Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/november 2009
Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2015
Januar - Februar - Marts - April - Maj
- Juni
- Juli
- August - September - Oktober - November - December
Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2014
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December
Hvis dagens artikel på forsiden ikke viser dagens artikel for dagen i dag, så er det sandsynligvis fordi cachen ikke er opdateret korrekt.
Tryk på dette link for at opdatere forsiden til den korrekte dagens artikel.
Tryk på dette link for at gøre det samme for denne side.
Dagens skandinaviske artikel
[rediger kildetekst]Et arkiv over dagens skandinaviske artikler der blev vist på forsiden. Artiklerne følger en rotationsordning, da de andre skandinaviske Wikipediaer ikke skifter artikel hver dag:
- Mandag: Norsk (bokmål)
- Tirsdag: Svensk
- Onsdag: Norsk (nynorsk)
- Torsdag: Norsk (bokmål)
- Fredag: Svensk
- Lørdag: Norsk (nynorsk)
- Søndag: Svensk - eller gæstedag - f.eks. finsk, færøsk, grønlandsk, islandsk, samisk.
Artiklerne kan hentes her
[rediger kildetekst]Skanwiki - dette er at foretrække, eftersom de her allerede ligger færdig-formaterede til brug på den danske wikipedia:
Hvis de ikke endnu ligger klar på Skanwiki, kan du gå direkte til disse steder:
- no:Wikipedia:Ukens artikkel/2024
- nn:Wikipedia:Utvald artikkel/2024
- sv:Wikipedia:Utvald artikel
- fi:Malline:Valitut palat/2024
- fo:Wikipedia:Aðrar mánaðargreinir (månedens artikel)
- is:Wikipedia:Grein mánaðarins/2024 (månedens artikel)
1. november
Kiowa (Ga-i-gwu) är den etablerade benämningen på en nordamerikansk indianstam som räknas till prärieindianerna. Namnet åsyftar ursprungligen bara en fraktion av stammen men har senare kommit att beteckna samtliga. Kiowaernas ursprungliga namn på sig själva är Kwu'da (”de går ut”), vilket anknyter till stammens skapelseberättelse enligt vilken de gick ut i denna värld från en stor ihålig trädstam.
Knappast någon av de nordamerikanska indianstammarna har förorsakat forskningen så mycket svårigheter som kiowa, inte minst på grund av deras säregna språk som länge inte kunde kopplas till något annat språk och som fortfarande av en del lingvister anses vara ett språkligt isolat. Kiowastammen är ett mycket bra exempel på de svårgripbara samband mellan grupper, som man ofta litet slentrianmässigt brukat definiera som ”stammar”. Kiowa har till exempel sedan urminnes tid levt i en mycket nära relation med en annan "stam" som i likhet med apacherna hör till den athapaskiska språkgruppen och av dessa två skäl kallas Kiowa-Apacher. Kiowaernas historia var länge den minst kända av alla viktiga prärieindianstammars och först 1962 tillkom ett modernt standardverk för ämnet genom professor Mildred P. Mayhalls banbrytande arbete The Kiowas.
År 2000 fanns det enligt US Census Bureau i USA 12 242 personer som ansåg sig vara kiowaer. Nästan alla är bosatta i Oklahoma. Läs mer
se -
historik
2. november
Den kalde krigen var rivaliseringen som pågikk i perioden 1945–1991, etter den andre verdenskrig, mellom grupper av nasjoner som praktiserte ulike politiske systemer. På den ene siden var Sovjetunionen og dens allierte, ofte referert til som Østblokken. På den andre siden var USA og dens allierte, ofte referert til som Vestblokken. Konflikten ble kalt den kalde krigen fordi den aldri førte til direkte kamper eller en «varm» krig. Begge parter støttet likevel andre land og organisasjoner, både økonomisk og militært, som kriget mot den andre parten eller mot krefter som den andre parten støttet.
Begrepet «kald krig» ble først brukt av den amerikanske presidentens rådgiver Bernard Baruch på et kongressmøte i 1947 og av forfatteren George Orwell i tidsskriftet Tribune i oktober 1945. Man sier gjerne at den kalde krigen endte i 1989, da Berlinmuren falt, eller i 1991, da Sovjetunionen ble oppløst. Les mer …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
3. november
Gryllefjord er administrasjonssenteret i Torsken kommune i Troms. Staden er eit viktig fiskevær. Allereie i steinalderen har det vore menneske her, og det er gjort fleire funn frå den tida. Det finst 4 gravhaugar frå jernalderen i gardsområdet.
Stortida til Gryllefjord som fiskevær varte eit stykke inn i 1600-talet. I åra 1612 til 1630 var kvantumet i været rundt 2000 våger tørrfisk for året i følgje skattelistene.
Dei siste ti åra har Gryllefjord opplevd nedgang i innbyggjartalet. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
4. november
Cypernfrågan är den komplicerade och internationellt infekterade frågan om Cyperns folk-, och specifikt statsrättsliga, status och förhållande, samt upprätthållandet av den inre och yttre freden och säkerheten. Frågan har dominerat Cyperns politik sedan den blev en brittisk kronkoloni 1925, men problemen och förutsättningarna har förändrats under åren till följd av självständighetsförklaringen 1960, inbördeskrig, konflikter och delningen av ön vid krisen 1974 då den norra delen, Nordcypern, occuperades av Turkiet, en delning som består än idag.
Delvis kan frågan betecknas som en etnisk konflikt mellan de grekcyprioter och turkcyprioter som lever på ön; de båda grupperna har under 1900-talet strävat efter olika lösningar. Traditionellt har grekcyprioter strävat efter enosis, förening med Grekland, och turkcyprioter taksim, en delning och förening med Turkiet. Grekcyprioterna har dock allt mera övergivit enosis för målet om en självständig enhetsstat, som omfattar hela ön. Under 2000-talet och genom Kofi Annans ingripande, har frågan verkat vara närmare en lösning, i form av en cypriotisk federation, med grek- respektive turkcypriotiska delstater. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
5. november
Den kalde krigen var rivaliseringen som pågikk i perioden 1945–1991, etter den andre verdenskrig, mellom grupper av nasjoner som praktiserte ulike politiske systemer. På den ene siden var Sovjetunionen og dens allierte, ofte referert til som Østblokken. På den andre siden var USA og dens allierte, ofte referert til som Vestblokken. Konflikten ble kalt den kalde krigen fordi den aldri førte til direkte kamper eller en «varm» krig. Begge parter støttet likevel andre land og organisasjoner, både økonomisk og militært, som kriget mot den andre parten eller mot krefter som den andre parten støttet.
Begrepet «kald krig» ble først brukt av den amerikanske presidentens rådgiver Bernard Baruch på et kongressmøte i 1947 og av forfatteren George Orwell i tidsskriftet Tribune i oktober 1945. Man sier gjerne at den kalde krigen endte i 1989, da Berlinmuren falt, eller i 1991, da Sovjetunionen ble oppløst. Les mer …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
6. november
Gryllefjord er administrasjonssenteret i Torsken kommune i Troms. Staden er eit viktig fiskevær. Allereie i steinalderen har det vore menneske her, og det er gjort fleire funn frå den tida. Det finst 4 gravhaugar frå jernalderen i gardsområdet.
Stortida til Gryllefjord som fiskevær varte eit stykke inn i 1600-talet. I åra 1612 til 1630 var kvantumet i været rundt 2000 våger tørrfisk for året i følgje skattelistene.
Dei siste ti åra har Gryllefjord opplevd nedgang i innbyggjartalet. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
7. november
Cypernfrågan är den komplicerade och internationellt infekterade frågan om Cyperns folk-, och specifikt statsrättsliga, status och förhållande, samt upprätthållandet av den inre och yttre freden och säkerheten. Frågan har dominerat Cyperns politik sedan den blev en brittisk kronkoloni 1925, men problemen och förutsättningarna har förändrats under åren till följd av självständighetsförklaringen 1960, inbördeskrig, konflikter och delningen av ön vid krisen 1974 då den norra delen, Nordcypern, occuperades av Turkiet, en delning som består än idag.
Delvis kan frågan betecknas som en etnisk konflikt mellan de grekcyprioter och turkcyprioter som lever på ön; de båda grupperna har under 1900-talet strävat efter olika lösningar. Traditionellt har grekcyprioter strävat efter enosis, förening med Grekland, och turkcyprioter taksim, en delning och förening med Turkiet. Grekcyprioterna har dock allt mera övergivit enosis för målet om en självständig enhetsstat, som omfattar hela ön. Under 2000-talet och genom Kofi Annans ingripande, har frågan verkat vara närmare en lösning, i form av en cypriotisk federation, med grek- respektive turkcypriotiska delstater. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
8. november
Under emigrationen från Sverige till Nordamerika under 1800- och 1900-talet lämnade ungefär 1,3 miljoner svenskar Sverige och flyttade främst till USA. Visserligen hade den orörda jorden längs den amerikanska gränslandet en stark dragningskraft på fattiga jordbrukare från hela Europa, men även andra faktorer blev särskilt lockande för svenskar.
Den svenska emigrationen till Nordamerika nådde sin höjdpunkt efter amerikanska inbördeskriget (1861–65). Den amerikanska folkräkningen 1890 angav antalet svensk-amerikaner till närmare 800 000. De flesta av invandrarna blev typiska nybyggare som röjde och odlade upp prärien, medan andra bodde kvar i städerna, i synnerhet Chicago. Unga, ogifta kvinnor som hemma i Sverige hade jobbat som jordbruksarbetare började ofta direkt som hembiträden hos familjer i amerikanska städer. Många av utvandrarna som etablerade sig i USA reste tillbaka till Sverige senare under 1800-talet, och det finns många berättelser om hur deras seder och vanor hade ändrats. Vissa återvände för att tillbringa sina sista år i Sverige, men många ändrade sig när de möttes av vad de ansåg vara en arrogant aristokrati, en grov och nedbruten arbetarklass och bristande respekt för kvinnor.
Efter en smärre nedgång på 1890-talet, ökade utvandringen igen och ledde till riksomfattande oro i Sverige och fick den svenska riksdagen att tillsätta emigrationsutredningen 1907. Den rekommenderade att sociala och ekonomiska reformer för att minska utvandringen genom att "tillgodogöra sig och omsmälta det verkligt goda, som finnes i Amerika". Utredningens viktigare förslag blev snabbt genomförda: allmän rösträtt, bättre bostäder, en allmän ekonomisk utveckling och bättre allmän utbildning. Läs mer
se -
historik
9. november
Tysklands gjenforening var en nøkkelbegivenhet under avslutningen av Den kalde krigen. Gjenforeningen innebar at DDRs territorium ble innlemmet i Vest-Tyskland. Da statene ble offisielt gjenforent den 3. oktober 1990 tok en over førti år lang deling slutt. Gjenforeningen ble muliggjort i og med Berlinmurens fall i slutten av 1989 og de europeiske kommunistregimenes sammenbrudd. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
10. november
Sergej Prokudin-Gorskij (1863–1944) var ein russisk pioner innan fargefotografi. Fargebileta til Prokudin-Gorskij er unike historiske skildringar av det russiske imperiet kort tid før den russiske revolusjonen. Motiva omfattar skildringar av arkitektur, miljø, folk og personar.
Prokudin-Gorskij studerte kjemi i St. Petersburg, Berlin og Paris. Gjennom eiga forsking tok han patent på produksjon av fargedias og på projisering av fargefilm. Prosessen hans nytta eit kamera som eksponerte ein serie på tre svart-kvite bilete over eit par minutt (seinare korta ned til eit par sekund). Kvart bilete vart eksponert gjennom eit fargefilter; eit blått, eit raudt og eit grønt. Slik registrerte kvart bilete berre ein del av fargespekteret. Gjennom å projisere kvart bilete i farga lys, i høve til kva filter som var nytt under eksponeringa, for så å nøyaktig overlappe desse bileta, fekk ein eit bilete samansett av heile fargespekteret. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
11. november
Hakarps kyrka är en kyrkobyggnad i Hakarp i Växjö stift. Det är en rosa korskyrka och sevärdhetskyrka som byggdes 1694. Innan dess fanns en träkyrka, som tros härstamma från 1100- eller 1200-talet. Träkyrkan revs på 1690-talet, samtidigt som den nya byggdes. I den nya kyrkan finns bland annat ett krucifix som tros ha tillhört kyrkan sedan den första byggdes.
När den nya kyrkan skulle byggas 1694 hade en kollekt beviljats att gå till församlingen, och kollekten togs upp under påsken. Hur som helst räckte inte pengarna från kollekten till nybyggnationen, och generaltullinspektör Nils Arvidsson Hägerflycht var då en viktig person eftersom han bekostade den nya kyrkan. Hägerflycht anställde Johan Olsson Ståhle som arbetsledare och en möjlig arkitekt var Erik Dahlbergh. Hägerflycht bekostade den nya kyrkan med 6 000 daler kopparmynt samt 1 700 daler kopparmynt för orgeln och andra inventarier.
Likt trenden var i övriga Sverige under slutet av 1800-talet målades i stort sett alla kyrkans inventarier över med vit färg, något som emellertid togs bort vid kyrkans 200-årsjubileum 1894. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
12. november
Tysklands gjenforening var en nøkkelbegivenhet under avslutningen av Den kalde krigen. Gjenforeningen innebar at DDRs territorium ble innlemmet i Vest-Tyskland. Da statene ble offisielt gjenforent den 3. oktober 1990 tok en over førti år lang deling slutt. Gjenforeningen ble muliggjort i og med Berlinmurens fall i slutten av 1989 og de europeiske kommunistregimenes sammenbrudd. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
13. november
Sergej Prokudin-Gorskij (1863–1944) var ein russisk pioner innan fargefotografi. Fargebileta til Prokudin-Gorskij er unike historiske skildringar av det russiske imperiet kort tid før den russiske revolusjonen. Motiva omfattar skildringar av arkitektur, miljø, folk og personar.
Prokudin-Gorskij studerte kjemi i St. Petersburg, Berlin og Paris. Gjennom eiga forsking tok han patent på produksjon av fargedias og på projisering av fargefilm. Prosessen hans nytta eit kamera som eksponerte ein serie på tre svart-kvite bilete over eit par minutt (seinare korta ned til eit par sekund). Kvart bilete vart eksponert gjennom eit fargefilter; eit blått, eit raudt og eit grønt. Slik registrerte kvart bilete berre ein del av fargespekteret. Gjennom å projisere kvart bilete i farga lys, i høve til kva filter som var nytt under eksponeringa, for så å nøyaktig overlappe desse bileta, fekk ein eit bilete samansett av heile fargespekteret. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
14. november
Hakarps kyrka är en kyrkobyggnad i Hakarp i Växjö stift. Det är en rosa korskyrka och sevärdhetskyrka som byggdes 1694. Innan dess fanns en träkyrka, som tros härstamma från 1100- eller 1200-talet. Träkyrkan revs på 1690-talet, samtidigt som den nya byggdes. I den nya kyrkan finns bland annat ett krucifix som tros ha tillhört kyrkan sedan den första byggdes.
När den nya kyrkan skulle byggas 1694 hade en kollekt beviljats att gå till församlingen, och kollekten togs upp under påsken. Hur som helst räckte inte pengarna från kollekten till nybyggnationen, och generaltullinspektör Nils Arvidsson Hägerflycht var då en viktig person eftersom han bekostade den nya kyrkan. Hägerflycht anställde Johan Olsson Ståhle som arbetsledare och en möjlig arkitekt var Erik Dahlbergh. Hägerflycht bekostade den nya kyrkan med 6 000 daler kopparmynt samt 1 700 daler kopparmynt för orgeln och andra inventarier.
Likt trenden var i övriga Sverige under slutet av 1800-talet målades i stort sett alla kyrkans inventarier över med vit färg, något som emellertid togs bort vid kyrkans 200-årsjubileum 1894. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
15. november
Ladusvala (Hirundo rustica) är den mest spridda fågelarten i familjen svalor. Ladusvalan är en tätting med ett distinkt utseende med sin blå ovansida, långa, djupt delade stjärt och böjda spetsiga vingar. Den förekommer i Europa, Asien, Afrika och Amerika. Arten delas oftast in i sex underarter, vilka häckar över norra halvklotet. Fyra av dem är utpräglade flyttfåglar och deras vinterkvarter täcker stora delar av södra halvklotet ända till centrala Argentina, Kapprovinsen i Sydafrika och norra Australien. Dess vidsträckta utbredning innebär att ladusvalan inte är hotad. Ladusvalan är en fågel som trivs i öppna landskap och häckar oftast i byggnader uppförda av människor. Den uppför ett koppformigt rede av lerkulor i lador eller liknande byggnader och livnär sig av insekter som den fångar i flykten. Denna art lever i nära anslutning till människor, och dess vana att äta insekter innebär att den tolereras av människorna. Läs mer
se -
historik
16. november
Sør-Georgia er ei øy i Søratlanteren som tilhører det britiske oversjøiske territoriet Sør-Georgia og Sør-Sandwichøyene. Argentina gjør krav på Sør-Georgia og resten av de britiske territoriene i Søratlanteren. Øya er 170 km lang og 30 km bred. Øya har ingen fastboende, men har forskningspersonell knyttet til museumsdriften og forskningsstasjonene på Birdøya og King Edward Point.
Øya er en av de viktigste hekke- og yngleplassene i Antarktis. Blant annet yngler 2,5 millioner pelssel og 300 000 sydlig elefantsel på øya; og 2,7 mill. par gulltoppingviner og 400 000 par kongepingviner hekker. Sør-Georgia ble oppdaget av A. de la Roché i april 1675. James Cook kom til Sør-Georgia 14. januar 1776 og var den første som gikk i land på øya.
Den norske hvalfangeren Carl Anton Larsen etablerte Grytviken som den første landstasjonen for moderne hvalfangst i Antarktis 16. november 1904. Flere hvalfangststasjoner ble etablert i de påfølgende årene og virksomhetene var dominert av nordmenn. I desember 1965 forlot de siste hvalfangerne øya. Les mer …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
17. november
Bergensbana er ei 50 mil lang jarnbaneline mellom Bergen og Oslo. Lina er den høgast liggjande hovudlina i Europa. Lina er ein populær turistatraksjon, der Hardangervidda vert kryssa 1300 meter over havet. Ho vart opna av kong Håkon VII på Voss stasjon den 27. november 1909.
Bygginga av bana kosta meir enn eit norsk statsbudsjett i 1909. Lina måtte leggjast i ugjestmildt terreng høgt over havet, i ein region utan vegar. Vinterstid er det fleire meter er snø.
Frå første stund var Bergensbanen ein suksess målt i trafikktal. I 1920-21 reiste 3,7 millionar passasjerar med banen. I 1957 var dei gamle damplokomotiva avløyste av dieseldrivne lokomotiv. I 1964 var jernbanen ferdig elektrifisert. I 1984 begynte difor NSB å køyre dei fleste persontoga om Drammen i staden for om Roa.
Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
18. november
Skogssamer är samer som året om är verksamma i skogslandet och som alltså inte flyttar upp till fjällen sommartid, till skillnad från fjällsamer.
Under historisk tid har det i Sverige funnits skogssamer åtminstone från norra Ångermanland och norrut. De två sydligaste lappmarkerna, Åsele och Lycksele lappmark, omfattade före 1606 inte fjällområdet utan var rent skogssamiska områden. Detsamma gällde Kemi lappmark i nuvarande Finland. I övriga lappmarker fanns skogssamer inom hela skogslandet.
Skogssamerna i Kemi, Åsele och Lycksele lappmarker assimilerades i den finska och svenska befolkningen under 1600-, 1700- och 1800-talen. Idag finns en levande skogssamisk kultur inom skogslandet i Norrbottens län samt i Malå inom Västerbottens län. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
19. november
Sør-Georgia er ei øy i Søratlanteren som tilhører det britiske oversjøiske territoriet Sør-Georgia og Sør-Sandwichøyene. Argentina gjør krav på Sør-Georgia og resten av de britiske territoriene i Søratlanteren. Øya er 170 km lang og 30 km bred. Øya har ingen fastboende, men har forskningspersonell knyttet til museumsdriften og forskningsstasjonene på Birdøya og King Edward Point.
Øya er en av de viktigste hekke- og yngleplassene i Antarktis. Blant annet yngler 2,5 millioner pelssel og 300 000 sydlig elefantsel på øya; og 2,7 mill. par gulltoppingviner og 400 000 par kongepingviner hekker. Sør-Georgia ble oppdaget av A. de la Roché i april 1675. James Cook kom til Sør-Georgia 14. januar 1776 og var den første som gikk i land på øya.
Den norske hvalfangeren Carl Anton Larsen etablerte Grytviken som den første landstasjonen for moderne hvalfangst i Antarktis 16. november 1904. Flere hvalfangststasjoner ble etablert i de påfølgende årene og virksomhetene var dominert av nordmenn. I desember 1965 forlot de siste hvalfangerne øya. Les mer …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
20. november
Bergensbana er ei 50 mil lang jarnbaneline mellom Bergen og Oslo. Lina er den høgast liggjande hovudlina i Europa. Lina er ein populær turistatraksjon, der Hardangervidda vert kryssa 1300 meter over havet. Ho vart opna av kong Håkon VII på Voss stasjon den 27. november 1909.
Bygginga av bana kosta meir enn eit norsk statsbudsjett i 1909. Lina måtte leggjast i ugjestmildt terreng høgt over havet, i ein region utan vegar. Vinterstid er det fleire meter er snø.
Frå første stund var Bergensbanen ein suksess målt i trafikktal. I 1920-21 reiste 3,7 millionar passasjerar med banen. I 1957 var dei gamle damplokomotiva avløyste av dieseldrivne lokomotiv. I 1964 var jernbanen ferdig elektrifisert. I 1984 begynte difor NSB å køyre dei fleste persontoga om Drammen i staden for om Roa.
Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
21. november
Skogssamer är samer som året om är verksamma i skogslandet och som alltså inte flyttar upp till fjällen sommartid, till skillnad från fjällsamer.
Under historisk tid har det i Sverige funnits skogssamer åtminstone från norra Ångermanland och norrut. De två sydligaste lappmarkerna, Åsele och Lycksele lappmark, omfattade före 1606 inte fjällområdet utan var rent skogssamiska områden. Detsamma gällde Kemi lappmark i nuvarande Finland. I övriga lappmarker fanns skogssamer inom hela skogslandet.
Skogssamerna i Kemi, Åsele och Lycksele lappmarker assimilerades i den finska och svenska befolkningen under 1600-, 1700- och 1800-talen. Idag finns en levande skogssamisk kultur inom skogslandet i Norrbottens län samt i Malå inom Västerbottens län. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
22. november
Stadsplanering i Gamla stan. Under århundradena har det funnits många, delvis radikalt förändrande stadsplaneförslag, för att förnya och sanera Gamla stan i Stockholm. Under stormaktstiden handlade det om att förvandla Stockholm från en medeltida borgarstad till en representativ huvudstad av europeiskt snitt. Under 1800-talets andra hälft fanns starka krafter för att tillämpa stadsplaneprinciperna luft, ljus och breda alléer även för Gamla stan. Detta skulle ha inneburit rivning av nästan hela stadsdelens bebyggelse. Kring sekelskiftet 1900 fick man upp ögonen för de historiska värden som Gamla stans bebyggelse representerade. Bara några få regleringar har blivit verklighet. Idag finns inga planer längre på att riva "staden mellan broarna" och sedan 1979 är Gamla stan ett k-märkt kulturreservat. Läs mer
se -
historik
23. november
Charles Darwin (1809-1882) var en britisk naturforsker. Han er mest kjent for å ha grunnlagt den moderne evolusjonsteorien (darwinismen), men bidro også med en rekke andre arbeider innen systematikk, økologi og paleontologi.
Darwins bidrag til biologien kan knapt overvurderes. Evolusjonslæren ga endelig den linneiske systematikken et teoretisk fundament, og gjorde det for første gang mulig med en vitenskapelig teori på dyrs og planters tilpasninger og deres utrolige biologiske mangfold. I dag er Darwins lære om naturlig utvalg det helt grunnleggende fundamentet for all biologisk forskning, og finner stadig nye anvendelsesområder, blant annet innen medisin og ernæring.
Boka Artenes opprinnelse, som kom ut i 1859, regnes som hans hovedverk. Boka redegjør meget grundig for naturlig utvalg med talløse eksempler. Da den kom vakte den stor debatt og til dels forargelse, men Darwin ble anerkjent som sin tids største britiske naturvitenskapsmann. Les mer …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
24. november
Dei sju bruene i Königsberg er eit matematisk problem innan grafteori og topologi. Den sveitsiske matematikaren Leonhard Euler viste i artikkelen Solutio problematis ad geometriam situs pertinentis i 1736 at problemet ikkje lar seg løyse. Artikkelen hans vert ofte rekna som byrjinga på den matematiske greina grafteori.
På 1700-talet var byen Königsberg delt inn i fire delar: den nordlege og sørlege sida av elva Pregel, som rann gjennom byen, samt to øyar midt i elva – ei mindre øy i vest og ei større øy i aust. Den minste av øyane, Kneiphof, var sentrum i byen, der mellom anna katedralen låg. Frå denne øya gjekk det to bruer til den nordlege breidda og to bruer til den sørlege breidda, samt ei bru til den største øya. Frå denne gjekk det i sin tur ei bru til den nordlege breidda og ei bru til den sørlege breidda. Totalt var dermed øyane og fastlandet knytt saman til kvarandre via sju bruer. Det vart sagt at innbyggjarane i byen på søndagsturane sine prøvde å finne ein måte å gå gjennom byen på ein slik måte at ein berre passerte kvar bru éin gong og at ein var tilbake til utgangspunktet når turen var over. Ingen hadde derfor lukkast med dette. Enkelte hevda at det var umogeleg, men ingen visste dette sikkert. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
25. november
Jämtland (Jamtlann på jämtska) är ett landskap i sydvästra Norrland i mellersta Sverige. Jämtland gränsar i väster till Tröndelag och Norge, i nordöst till Lappland, i öster till Ångermanland och i söder till Härjedalen och Medelpad. Jämtland motsvarar 8,3 procent av Sveriges yta, 34 009 km² och är Sveriges till ytan näst största landskap. Jämtland har en befolkning på strax under 127 000 personer och landskapet är ett utav de landskap med flest personer bosatta på landsbygden i landet, emellertid bor majoriteten av befolkningen i den tätbefolkade Storsjöbygden.
Jämtland var ursprungligen en självstyrande bonderepublik med bland annat en egen lag och egen valuta. Jämtland saknade emellertid en statsförvaltning och var närmast att betrakta som en anarki, området blev därefter norskt 1178 och var så i mer än 450 år och har varit svenskt sedan 1645, i lite över 350 år. Den egna särarten manifesteras bland annat genom att vissa, halvt på allvar, halvt på skämt, ser landskapet som en republik inom kungariket Sverige. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
26. november
Charles Darwin (1809-1882) var en britisk naturforsker. Han er mest kjent for å ha grunnlagt den moderne evolusjonsteorien (darwinismen), men bidro også med en rekke andre arbeider innen systematikk, økologi og paleontologi.
Darwins bidrag til biologien kan knapt overvurderes. Evolusjonslæren ga endelig den linneiske systematikken et teoretisk fundament, og gjorde det for første gang mulig med en vitenskapelig teori på dyrs og planters tilpasninger og deres utrolige biologiske mangfold. I dag er Darwins lære om naturlig utvalg det helt grunnleggende fundamentet for all biologisk forskning, og finner stadig nye anvendelsesområder, blant annet innen medisin og ernæring.
Boka Artenes opprinnelse, som kom ut i 1859, regnes som hans hovedverk. Boka redegjør meget grundig for naturlig utvalg med talløse eksempler. Da den kom vakte den stor debatt og til dels forargelse, men Darwin ble anerkjent som sin tids største britiske naturvitenskapsmann. Les mer …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
27. november
Dei sju bruene i Königsberg er eit matematisk problem innan grafteori og topologi. Den sveitsiske matematikaren Leonhard Euler viste i artikkelen Solutio problematis ad geometriam situs pertinentis i 1736 at problemet ikkje lar seg løyse. Artikkelen hans vert ofte rekna som byrjinga på den matematiske greina grafteori.
På 1700-talet var byen Königsberg delt inn i fire delar: den nordlege og sørlege sida av elva Pregel, som rann gjennom byen, samt to øyar midt i elva – ei mindre øy i vest og ei større øy i aust. Den minste av øyane, Kneiphof, var sentrum i byen, der mellom anna katedralen låg. Frå denne øya gjekk det to bruer til den nordlege breidda og to bruer til den sørlege breidda, samt ei bru til den største øya. Frå denne gjekk det i sin tur ei bru til den nordlege breidda og ei bru til den sørlege breidda. Totalt var dermed øyane og fastlandet knytt saman til kvarandre via sju bruer. Det vart sagt at innbyggjarane i byen på søndagsturane sine prøvde å finne ein måte å gå gjennom byen på ein slik måte at ein berre passerte kvar bru éin gong og at ein var tilbake til utgangspunktet når turen var over. Ingen hadde derfor lukkast med dette. Enkelte hevda at det var umogeleg, men ingen visste dette sikkert. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
28. november
Jämtland (Jamtlann på jämtska) är ett landskap i sydvästra Norrland i mellersta Sverige. Jämtland gränsar i väster till Tröndelag och Norge, i nordöst till Lappland, i öster till Ångermanland och i söder till Härjedalen och Medelpad. Jämtland motsvarar 8,3 procent av Sveriges yta, 34 009 km² och är Sveriges till ytan näst största landskap. Jämtland har en befolkning på strax under 127 000 personer och landskapet är ett utav de landskap med flest personer bosatta på landsbygden i landet, emellertid bor majoriteten av befolkningen i den tätbefolkade Storsjöbygden.
Jämtland var ursprungligen en självstyrande bonderepublik med bland annat en egen lag och egen valuta. Jämtland saknade emellertid en statsförvaltning och var närmast att betrakta som en anarki, området blev därefter norskt 1178 och var så i mer än 450 år och har varit svenskt sedan 1645, i lite över 350 år. Den egna särarten manifesteras bland annat genom att vissa, halvt på allvar, halvt på skämt, ser landskapet som en republik inom kungariket Sverige. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
29. november
Yoweri Museveni är en ugandisk politiker, och landets president sedan 29 januari 1986. Museveni var inblandad i det krig som störtade Idi Amins styre (som varade 1971–79) och det uppror som senare ledde till slutet för Milton Obotes regim (som varade 1980–85). Med ett viktigt undantag för de norra delarna av landet har Museveni åstadkommit relativ stabilitet och ekonomisk tillväxt i Uganda, som tidigare utstått årtionden av vanstyre, uppror och inbördeskrig. Landet också under hans ledning utvecklat ett effektivt system av åtgärder mot HIV och aids.
I mitten och slutet av 1990-talet hyllades Museveni i västvärlden som del av en ny generation afrikanska ledare. Hans presidentperiod har dock vanprytts av inblandning i andra Kongokriget och andra konflikter i området. På senare tid har Museveni också kritiserats både inom landet och internationellt för de författningsändringar som ändrade begränsningarna av presidentperioder inför valen 2006, samt för arresteringen av den främsta oppositionsledaren. Läs mer
se -
historik
30. november
Pius VII (1740-1823) var Den katolske kirkes pave 1800-23, som den 251. i paverekken.
Sentralt i hans pavetid var forholdet til Frankrike. Revolusjonsregimet til Napoleon I inngikk avtalen kjent som Konkordatet i 1801. I 1804 ble Pius VII tvunget av Napoleon til å reise til Paris og krone ham til keiser. Dette bidro til det spenningsfylte forholdet mellom dem. I 1806 erklærte Napoleon at ettersom han var keiser, var paven de facto hans undersått, og han forventet at paven ville gripe inn mot Napoleons motstandere som oppholdt seg i Kirkestaten. Fra 1808 holdt Napoleons styrker Kirkestaten okkupert. Natt til 6. juli 1809 ble paven arrestert, et fangenskap som skulle vare i nesten fem år, og omfattet en rekke forsøk fra Napoleons side på å få makt over kirken. Les mer …
se -
se norsk -
diskussion -
historik