Spring til indhold

Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/marts 2008

Tilføj links
Fra Wikipedia, den frie encyklopædi


Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2015
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December

Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2014
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December


Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel - tidligere år
I dag er det mandag, 23. december 2024; klokken er 23:24 (UTC)

Hvis dagens artikel på forsiden ikke viser dagens artikel for dagen i dag, så er det sandsynligvis fordi cachen ikke er opdateret korrekt.
Tryk på dette link for at opdatere forsiden til den korrekte dagens artikel.
Tryk på dette link for at gøre det samme for denne side.

Dagens skandinaviske artikel

[rediger kildetekst]

Et arkiv over dagens skandinaviske artikler der blev vist på forsiden. Artiklerne følger en rotationsordning, da de andre skandinaviske Wikipediaer ikke skifter artikel hver dag:

Artiklerne kan hentes her

[rediger kildetekst]

Skanwiki - dette er at foretrække, eftersom de her allerede ligger færdig-formaterede til brug på den danske wikipedia:


Hvis de ikke endnu ligger klar på Skanwiki, kan du gå direkte til disse steder:


1. marts

{{{2}}}

Gråsparv (Passer domesticus) är en fågel som tillhör familjen sparvfinkar (Passeridae). Gråsparven är spridd över stora delar av Europa och Asien, men har även av människan introducerats till Amerika, Afrika och Australien och i dag är den en av världens mest spridda fågelarter. Gråsparven är en kulturföljare och har anslutit sig till människan i över 10 000 år. Världspopulationen uppskattas till ungefär 500 miljoner individer. Gråsparvshanen är lik den närbesläktade pilfinken och dessa arter förväxlas ofta av gemene man. (mer...)
se - se svensk - diskussion - historik

2. marts

Den store proletære kulturrevolusjon (无产阶级文化大革命 = Wúchǎn Jiējí Wénhuà Dà Gémìng), ofte forkortet til Den store kulturrevolusjon (文化大革命 Wénhuà Dà Gémìng), eller enda enklere til Kulturrevolusjonen (文革 wéngé), var en serie gjennomgripende politiske kampanjer i det kommunistiske Kina for å forandre samfunnet fra bunnen av.

Kulturrevolusjonen regnes som regel for å ha vart fra 1966 til 1976. Mao Zedong stod bak, og et fremtredende motiv for ham var å bevare og styrke sin egen maktposisjon. Under de år det hele pågikk, var det store utrenskninger og ødeleggelser. Antall ofre regnes i millioner og økonomien led. Mellommenneskelige relasjoner ble ødelagt, og grunnfestede samfunnsverdier ble skadet. Religioner, minoriteter, folk med suspekt sosial bakgrunn eller akademisk bakgrunn ble nådeløst forfulgt og vesentlige deler av kinesisk kulturarv gikk tapt. Selv om Kulturrevolusjonen ble drevet gjennom av det kinesiske kommunistpartis ledelse, rammet den også kommunister i Kina, både ved utrenskninger og drap. (Mer)
se - historik

3. marts

[[Fil:|120x160px|link={{{3}}}|Som tysk kansler regnes Angela Merkel som den mektigste kvinnen i verden]]

Angela Merkel (født 1954) er en tysk konservativ politiker. Hun har vært leder for CDU siden 2000 og fra 2005 har hun vært Tysklands kansler. I 2007 var hun også vert for G8-toppmøtet og president for Det europeiske råd. Forbes Magazine utpekte henne både i 2006 og 2007 til den mektigste kvinnen i verden.

Merkel er utdannet fysiker og startet sin politiske karrière som pressetalskvinne i Lothar de Maizières kristeligdemokratiske regjering etter den demokratiske revolusjonen i DDR i 1989. Merkel ble nestleder i CDU i 1991 og i 1998 ble hun generalsekretær i partiet. Som følge av finansieringsskandalen i partiet kunne hun utmanøvrere alle konkurrenter og ble valgt til partileder i 2000. Hun tok over som opposisjonsleder i parlamentet i 2002, og kunne danne regjering i storkoalisjon med SPD etter valget i 2005, som Tysklands første kvinnelige kansler. (Mer)
se - se norsk - diskussion - historik

4. marts

Halldis Moren Vesaas.

Halldis Moren Vesaas (18. november 1907 - 8. september 1995) var ein norsk lyrikar, omsetjar og kulturarbeidar, som på mange område gjorde ein omfattande innsats for nynorsk språk og kultur. Dei fleste av diktsamlingane hennar, seks av i alt åtte, kom ut i åra frå 1929 til 1947. Det sentrale temaet er opplevingar og kjensler hjå kvinner gjennom dei ulike livsfasane: ungdom, forelsking, samliv i lukke og i motgang, morsrolle og til sist den modne kvinna og hennar perspektiv på livet og gleda ved ny kjærleik. Halldis Moren Vesaas vann ry som gjendiktar gjennom arbeidet sitt med klassisk dramatikk, ho var ein ettertrakta opplesar, og ho hadde fleire sentrale verv i kulturlivet, mellom anna i Riksteateret, forfattarforeininga og Norsk kulturråd. Ho var fødd i Trysil, det meste av det vaksne livet sitt budde ho på Midtbø i Vinje, frå 1933 til rundt 1970, saman med ektemannen og kollegaen Tarjei Vesaas. Les meir…
se - se norsk - diskussion - historik

5. marts

link={{{3}}}

Scoutrörelsen är en internationell världstäckande ungdomsrörelse med över 38 miljoner medlemmar i 216 länder. Rörelsens mål är att utveckla unga människor till att bli aktiva, engagerade och ansvarstagande medborgare i det lokala och globala samhället.

Scoutrörelsen grundades 1907 då Robert Baden-Powell anordnade det första scoutlägret på Brownsea Island i England. Baden-Powell skrev ner det han ansåg vara scoutings grundprinciper i Scouting for Boys (1908). Rörelsen använder sig av scoutmetoden, ett program för informell utbildning med betoning på praktiska utomhusaktiviteter. Ett annat karaktäristiskt drag hos rörelsen är scoutdräkten som ska dölja alla tecken på sociala klasskillnader inom ett land. Tillsammans med dräkten bärs en halsduk och huvudbonad. På dräkten fästs märken, såsom den heraldiska liljan, trefoil och andra märken. (mer...)
se - se svensk - diskussion - historik

6. marts

[[Fil:|120x160px|link={{{3}}}|Som tysk kansler regnes Angela Merkel som den mektigste kvinnen i verden]]

Angela Merkel (født 1954) er en tysk konservativ politiker. Hun har vært leder for CDU siden 2000 og fra 2005 har hun vært Tysklands kansler. I 2007 var hun også vert for G8-toppmøtet og president for Det europeiske råd. Forbes Magazine utpekte henne både i 2006 og 2007 til den mektigste kvinnen i verden.

Merkel er utdannet fysiker og startet sin politiske karrière som pressetalskvinne i Lothar de Maizières kristeligdemokratiske regjering etter den demokratiske revolusjonen i DDR i 1989. Merkel ble nestleder i CDU i 1991 og i 1998 ble hun generalsekretær i partiet. Som følge av finansieringsskandalen i partiet kunne hun utmanøvrere alle konkurrenter og ble valgt til partileder i 2000. Hun tok over som opposisjonsleder i parlamentet i 2002, og kunne danne regjering i storkoalisjon med SPD etter valget i 2005, som Tysklands første kvinnelige kansler. (Mer)
se - se norsk - diskussion - historik

7. marts

Halldis Moren Vesaas.

Halldis Moren Vesaas (18. november 1907 - 8. september 1995) var ein norsk lyrikar, omsetjar og kulturarbeidar, som på mange område gjorde ein omfattande innsats for nynorsk språk og kultur. Dei fleste av diktsamlingane hennar, seks av i alt åtte, kom ut i åra frå 1929 til 1947. Det sentrale temaet er opplevingar og kjensler hjå kvinner gjennom dei ulike livsfasane: ungdom, forelsking, samliv i lukke og i motgang, morsrolle og til sist den modne kvinna og hennar perspektiv på livet og gleda ved ny kjærleik. Halldis Moren Vesaas vann ry som gjendiktar gjennom arbeidet sitt med klassisk dramatikk, ho var ein ettertrakta opplesar, og ho hadde fleire sentrale verv i kulturlivet, mellom anna i Riksteateret, forfattarforeininga og Norsk kulturråd. Ho var fødd i Trysil, det meste av det vaksne livet sitt budde ho på Midtbø i Vinje, frå 1933 til rundt 1970, saman med ektemannen og kollegaen Tarjei Vesaas. Les meir…
se - se norsk - diskussion - historik

8. marts

link={{{3}}}

Scoutrörelsen är en internationell världstäckande ungdomsrörelse med över 38 miljoner medlemmar i 216 länder. Rörelsens mål är att utveckla unga människor till att bli aktiva, engagerade och ansvarstagande medborgare i det lokala och globala samhället.

Scoutrörelsen grundades 1907 då Robert Baden-Powell anordnade det första scoutlägret på Brownsea Island i England. Baden-Powell skrev ner det han ansåg vara scoutings grundprinciper i Scouting for Boys (1908). Rörelsen använder sig av scoutmetoden, ett program för informell utbildning med betoning på praktiska utomhusaktiviteter. Ett annat karaktäristiskt drag hos rörelsen är scoutdräkten som ska dölja alla tecken på sociala klasskillnader inom ett land. Tillsammans med dräkten bärs en halsduk och huvudbonad. På dräkten fästs märken, såsom den heraldiska liljan, trefoil och andra märken. (mer...)
se - se svensk - diskussion - historik

9. marts

Elin Wägner var en av de drivande i den första generation av svenska feminister. Wägner arbetade på tidningen Idun när hon debuterade 1907 med romanen Norrtullsligan om yrkesarbetande kvinnor i Stockholm. Wägner engagerade sig i kampen för kvinnlig rösträtt och blev också pacifist. Efter första världskriget var hon med och grundade Rädda barnen. Hon var en av kvinnorna som startade Kvinnliga medborgarskolan och hon var redaktör för tidskriften Rädda barnen. Hon var en flitig författare och skrev romaner ur ett feministiskt perspektiv, exempelvis Väckarklocka.
se - historik

10. marts

Midtbygda i Skatval sett fra Forbordsfjellet

Skatval er en bygd i Stjørdal kommune i Nord-Trøndelag. Stedet ligger ved Trondheimsfjorden, nord i Stjørdal kommune og omfatter blant annet slike landemerker som Forbordsfjellet og Steinvikholmen festning. Skatval var selvstendig kommune fra 1902 til 1964, og fra 1850 til 1902 del av Nedre Stjørdal formannskapsdistrikt.

Halvøya er karakteristisk for de flate landbruksbygdene rundt Trondheimsfjorden, med et svakt bølgende landskap avbrutt av enkelte åser og berg. Naturen preges av dyrket mark og nåleskog, og somme steder også løvskog. Områdene Forbordsfjellet og Langstein domineres av større fjell, tjønner, myrer og skog. (mer)
se - se norsk - diskussion - historik

11. marts

Side frå kyrkjeboka til Os prestegjeld som viser nokre av dei som omkom under stormen.

Den galne måndagen eller Galne-Måndagen var eit uvêr som slo inn over Vestlandet 11. mars 1822. Truleg mista rundt 300 mann livet på havet under stormen.

Uvêret kom særs brått på og dagen hadde starta med stille og fint vêr og blankt hav, og mange fiskarar skal ha kome frå fjordbygdene for å vere med på fisket, som hadde vore særs godt så langt det året. Ein gamal fiskar skal ha meint at han kunne sjå teikn på at det var uvêr i emne, men ingen valde å høyre på han og la ut til havs. Ut på dagen skya det til og det byrja å sludde og snø. Vinden auka raskt på til orkan. Muntlege overleveringar tyder på at 300 menneske drukna til havs og i tillegg omkom fleire på land då bygningar raste saman eller dei fraus i hel. I kyrkjebøkene kan ein telje opp om lag 150 menneske som omkom i stormen, men truleg vart berre dei som vart funne igjen skrive opp i bøkene.

Uvêret levde lenge i lokale tradisjonar og mellom anna på Utsira vart det på folkemunne sagt: «Gud bevare oss for 11. mars!» Les meir…
se - se norsk - diskussion - historik

12. marts

{{{2}}}

Mary Wollstonecraft (1759-1797), var en brittisk författare, och feministisk filosof. Under sin korta karriär skrev hon romaner, essäer, reseskildringar, en historik över franska revolutionen, en bok om etikett och en barnbok. Hon är mest känd för Till försvar för kvinnans rättigheter (A Vindication of the Rights of Woman), där hon argumenterar för att kvinnor inte är underlägsna män av naturen, utan bara framstår som sådana för att de saknar formell utbildning. Hon förde fram idéerna om att både män och kvinnor skulle betraktas som rationella varelser och att samhället bör grundas på förnuft. Hon drev bland annat en skola för flickor och skrev Thoughts on the Education of Daughters. I A Vindication of the Rights of Men (1790) kritiserade hon Edmund Burke och tog ställning för franska revolutionen. Wollstonecrafts make gav ut hennes memoarer året efter hennes död, Memoirs of Mary Wollstonecraft (1798). (mer...)
se - se svensk - diskussion - historik

13. marts

Midtbygda i Skatval sett fra Forbordsfjellet

Skatval er en bygd i Stjørdal kommune i Nord-Trøndelag. Stedet ligger ved Trondheimsfjorden, nord i Stjørdal kommune og omfatter blant annet slike landemerker som Forbordsfjellet og Steinvikholmen festning. Skatval var selvstendig kommune fra 1902 til 1964, og fra 1850 til 1902 del av Nedre Stjørdal formannskapsdistrikt.

Halvøya er karakteristisk for de flate landbruksbygdene rundt Trondheimsfjorden, med et svakt bølgende landskap avbrutt av enkelte åser og berg. Naturen preges av dyrket mark og nåleskog, og somme steder også løvskog. Områdene Forbordsfjellet og Langstein domineres av større fjell, tjønner, myrer og skog. (mer)
se - se norsk - diskussion - historik

14. marts

Side frå kyrkjeboka til Os prestegjeld som viser nokre av dei som omkom under stormen.

Den galne måndagen eller Galne-Måndagen var eit uvêr som slo inn over Vestlandet 11. mars 1822. Truleg mista rundt 300 mann livet på havet under stormen.

Uvêret kom særs brått på og dagen hadde starta med stille og fint vêr og blankt hav, og mange fiskarar skal ha kome frå fjordbygdene for å vere med på fisket, som hadde vore særs godt så langt det året. Ein gamal fiskar skal ha meint at han kunne sjå teikn på at det var uvêr i emne, men ingen valde å høyre på han og la ut til havs. Ut på dagen skya det til og det byrja å sludde og snø. Vinden auka raskt på til orkan. Muntlege overleveringar tyder på at 300 menneske drukna til havs og i tillegg omkom fleire på land då bygningar raste saman eller dei fraus i hel. I kyrkjebøkene kan ein telje opp om lag 150 menneske som omkom i stormen, men truleg vart berre dei som vart funne igjen skrive opp i bøkene.

Uvêret levde lenge i lokale tradisjonar og mellom anna på Utsira vart det på folkemunne sagt: «Gud bevare oss for 11. mars!» Les meir…
se - se norsk - diskussion - historik

15. marts

{{{2}}}

Mary Wollstonecraft (1759-1797), var en brittisk författare, och feministisk filosof. Under sin korta karriär skrev hon romaner, essäer, reseskildringar, en historik över franska revolutionen, en bok om etikett och en barnbok. Hon är mest känd för Till försvar för kvinnans rättigheter (A Vindication of the Rights of Woman), där hon argumenterar för att kvinnor inte är underlägsna män av naturen, utan bara framstår som sådana för att de saknar formell utbildning. Hon förde fram idéerna om att både män och kvinnor skulle betraktas som rationella varelser och att samhället bör grundas på förnuft. Hon drev bland annat en skola för flickor och skrev Thoughts on the Education of Daughters. I A Vindication of the Rights of Men (1790) kritiserade hon Edmund Burke och tog ställning för franska revolutionen. Wollstonecrafts make gav ut hennes memoarer året efter hennes död, Memoirs of Mary Wollstonecraft (1798). (mer...)
se - se svensk - diskussion - historik

16. marts

Midtbygda i Skatval sett fra Forbordsfjellet

Skatval er en bygd i Stjørdal kommune i Nord-Trøndelag. Stedet ligger ved Trondheimsfjorden, nord i Stjørdal kommune og omfatter blant annet slike landemerker som Forbordsfjellet og Steinvikholmen festning. Skatval var selvstendig kommune fra 1902 til 1964, og fra 1850 til 1902 del av Nedre Stjørdal formannskapsdistrikt.

Halvøya er karakteristisk for de flate landbruksbygdene rundt Trondheimsfjorden, med et svakt bølgende landskap avbrutt av enkelte åser og berg. Naturen preges av dyrket mark og nåleskog, og somme steder også løvskog. Områdene Forbordsfjellet og Langstein domineres av større fjell, tjønner, myrer og skog. (mer)
se - historik

17. marts

[[Fil:|120x160px|link={{{3}}}|Johannes av Montecorvino regnes som den første Kina-misjonær]]

Kinesisk kirkehistorie til år 1500 omfatter en periode som dekkes av legender og et økende antall arkeologiske funn, og går over i perioder med med sikret historisk kunnskap, fra den tidlige middelalders vell av kilder, og senere århundrers reiseskildringer, pavelige misjonsoppdrag og nedtegnelser både på europeisk og kinesisk hold.

Det har lenge vært legender om et meget tidlig kristent nærvær i Kina, allerede i apostolisk tid eller noe senere. Ingen håndfaste beviser finnes, og vanligvis har forskere avvist muligheten. Men nyere funn har tilføyd brikker til puslespillet, slik at det nå ikke lenger er så lett å tilbakevise muligheten for noen kristne under Han-dynastiets Kina. Handelsveiene sjøverts til Kina var vel etablerte, og i vest strakte de seg fra områder dit kristendommen hadde spredt seg raskt. Muligheten for at kristne kan ha kommet under det første århundre kan ikke avfeies. Dette er en spekulasjon som har fått ny næring etter funn av et gammelt kors som kan stamme fra årene rett etter den senere Han-tiden (25-220 e.Kr.) og til gravinnskrifter fra 86 e.Kr., oppbevart i kunstmuseet i Xuzhou i Jiangsu.

Den første sikrede informasjon om kristne i Kina er imidlertid fra 600-tallet, og det dreide seg da om syro-orientalske handelsfolk fra det gamle Persia og deres biskoper, prester og munker. (mer)
se - se norsk - diskussion - historik

18. marts

Rissa polsk påskeegg med haremotiv. Aust-Europa har ein lang påskeeggtradisjon.

Påskeegg er dekorerte egg og eggforma pynt eller mat laga i samband med påske. Dei kan vera alt frå etande hønseegg eller sjokoladeegg til hole pynteegg av ei rekke ulike materiale, frå tomt eggeskal, tre, papp og plastikk til glas, porselen og gull. Påskeegg blir brukte som påskepynt, til ulike leikar, og ikkje minst som påskemat. Egga har røter i både jødisk, heidensk og kristen tradisjon, og symboliserer framfor alt nytt liv og grøde.

Den kristne kyrkja hadde tidleg eit forbod mot å ete egg under fasten, eller i det minste i den stille veka. Egg som blei lagde i denne tida blei tekne vare på og ofte pynta, til dømes farga raude, til minne om blodet Jesus ofra på krossen eller som eit uttrykk for gleda over oppstandinga hans. Dei tre elementa — skal, plomme og kvite — som utgjer eit egg er også blitt sett på som eit symbol for treeininga. Les meir…
se - se norsk - diskussion - historik

19. marts

Erik Gustaf Geijer på ett litografi från 1840-talet.

Erik Gustaf Geijer (1783-1847) var en svensk författare, poet, filosof, historiker och tonsättare. Han var professor i historia vid Uppsala universitet från och med 1817, och blev 1824 ledamot av Svenska Akademien.

Geijer var rektor för Uppsala universitet under flera omgångar, samt ledamot av prästeståndet i ståndsriksdagen där han verkade för slaveriets avskaffande på den svenska kolonin. Medlem av Götiska förbundet och redaktör för dess tidskrift Iduna. Han var en av de största diktarna, estetikerna och idégivarna i den svenska romantiken. Fram till sitt liberala "avfall" var han en av den svenska konservatismens starkaste röster. (mer)
se - se svensk - diskussion - historik

20. marts

[[Fil:|120x160px|link={{{3}}}|Johannes av Montecorvino regnes som den første Kina-misjonær]]

Kinesisk kirkehistorie til år 1500 omfatter en periode som dekkes av legender og et økende antall arkeologiske funn, og går over i perioder med med sikret historisk kunnskap, fra den tidlige middelalders vell av kilder, og senere århundrers reiseskildringer, pavelige misjonsoppdrag og nedtegnelser både på europeisk og kinesisk hold.

Det har lenge vært legender om et meget tidlig kristent nærvær i Kina, allerede i apostolisk tid eller noe senere. Ingen håndfaste beviser finnes, og vanligvis har forskere avvist muligheten. Men nyere funn har tilføyd brikker til puslespillet, slik at det nå ikke lenger er så lett å tilbakevise muligheten for noen kristne under Han-dynastiets Kina. Handelsveiene sjøverts til Kina var vel etablerte, og i vest strakte de seg fra områder dit kristendommen hadde spredt seg raskt. Muligheten for at kristne kan ha kommet under det første århundre kan ikke avfeies. Dette er en spekulasjon som har fått ny næring etter funn av et gammelt kors som kan stamme fra årene rett etter den senere Han-tiden (25-220 e.Kr.) og til gravinnskrifter fra 86 e.Kr., oppbevart i kunstmuseet i Xuzhou i Jiangsu.

Den første sikrede informasjon om kristne i Kina er imidlertid fra 600-tallet, og det dreide seg da om syro-orientalske handelsfolk fra det gamle Persia og deres biskoper, prester og munker. (mer)
se - se norsk - diskussion - historik

21. marts

Rissa polsk påskeegg med haremotiv. Aust-Europa har ein lang påskeeggtradisjon.

Påskeegg er dekorerte egg og eggforma pynt eller mat laga i samband med påske. Dei kan vera alt frå etande hønseegg eller sjokoladeegg til hole pynteegg av ei rekke ulike materiale, frå tomt eggeskal, tre, papp og plastikk til glas, porselen og gull. Påskeegg blir brukte som påskepynt, til ulike leikar, og ikkje minst som påskemat. Egga har røter i både jødisk, heidensk og kristen tradisjon, og symboliserer framfor alt nytt liv og grøde.

Den kristne kyrkja hadde tidleg eit forbod mot å ete egg under fasten, eller i det minste i den stille veka. Egg som blei lagde i denne tida blei tekne vare på og ofte pynta, til dømes farga raude, til minne om blodet Jesus ofra på krossen eller som eit uttrykk for gleda over oppstandinga hans. Dei tre elementa — skal, plomme og kvite — som utgjer eit egg er også blitt sett på som eit symbol for treeininga. Les meir…
se - se norsk - diskussion - historik

22. marts

Erik Gustaf Geijer på ett litografi från 1840-talet.

Erik Gustaf Geijer (1783-1847) var en svensk författare, poet, filosof, historiker och tonsättare. Han var professor i historia vid Uppsala universitet från och med 1817, och blev 1824 ledamot av Svenska Akademien.

Geijer var rektor för Uppsala universitet under flera omgångar, samt ledamot av prästeståndet i ståndsriksdagen där han verkade för slaveriets avskaffande på den svenska kolonin. Medlem av Götiska förbundet och redaktör för dess tidskrift Iduna. Han var en av de största diktarna, estetikerna och idégivarna i den svenska romantiken. Fram till sitt liberala "avfall" var han en av den svenska konservatismens starkaste röster. (mer)
se - se svensk - diskussion - historik

23. marts

link={{{3}}}

Mary Wollstonecraft (1759-1797) var en brittisk författare, och feministisk filosof. Under sin korta karriär skrev hon romaner, essäer, reseskildringar, en historik över franska revolutionen, en bok om etikett och en barnbok. Hon är mest känd för Till försvar för kvinnans rättigheter (A Vindication of the Rights of Woman) där hon argumenterar för att kvinnor inte är underlägsna män av naturen, utan bara framstår som sådana för att de saknar formell utbildning. Hon förde fram idéerna om att både män och kvinnor skulle betraktas som rationella varelser och att samhället bör grundas på förnuft. Hon drev bland annat en skola för flickor och skrev Thoughts on the Education of Daughters. I A Vindication of the Rights of Men (1790) kritiserade hon Edmund Burke och tog ställning för franska revolutionen. Wollstonecrafts make gav ut hennes memoarer året efter hennes död, Memoirs of Mary Wollstonecraft (1798). (mer...)

se - historik

24. marts

Anni Friesinger fikk statuetten i 2003

Oscarstatuetten er en hederspris som deles ut innen hurtigløp på skøyter. Prisen er til minne om skøyteløperen Oscar Mathisen og har siden 1959 vært tildelt av Oslo Skøiteklub som en markering av sesongens største skøytebragd. Statuetten er en miniatyr av billedhuggeren Arne Durbans statue av Oscar Mathisen, som står utenfor Frogner stadion. Utdelingen skjer i forbindelse med Oscarløpet like før jul.

Utvelgelsen av årets største skøytebragd har hovedsakelig vært basert på prestasjoner fra internasjonale mesterskap som EM på skøyter, allround for damer og herrer, VM på skøyter, allround for damer og herrer, OL-medaljer for damer og herrer. Verdensrekordløp kan være avgjørende for utfallet. De åtte første årene, frem til 1967, kunne ikke en utøver vinne trofeet mer enn én gang. Dermed kunne ikke for eksempel den første mottakeren av statuetten, Knut Johannesen, belønnes med en ny etter den fantastiske 10 000-meteren i OL 1960. Tilsvarende kunne heller ikke svensken Jonny Nilsson tildeles oscarstatuetten etter VM-gullet i 1963. Statuetten var forbeholdt menn helt frem til 1987, og Bonnie Blair var den første kvinne som mottok trofeet i 1992. (Mer)
se - se norsk - diskussion - historik

25. marts

Kolossen på Rhodos, som sannsynlegvis ikkje stod med ein fot på kvar side av hamna som vist her.

Kolossen på Rhodos var ein enorm statue av den greske solguden Helios som vart reist på Rhodos, den austlegaste av dei greske øyane i Egearhavet, på 200-talet fvt. Statuen hadde om lag same storleik som Fridomsgudinna i New York City i USA, men vart plassert på ein lågare plattform. Kolossen på Rhodos var eitt av dei sju underverka.

Skildringane frå antikken er noko motseiande når dei skildrar konstruksjonen. Nokre fortel at han vart bygd i fleire steinkolonner eller i tårn av steinblokker som bygget sitt indre. Han vart reist på ein 15 meter høg sokkel av kvit marmor i nærleiken av innløpet til hamna, kanskje på ein molo ved hamna. Jernbjelkar vart drevet inn i steintårna og bronseplater vart festa til bjelkane og danna «huda»;, dei ytre flatane på statuen. Mykje av materiala var vorte smelta ned frå våpna som Demetrios sine hærestyrkar forlot i tidlegare slag. Dei øvste delane vart bygd ved å nytte ein rampe frå bakken. Statuen i seg sjølv vart over 34 meter høg.

Konstruksjonen stod ferdig i 282 fvt. etter 12 år. Statuen stod berre i knappe 56 år før Rhodos vart rysta av eit jordskjelv i 226 fvt. Statuen brakk ved kneledda og fall mot land. Kolossen stod sannsynlegvis på ein sokkel og statuen som står med beina på kvar si side av hamna er truleg ein fantasi frå seinare skildringar. Les meir…
se - se norsk - diskussion - historik

26. marts

En sovande komodovaran

Sömn hos djur avser hur sömn uppträder hos olika sorters djur. Sömn hos djuren är, precis som hos människan, en slags medvetslöshet där djuren inte tar emot sinnesintryck och inte gör några medvetna rörelser. Till skillnad mot vanlig medvetslöshet är sömn dagligt regelbunden och djuren kan väckas från tillståndet. Man har inte kunnat visa att alla djur sover, men många olika slags djur, allt från lågt stående ryggradslösa djur till högre däggdjur, gör det. Precis som hos människor kompenserar djur sömnbrist med längre och djupare sömn än normalt då de tillåts sova ostörda. Man har forskat på sömnens betydelser för djurs inlärning och minne men resultaten är motstridiga. Man vet dock att djur som hindras att sova dör efter ett par veckor. Sömnens exakta funktion är fortfarande okänd. -- Se mere
se - se svensk - diskussion - historik

27. marts

Anni Friesinger fikk statuetten i 2003

Oscarstatuetten er en hederspris som deles ut innen hurtigløp på skøyter. Prisen er til minne om skøyteløperen Oscar Mathisen og har siden 1959 vært tildelt av Oslo Skøiteklub som en markering av sesongens største skøytebragd. Statuetten er en miniatyr av billedhuggeren Arne Durbans statue av Oscar Mathisen, som står utenfor Frogner stadion. Utdelingen skjer i forbindelse med Oscarløpet like før jul.

Utvelgelsen av årets største skøytebragd har hovedsakelig vært basert på prestasjoner fra internasjonale mesterskap som EM på skøyter, allround for damer og herrer, VM på skøyter, allround for damer og herrer, OL-medaljer for damer og herrer. Verdensrekordløp kan være avgjørende for utfallet. De åtte første årene, frem til 1967, kunne ikke en utøver vinne trofeet mer enn én gang. Dermed kunne ikke for eksempel den første mottakeren av statuetten, Knut Johannesen, belønnes med en ny etter den fantastiske 10 000-meteren i OL 1960. Tilsvarende kunne heller ikke svensken Jonny Nilsson tildeles oscarstatuetten etter VM-gullet i 1963. Statuetten var forbeholdt menn helt frem til 1987, og Bonnie Blair var den første kvinne som mottok trofeet i 1992. (Mer)
se - se norsk - diskussion - historik

28. marts

Kolossen på Rhodos, som sannsynlegvis ikkje stod med ein fot på kvar side av hamna som vist her.

Kolossen på Rhodos var ein enorm statue av den greske solguden Helios som vart reist på Rhodos, den austlegaste av dei greske øyane i Egearhavet, på 200-talet fvt. Statuen hadde om lag same storleik som Fridomsgudinna i New York City i USA, men vart plassert på ein lågare plattform. Kolossen på Rhodos var eitt av dei sju underverka.

Skildringane frå antikken er noko motseiande når dei skildrar konstruksjonen. Nokre fortel at han vart bygd i fleire steinkolonner eller i tårn av steinblokker som bygget sitt indre. Han vart reist på ein 15 meter høg sokkel av kvit marmor i nærleiken av innløpet til hamna, kanskje på ein molo ved hamna. Jernbjelkar vart drevet inn i steintårna og bronseplater vart festa til bjelkane og danna «huda»;, dei ytre flatane på statuen. Mykje av materiala var vorte smelta ned frå våpna som Demetrios sine hærestyrkar forlot i tidlegare slag. Dei øvste delane vart bygd ved å nytte ein rampe frå bakken. Statuen i seg sjølv vart over 34 meter høg.

Konstruksjonen stod ferdig i 282 fvt. etter 12 år. Statuen stod berre i knappe 56 år før Rhodos vart rysta av eit jordskjelv i 226 fvt. Statuen brakk ved kneledda og fall mot land. Kolossen stod sannsynlegvis på ein sokkel og statuen som står med beina på kvar si side av hamna er truleg ein fantasi frå seinare skildringar. Les meir…
se - se norsk - diskussion - historik

29. marts

En sovande komodovaran

Sömn hos djur avser hur sömn uppträder hos olika sorters djur. Sömn hos djuren är, precis som hos människan, en slags medvetslöshet där djuren inte tar emot sinnesintryck och inte gör några medvetna rörelser. Till skillnad mot vanlig medvetslöshet är sömn dagligt regelbunden och djuren kan väckas från tillståndet. Man har inte kunnat visa att alla djur sover, men många olika slags djur, allt från lågt stående ryggradslösa djur till högre däggdjur, gör det. Precis som hos människor kompenserar djur sömnbrist med längre och djupare sömn än normalt då de tillåts sova ostörda. Man har forskat på sömnens betydelser för djurs inlärning och minne men resultaten är motstridiga. Man vet dock att djur som hindras att sova dör efter ett par veckor. Sömnens exakta funktion är fortfarande okänd. -- Se mere
se - se svensk - diskussion - historik

30. marts

Anni Friesinger fikk statuetten i 2003

Oscarstatuetten er en hederspris som deles ut innen hurtigløp på skøyter. Prisen er til minne om skøyteløperen Oscar Mathisen og har siden 1959 vært tildelt av Oslo Skøiteklub som en markering av sesongens største skøytebragd. Statuetten er en miniatyr av billedhuggeren Arne Durbans statue av Oscar Mathisen, som står utenfor Frogner stadion. Utdelingen skjer i forbindelse med Oscarløpet like før jul.

Utvelgelsen av årets største skøytebragd har hovedsakelig vært basert på prestasjoner fra internasjonale mesterskap som EM på skøyter, allround for damer og herrer, VM på skøyter, allround for damer og herrer, OL-medaljer for damer og herrer. Verdensrekordløp kan være avgjørende for utfallet. De åtte første årene, frem til 1967, kunne ikke en utøver vinne trofeet mer enn én gang. Dermed kunne ikke for eksempel den første mottakeren av statuetten, Knut Johannesen, belønnes med en ny etter den fantastiske 10 000-meteren i OL 1960. Tilsvarende kunne heller ikke svensken Jonny Nilsson tildeles oscarstatuetten etter VM-gullet i 1963. Statuetten var forbeholdt menn helt frem til 1987, og Bonnie Blair var den første kvinne som mottok trofeet i 1992. (Mer)
se - historik

31. marts

Nypresset olivenolje, fra Anghiari, Italia

Olivenolje er en vegetabilsk fruktolje av oliven, som er en tradisjonell tresort i middelhavslandene. Den blir normalt brukt i matlaging, kosmetikk, legemidler, såper og som brensel for oljelamper. Olivenolje anses som en sunn olje på grunn av dens høye innhold av enumettet fett (hovedsakelig oljesyre) og polyfenoler. Oljens egenskaper varierer med de ulike landsbruksmetoder, oliventyper og hvor langt frukten har kommet i modningsprosessen ved høsting. I matlaging kan den brukes enten rå (f.eks. i salatdressinger eller som smørerstatning til pasta), eller til steking og koking.

Fargen på olivenolje kan variere fra grønn til gylden gull. I ufiltrert form kan det også fremstå litt tåkete. Fargestoffene er i olivenfruktens substanser. Grønn olivenolje farges av stoffet klorofyll (opptil 10 ppm), mens gylden gull kommer av karoten. Farge har ingen betydning for olivenoljens kvalitet.

All produksjon begynner ved å knuse olivenfrukten, ved bruk av store møllesteiner, til en pasta av olivenkjøtt og kjerner. (Mer)
se - se norsk - diskussion - historik

Hentet fra "https://da.wikipedia.org/w/index.php?title=Wikipedia:Dagens_skandinaviske_artikel/marts_2008&oldid=1948735"