her. Stjørdal havn ligger ved Stjørdalsfjorden.

Kommunen har mange fornminner, og var særlig i førkristen tid å regne som et maktsentrum i Trøndelag. Steinvikholm slott, den katolske kirkens siste skanse i Norge, er et av de fremste symbolene på Stjørdal, og Hegra festning og helleristningene i Hegra og Lånke er også godt besøkt. Over 900 år gamle Værnes kirke er Norges eldste bygning som fremdeles er i bruk, og mange utenlandske turister besøker Hell stasjon. Fra Forbordsfjellet er det milevis utsikt i alle retninger utover Trøndelag. Laksefisket i Stjørdalselva har lange tradisjoner. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


15. februar

Personer med bipolär sjukdom har mellan 2,5 och 3 gånger högre benägenhet att uppvisa hyperintensitet vid undersökning med magnetisk resonanstomografi (MRI).

Bipolär sjukdom eller manodepressiv sjukdom (även bipolärt syndrom) är en psykisk störning som periodvis förhöjer stämningsläget till mani eller lindrigare hypomani. Samma individer drabbas vanligen också av allvarliga depressioner, men symtom på depression kan även förekomma i maniska perioder, alternativt kan episoderna vara blandade med intensiva och snabba växlingar mellan dessa lägen. Symtomen blir vanligtvis svårare med tiden och utan behandling riskerar den sjuke att utveckla kroniska funktionsnedsättningar. Med förebyggande medicinering är prognosen god. Många är symtomfria i flera decennier och mellan sjukdomsperioderna (skoven) fungerar individen vanligtvis normalt. Förloppet påverkas av yttre faktorer som miljö och stress. Mellan 1-3 procent av befolkningen drabbas av bipolär sjukdom. Många insjuknar första gången när de är mellan 15 och 30 år. Ärftlig belastning är den viktigaste riskfaktorn. Bipolär sjukdom och sv:schizofreni har delvis en gemensam genetisk bakgrund. Bipolär sjukdom är lika vanlig hos män som kvinnor men fler kvinnor än män drabbas av unipolära depressioner.

Sjukdomen delas in i bipolär I, bipolär II, cyklotymi och andra typer efter hur stämningsläget förändras. Hypomani utmärker typ II som relativt sällan utvecklas till typ I med svåra manier. Milda manier går ofta med känslor av upprymdhet och välmående. Allvarliga manier leder inte sällan till sjukhusvistelse och psykoser. Världshälsoorganisationen (WHO) räknar bipolär sjukdom till en av de tio mest handikappande sjukdomarna. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


16. februar

Wedgwood-vase frå rundt 1790.

Josiah Wedgwood (1730-1795) var ein engelsk pottemakar, og det er han som plar få æra av å ha industrialisert framstillinga av keramisk gods.

Arbeidet til Wedgwood var av svært høg kvalitet, og frå 1763 byrja han å motta ordrar frå høgst oppe i det britiske kongehuset, mellom anna frå dronning Charlotte. Wedgwood overtalte henne til å late han kalle ein serie gods ho hadde innkjøpt for «Queen's Ware», og utbasunerte dei kongelege tilknytingane på skrivepapiret og konvuluttane sine. På slutten av livet var det store målet til Wedgwood å lage ein kopi av den såkalla Portlandvasen, ein blå og kvit glasvase frå det første århunderet. Han arbeidde med det prosjektet i tre år før han til sist hadde fått laga det han meinte var ein tilfredstillande kopi i 1789.

Wedgwood var òg ein forkjempar for å få slutt på slaveriet, gjennom anna mellom å produsera ein medaljong med ein knelande slave som spurde «Er ikkje eg eit menneske og ein bror?» Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


17. februar

Nietzsche

Friedrich Wilhelm Nietzsche, född 15 oktober 1844, död 25 augusti 1900, var en tysk filosof, författare och klassisk filolog. Han är mest känd för sin idé om övermänniskan ("det blonda vilddjuret") och som kristendomens vedersakare – ett av hans mest berömda citat är "Gud är död". Han förordade en estetisk kultur som ersättning till den kristna självuppoffringen och humanismens moral, varmed han lanserade distinktionen mellan dionysiska och apolloniska ideal. I etiskt hänseende betraktas Nietzsche som grundaren av värdenihilismen, och definierade viljan som en vilja till makt. Hans filosofi blev på modet under slutet av hans levnad, vilket nådde sin kulmen i Nazityskland, men han är även en viktig influens till Max Weber, Sigmund Freud, Wittgenstein, Derrida, Lyotard, Sartre, och Michel Foucault. Själv slutade han sina dagar som sinnessjuk.

Samtida med romantiken, var Nietzsches filosofi till en början påverkad av den tankeströmningen, men när den trängdes undan av realismen och positivismen, blev han med tiden en av romantikens häftigaste kritiker. Han blev en av de viktigaste föregångarna till existentialismen och inspiratör till konstnärer under modernismen och senare. Läs mer
Se på dansk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


18. februar

Holmenkollen under Ski-VM 2011

Listen over hoppbakker brukt i VM er en oversikt over arenaer som er blitt brukt i spesielt hopp og kombinert hopp under verdensmesterskapet på ski, nordiske grener. Listen inneholder også hoppbakkene som skal brukes under VM i Val di Fiemme i 2013 og Falun i 2015.

Vinter-OL gjaldt også som VM på ski til og med OL i Lake Placid i 1980 – se Liste over olympiske hoppbakker for anleggene som ble brukt under de mesterskapene. Verdensmesterskapene i årene 1925–1935 ble opprinnelig kalt FIS-renn; de ble gitt VM-status på FIS-kongressen i 1965.

Til og med VM i Lahtis i 1958 (og OL i Squaw Valley i 1960) ble bare én bakke brukt i spesielt hopp i OL. Spesielt hopp i stor- og normalbakke har stått på programmet siden VM i Zakopane i 1962. Kombinert hopp ble kun avviklet i normalbakke til og med VM i Ramsau i 1999. Kombinertrenn i stor bakke i VM ble først arrangert i Lahtis i 2001. Spesielt hopp for kvinner (kun normalbakke) sto første gang på VM-programmet i Liberec i 2009. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


19. februar

[[Fil:|120x160px|link={{{3}}}|Publicitetsskylt inför premiären av V för Vendetta]]

V för Vendetta är en amerikansk dystopisk thriller från 2005 i regi av James McTeigue och producerad av Joel Silver, Grant Hill och Syskonen Wachowski, där de senare även skrev manus. Filmen bygger på den tecknade serien/serieromanen V for Vendetta, skriven av Alan Moore och illustrerad av David Lloyd, som publicerades åren 1982–1989. Filmen utspelas i London i en nära framtid där det totalitära och fascistiska partiet Norsefire har tagit makten över landet. Hugo Weaving spelar rollen som V, en maskerad och karismatisk frihetskämpe som söker hämnd mot de personer som vanställde honom. Natalie Portman spelar rollen som Evey Hammond, en kvinna från arbetarklassen som blir indragen i V:s planer. Stephen Rea spelar rollen som Eric Finch, en poliskommissarie som är medlem i Norsefire och som har i uppdrag att stoppa V. John Hurt spelar rollen som Adam Sutler, den diktatoriska partiledaren för Norsefire.

Filmen hade världspremiär den 17 mars 2006 och mottogs då med främst positiv kritik. Alan Moore, som efter att ha blivit besviken på de två tidigare filmatiseringarna av sina serieromaner From Hell och The League, valde att distansera sig från denna film efter att ha läst igenom manuskriptet. David Lloyd var dock mer välvilligt inställd till filmen och har sagt att han tycker att filmen är "underbar".

V för Vendetta har av många politiska grupper setts som en allegori mot förtryck av regeringen, där libertarianister och anarkister har använt filmen för att främja sina åsikter. Aktivisterna i Anonymous har gjort Guy Fawkes-masken, som används av V i filmen, populär genom att ha på sig den när de protesterar offentligt. Masken har även använts av deltagarna i Occupy-rörelsen. Både Moore och Lloyd har sagt att de är glada över att masken används i syfte att protestera mot tyranni och förtryck. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


20. februar

I Dunedin ligg gata Baldwin Street, som i følgje Guinness Book of Records er den brattaste gata i verda. Den brattaste gradienten er 1:2,9.

Dunedin er den nest største byen på SørøyaNew Zealand, og den viktigaste byen i regionen Otago. Byen har eit folketal på om lag 120 000. Han er det sjuande største urbane området på New Zealand, og var fram til 2010 byen med den største flatevidda i landet. Historisk, kulturelt og geografisk er Dunedin rekna mellom dei fire største bysentra på New Zealand.

Det urbane området i Dunedin ligg sentralt på austkysten i Otago, kring Otago Harbour. Hamna og høgdedraga kring Dunedin er restar etter ein utsløkt vulkan. Forstadane til byen strekkjer seg ut i dalane og åsane omkring, til eidethalvøya Otago Peninsula, og langs breiddene til Otago Harbour og Stillehavet.

Den største verksemda i byen er høgare utdanning – Dunedin hyser University of Otago, det første universitetet på New Zealand (frå 1869), og Otago Polytechnic. Universitetet står for om lag 20 prosent av innbyggjartalet i byen. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


21. februar

Holmenkollen under Ski-VM 2011

Listen over hoppbakker brukt i VM er en oversikt over arenaer som er blitt brukt i spesielt hopp og kombinert hopp under verdensmesterskapet på ski, nordiske grener. Listen inneholder også hoppbakkene som skal brukes under VM i Val di Fiemme i 2013 og Falun i 2015.

Vinter-OL gjaldt også som VM på ski til og med OL i Lake Placid i 1980 – se Liste over olympiske hoppbakker for anleggene som ble brukt under de mesterskapene. Verdensmesterskapene i årene 1925–1935 ble opprinnelig kalt FIS-renn; de ble gitt VM-status på FIS-kongressen i 1965.

Til og med VM i Lahtis i 1958 (og OL i Squaw Valley i 1960) ble bare én bakke brukt i spesielt hopp i OL. Spesielt hopp i stor- og normalbakke har stått på programmet siden VM i Zakopane i 1962. Kombinert hopp ble kun avviklet i normalbakke til og med VM i Ramsau i 1999. Kombinertrenn i stor bakke i VM ble først arrangert i Lahtis i 2001. Spesielt hopp for kvinner (kun normalbakke) sto første gang på VM-programmet i Liberec i 2009. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


22. februar

[[Fil:|120x160px|link={{{3}}}|Publicitetsskylt inför premiären av V för Vendetta]]

V för Vendetta är en amerikansk dystopisk thriller från 2005 i regi av James McTeigue och producerad av Joel Silver, Grant Hill och Syskonen Wachowski, där de senare även skrev manus. Filmen bygger på den tecknade serien/serieromanen V for Vendetta, skriven av Alan Moore och illustrerad av David Lloyd, som publicerades åren 1982–1989. Filmen utspelas i London i en nära framtid där det totalitära och fascistiska partiet Norsefire har tagit makten över landet. Hugo Weaving spelar rollen som V, en maskerad och karismatisk frihetskämpe som söker hämnd mot de personer som vanställde honom. Natalie Portman spelar rollen som Evey Hammond, en kvinna från arbetarklassen som blir indragen i V:s planer. Stephen Rea spelar rollen som Eric Finch, en poliskommissarie som är medlem i Norsefire och som har i uppdrag att stoppa V. John Hurt spelar rollen som Adam Sutler, den diktatoriska partiledaren för Norsefire.

Filmen hade världspremiär den 17 mars 2006 och mottogs då med främst positiv kritik. Alan Moore, som efter att ha blivit besviken på de två tidigare filmatiseringarna av sina serieromaner From Hell och The League, valde att distansera sig från denna film efter att ha läst igenom manuskriptet. David Lloyd var dock mer välvilligt inställd till filmen och har sagt att han tycker att filmen är "underbar".

V för Vendetta har av många politiska grupper setts som en allegori mot förtryck av regeringen, där libertarianister och anarkister har använt filmen för att främja sina åsikter. Aktivisterna i Anonymous har gjort Guy Fawkes-masken, som används av V i filmen, populär genom att ha på sig den när de protesterar offentligt. Masken har även använts av deltagarna i Occupy-rörelsen. Både Moore och Lloyd har sagt att de är glada över att masken används i syfte att protestera mot tyranni och förtryck. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


23. februar

I Dunedin ligg gata Baldwin Street, som i følgje Guinness Book of Records er den brattaste gata i verda. Den brattaste gradienten er 1:2,9.

Dunedin er den nest største byen på SørøyaNew Zealand, og den viktigaste byen i regionen Otago. Byen har eit folketal på om lag 120 000. Han er det sjuande største urbane området på New Zealand, og var fram til 2010 byen med den største flatevidda i landet. Historisk, kulturelt og geografisk er Dunedin rekna mellom dei fire største bysentra på New Zealand.

Det urbane området i Dunedin ligg sentralt på austkysten i Otago, kring Otago Harbour. Hamna og høgdedraga kring Dunedin er restar etter ein utsløkt vulkan. Forstadane til byen strekkjer seg ut i dalane og åsane omkring, til eidethalvøya Otago Peninsula, og langs breiddene til Otago Harbour og Stillehavet.

Den største verksemda i byen er høgare utdanning – Dunedin hyser University of Otago, det første universitetet på New Zealand (frå 1869), og Otago Polytechnic. Universitetet står for om lag 20 prosent av innbyggjartalet i byen. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


24. februar

Yamato under attack. En stor brand har utbrutit akteröver på hennes överbyggnad och hon sjunker nu efter skador från en torpedträff.

Operation Ten-Go (天號作戰 (kyūjitai) eller 天号作戦 (shinjitai) Ten-gō Sakusen) var den sista stora japanska marina operationen i stillahavskriget under andra världskriget. Andra benämningar av den här operationen på engelska inkluderar Operation Heaven One och Ten-ichi-gō.

I april 1945 startade det japanska slagskeppet Yamato, världens största slagskepp, tillsammans med nio andra fartyg en avsiktlig självmordsattack mot de allierade styrkorna i slaget om Okinawa. De japanska styrkorna anfölls, stoppades och blev nästan helt förstörda av amerikanska hangarfartygsbaserade flygplan innan de ens hade kommit till Okinawa. Yamato och fem andra japanska krigsfartyg sänktes.

Slaget bevisade tydligt USA:s luftherravälde i det här stadiet av kriget och även sårbarheten hos oeskorterade ytfartyg mot flyganfall. Slaget visade också japanernas villighet att offra stora antal av sitt eget folk i desperata försök (se kamikaze) att bromsa de allierades framfart mot Japans fastland. Läs mer
Se på dansk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


25. februar

Hertugdømmet Westfalens våpenskjold

Hertugdømmet Westfalen (tysk: Herzogtum Westfalen) var et territorium i Det tysk-romerske rike som besto fra 1180 til 1803. Hertugdømmet tilhørte Kurfyrstedømmet Köln, fra 1512 som en del av Den kurrhinske rikskretsen. Geografisk lå landet sør for det westfaliske lavlandet, og i tillegg til de fruktbare slettene i Soester Börde, omfattet det en betydelig del av Sauerland.

Området var opprinnelig en del av stamhertugdømmet Sachsen (804–1260). Etter delingen av Sachsen 11. april 1180 ble hertugrettighetene til det westfalske landskapet overført erkebiskopen av Köln, noe som var den sentrale forutsetning for utviklingen av landet. Hertugdømmet omfattet først et lite område sør for elven Lippe. Over tid utviklet erkebiskopene de opprinnelige hertugrettigheter – som framfor alt var en herskerrett over mennesker – til å bli en territorialrett over et lukket område. Slik rådde erkebiskopene først over geografisk atskilte områder, særlig i nord og øst, men også i sørvest. Kjøpet av det mellomliggende grevskapet Arnsberg i 1368 gjorde området geografisk sammenhengende. Etter Soestfeiden (1444–1449) stoppet utvidelsen av territoriet opp og hertugdømmets grenser forble i hovedsak uendret helt til frem oppløsningen av det tysk-romerske rike i 1803. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


26. februar

Karta över det svenska språkets utbredning. Dock talas trönderska i vissa kommuner nära norska gränsen.

Svenska är ett östnordiskt språk som talas av över tio miljoner människor i Finland och Sverige. I Finland talas det som modersmål framför allt i de finlandssvenska kustområdena och på Åland. Svenska är i stort sett ömsesidigt begripligt med danska och norska. De övriga nordiska språken, isländska och färöiska, är mindre ömsesidigt begripliga med svenska, norska och danska. Liksom de övriga nordiska språken härstammar svenskan från en gren av fornnordiska, som är den gemensamma språkstammen för de germanska folken i Skandinavien.

Rikssvenska är, i Sverige, en benämning på den standarddialekt som sedan 1800-talet utvecklats ur mellansvenska dialekter och varit väletablerad sedan början av 1900-talet. I Finland används benämningen rikssvenska också i en vidare betydelse, som motsats till finlandssvenska. Trots att många regionala varianter med rötter i äldre lokala dialekter fortfarande talas är både talspråk och särskilt skriftspråk i hög grad standardiserade. Vissa dialekter kan skilja sig väsentligt från standardspråket i fråga om grammatik och ordförråd och är inte alltid ömsesidigt begripliga med standardsvenska. Trots att de inte är omedelbart hotade av att dö ut har de lokala dialekterna varit på tillbakagång sedan början av 1900-talet, trots att många är välutforskade och trots att användningen idag ofta uppmuntras. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


27. februar

Hoppande dvergklofrosk (Hymenochirus boettgeri

Halelause padder er ein biologisk orden av amfibium som omfattar rundt 5000 artar froskar og padder. Ordenen er også kjend som halelause amfibium eller springpadder. Ordenen hadde tidlegare det vitskaplege namnet Salientia ('hoppande'), men no er dette endra til Anura ('utan hale').

Inndelinga i froskar og padder er tradisjonell, og har ikkje noko med slektskap å gjera. Som regel vil amfibium ein kallar padder vera tilpassa eit tørrare miljø enn det våtare miljøet til dei ein kallar froskar. Dei har fått liknande utsjånad på grunn av konvergerande evolusjon. Typiske padder har ein kortare, tjukkare kropp og kortare føter enn froskar, gjerne også tjukkare og meir vortete hud enn dei glattare, fuktigare froskane.

Ein finn halelause padder frå rundt ekvator til nær polane, men dei lever ikkje i arktisk klima. Flest artar finn ein i tropisk regnskog. Talet på halelause padder minkar dramatisk, og mange av dei vil truleg døy ut. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


28. februar

Hertugdømmet Westfalens våpenskjold

Hertugdømmet Westfalen (tysk: Herzogtum Westfalen) var et territorium i Det tysk-romerske rike som besto fra 1180 til 1803. Hertugdømmet tilhørte Kurfyrstedømmet Köln, fra 1512 som en del av Den kurrhinske rikskretsen. Geografisk lå landet sør for det westfaliske lavlandet, og i tillegg til de fruktbare slettene i Soester Börde, omfattet det en betydelig del av Sauerland.

Området var opprinnelig en del av stamhertugdømmet Sachsen (804–1260). Etter delingen av Sachsen 11. april 1180 ble hertugrettighetene til det westfalske landskapet overført erkebiskopen av Köln, noe som var den sentrale forutsetning for utviklingen av landet. Hertugdømmet omfattet først et lite område sør for elven Lippe. Over tid utviklet erkebiskopene de opprinnelige hertugrettigheter – som framfor alt var en herskerrett over mennesker – til å bli en territorialrett over et lukket område. Slik rådde erkebiskopene først over geografisk atskilte områder, særlig i nord og øst, men også i sørvest. Kjøpet av det mellomliggende grevskapet Arnsberg i 1368 gjorde området geografisk sammenhengende. Etter Soestfeiden (1444–1449) stoppet utvidelsen av territoriet opp og hertugdømmets grenser forble i hovedsak uendret helt til frem oppløsningen av det tysk-romerske rike i 1803. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia