Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/januar 2012

Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2015
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December

Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2014
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December

Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel - tidligere år

---

I dag er det mandag, 23. december 2024; klokken er 15:32 (UTC)

---

Hvis dagens artikel på forsiden ikke viser dagens artikel for dagen i dag, så er det sandsynligvis fordi cachen ikke er opdateret korrekt.
Tryk på dette link for at opdatere forsiden til den korrekte dagens artikel.
Tryk på dette link for at gøre det samme for denne side.

Dagens skandinaviske artikel

Et arkiv over dagens skandinaviske artikler der blev vist på forsiden. Artiklerne følger en rotationsordning, da de andre skandinaviske Wikipediaer ikke skifter artikel hver dag:

• Mandag: Norsk (bokmål)
• Tirsdag: Svensk
• Onsdag: Norsk (nynorsk)
• Torsdag: Norsk (bokmål)
• Fredag: Svensk
• Lørdag: Norsk (nynorsk)
• Søndag: Svensk - eller gæstedag - f.eks. finsk, færøsk, grønlandsk, islandsk, samisk.

Artiklerne kan hentes her

Skanwiki - dette er at foretrække, eftersom de her allerede ligger færdig-formaterede til brug på den danske wikipedia:

• meta:Skanwiki/Utvalgte artikler

Hvis de ikke endnu ligger klar på Skanwiki, kan du gå direkte til disse steder:

• no:Wikipedia:Ukens artikkel/2024
• nn:Wikipedia:Utvald artikkel/2024
• sv:Wikipedia:Utvald artikel
• fi:Malline:Valitut palat/2024
• fo:Wikipedia:Aðrar mánaðargreinir (månedens artikel)
• is:Wikipedia:Grein mánaðarins/2024 (månedens artikel)

---

1. januar

Aasmund Olavsson Vinje (1818–1870) var ein norsk forfattar og journalist.

Vinje var ein av dei fyrste etter Ivar Aasen sjølv som aktivt tok i bruk landsmålet, i både prosa og lyrikk. Med kjende dikt som «Våren», «Ved Rundarne», «Den dag kjem aldri» og «Blåmann», har han vorte ståande for ettertida som ein av dei mest folkekjære lyrikarane i Noreg. Lyrikken hans vart til i overgangstida mellom Wergeland sin død i 1845 og det såkalla moderne gjennombrotet, og vert gjerne plassert i den poetiske realismen.

Han var dessutan ein føregangsmann i journalistikken, både som Christiania-korrespondent i Drammens Tidende og med sitt eige blad Dølen. Vinje markerte seg som ein retorisk medviten kritikar av både samfunnstilhøve, politikk og litteratur, og som ein som hadde tvisyn, altså som såg sakene frå to sider. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik

---

2. januar

Kim Il-sung (1912-1994) proklamerte Den demokratiske folkerepublikken Korea i 1948 og var deretter landets leder frem til sin død. Han gjorde Nord-Korea til verdens mest militariserte og lukkede land med seg selv som totalitær diktator. Han var inspirert av kinesisk kommunisme og økonomisk planlegging, men arbeidet også for en nasjonal koreansk kommunisme, hvor tanken om selvberging – juche – ble den dominerende økonomiske ideologi.

Han etablerte en personkultus som kunne minne om religiøs tilbedelse. Han fremstilte seg selv som en konfutsiansk farsfigur som fortjente hele folkets totale respekt og kjærlighet, ikke ulikt de japanske keiserne. Kim Il-sung ble erklært «evig president» etter sin død. Sønnen Kim Jong-il overtok likevel som de facto statsleder i 1994, og Nord-Korea ble dermed verdenshistoriens første kommunistiske familiedynasti. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik

---

3. januar

Stjärtand (Anas acuta) har en stor utbredning i de nordliga delarna av Europa, Asien och Nordamerika. Den är en utpräglad flyttfågel och övervintrar söder om sin häckningsutbredning till ekvatorn.

Detta är en relativt stor and, med lång spetsig stjärt. Hanen har ett mycket utmärkande brunt, grått och vitt utseende, medan honan mestadels har en ljusbrun fjäderdräkt och en kortare stjärt. Hanens läte är en mjuk vissling, medan honan kvackar som en gräsand.

Stjärtanden är en fågel som hör hemma i öppna våtmarker och bygger bo på marken, ofta på ett visst avstånd från vatten. Den födosöker genom att dyka efter växter och utökar sin föda under häckningssässongen med små ryggradslösa djur. Den är mycket social när den inte häckar, och bildar stora blandflockar med andra andarter. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik

---

4. januar

Severnaja Zemlja er ei russisk øygruppe i Nordishavet. Ho ligg nord for Tajmyrhalvøya i Sibir på andre sida av Vilktiskijsundet. Øygruppa ligg mellom Karahavet i vest og Laptevhavet i aust.

Severnaja Zemlja vart først oppdaga i 1913 og først kartlagd i 1933. Ho er dermed den siste øygruppa som vart oppdaga på Jorda. Administrativt høyrer ho til Krasnojarsk kraj, men bortsett frå ein polarbase er ho ikkje busett.

Severnaja Zemlja består av fire store øyar - Oktoberrevolusjonøya, Bolsjevikøya, Komsomoletsøya og Pionerøya, samt rundt 70 mindre øyar. Oktoberrevolusjonøya er den største øya i Severnaja Zelmja. Arealet er estimert til 14 170 km², noko som gjer ho til den 56. største øya i verda. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik

---

5. januar

Kim Il-sung (1912-1994) proklamerte Den demokratiske folkerepublikken Korea i 1948 og var deretter landets leder frem til sin død. Han gjorde Nord-Korea til verdens mest militariserte og lukkede land med seg selv som totalitær diktator. Han var inspirert av kinesisk kommunisme og økonomisk planlegging, men arbeidet også for en nasjonal koreansk kommunisme, hvor tanken om selvberging – juche – ble den dominerende økonomiske ideologi.

Han etablerte en personkultus som kunne minne om religiøs tilbedelse. Han fremstilte seg selv som en konfutsiansk farsfigur som fortjente hele folkets totale respekt og kjærlighet, ikke ulikt de japanske keiserne. Kim Il-sung ble erklært «evig president» etter sin død. Sønnen Kim Jong-il overtok likevel som de facto statsleder i 1994, og Nord-Korea ble dermed verdenshistoriens første kommunistiske familiedynasti. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik

---

6. januar

Stjärtand (Anas acuta) har en stor utbredning i de nordliga delarna av Europa, Asien och Nordamerika. Den är en utpräglad flyttfågel och övervintrar söder om sin häckningsutbredning till ekvatorn.

Detta är en relativt stor and, med lång spetsig stjärt. Hanen har ett mycket utmärkande brunt, grått och vitt utseende, medan honan mestadels har en ljusbrun fjäderdräkt och en kortare stjärt. Hanens läte är en mjuk vissling, medan honan kvackar som en gräsand.

Stjärtanden är en fågel som hör hemma i öppna våtmarker och bygger bo på marken, ofta på ett visst avstånd från vatten. Den födosöker genom att dyka efter växter och utökar sin föda under häckningssässongen med små ryggradslösa djur. Den är mycket social när den inte häckar, och bildar stora blandflockar med andra andarter. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik

---

7. januar

Severnaja Zemlja er ei russisk øygruppe i Nordishavet. Ho ligg nord for Tajmyrhalvøya i Sibir på andre sida av Vilktiskijsundet. Øygruppa ligg mellom Karahavet i vest og Laptevhavet i aust.

Severnaja Zemlja vart først oppdaga i 1913 og først kartlagd i 1933. Ho er dermed den siste øygruppa som vart oppdaga på Jorda. Administrativt høyrer ho til Krasnojarsk kraj, men bortsett frå ein polarbase er ho ikkje busett.

Severnaja Zemlja består av fire store øyar - Oktoberrevolusjonøya, Bolsjevikøya, Komsomoletsøya og Pionerøya, samt rundt 70 mindre øyar. Oktoberrevolusjonøya er den største øya i Severnaja Zelmja. Arealet er estimert til 14 170 km², noko som gjer ho til den 56. største øya i verda. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik

---

8. januar

Renhållningen i Stockholm i ordnade former började genomföras först i mitten av 1800-talet, när det nygrundade Stockholms renhållningsverk övertog ansvaret för latrinhämtningen. Innan vattenspolningstoaletter blev vanliga i Stockholm utgjorde latrinhanteringen en stor del av stadens totala renhållning. År 1908 var latrinhämtningen som störst med 700 000 hämtade kärl. Därefter har stadens avloppsnät skött bortforsling av mänskliga exkrementer i allt större omfattning.

År 1902 började Renhållningsverket även med gaturenhållningen som liksom latrinhanteringen tidigare hade skötts av entreprenörer. Först år 1972 fick Stockholms kommun det sophämtningsmonopol och ansvar för hantering av hushållssopor som de i dag fortfarande innehar. År 2007 producerade Stockholms invånare 237 000 ton hushållssopor, som till största del eldades upp i två sopförbränninganläggningar: Högdalenverket och Uppsala Block 5 och där omvandlades till fjärrvärme. Idag bärs huvudansvaret för renhållningen i Stockholm av Trafikkontoret, som verkställer trafik- och renhållningsnämndens beslut. Läs mer
se - historik

---

9. januar

Jacksonkameleon skyter ut tunga.

Kameleoner er en gruppe av skjellkrypdyr, som er kjent for sin evne til raskt å skifte farge. De fleste artene lever i busker og trær der de holder seg fast med egenartede gripeføtter. Øynene kan beveges uavhengig av hverandre, og brukes til å sikte inn byttedyr, som så fanges ved å skyte ut den lange tunga. Kameleonene utgjør et karakteristisk innslag i Madagaskars fauna, men de lever også i Afrika, rundt Middelhavet og i Sørvest-Asia.

Kameleoner finnes i mange typer skog og savanne, og noen lever i ørken- og steppeområder. Total lengde varierer fra 3,4 cm hos Brookesia minima, til 68,5 cm hos hannene til kjempekameleon. Hodet og kroppen er flattrykt fra sidene, og det er ingen tydelig hals. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik

---

10. januar

Thomas av Aquino (ca 1225–1274) var en italiensk teolog och filosof. Han kanoniserades 1323. Thomas benämns kyrkolärare, och betraktas som den främste av de katolska teologerna, vilket bland annat har gett honom det mer specifika tillnamnet Doctor Angelicus. Den teologiska och filosofiska lära han kom att bilda kallas thomism. Han räknas som en av de främsta företrädarna för skolastiken.

Thomas av Aquino anpassade Aristoteles filosofiska system till den kristna tron. Aristoteles hade menat att universum var evigt, men att detta hade försatts i rörelse av den första röraren, något som inte samstämde med kristendomens linjära tidssyn, vilken kräver skapelse (därmed även en skapare) och domedag. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik

---

11. januar

Det gylne snittet vil seie deling av ei linje eller ei flate i to deler slik at den minste delen forheld seg til den største som denne til heile linja eller flata.

Uttrykt som φ (phi) tilsvarar dette eit irrasjonalt tal med verdi

$\varphi ={1+{\sqrt {5}} \over 2}\approx \ 1,618\ 033\ 989$

Ein kan finne det delingsforholdet igjen mange stader i naturen, og spesielt på menneskekroppen. Tilhøvet mellom lengda frå skuldra til fingertuppane og lengda frå olbogen til fingertuppane, knokane på handa og lengda på beina i tilhøve til lengda frå kneet til tærne er nokre døme. Det er òg eit viktig visuelt verkemiddel innan kunst. Det gylne snittet var kjent blant dei gamle grekarane. Det vart mykje brukt i renessansen, særleg innan arkitektur. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik

---

12. januar

Jacksonkameleon skyter ut tunga.

Kameleoner er en gruppe av skjellkrypdyr, som er kjent for sin evne til raskt å skifte farge. De fleste artene lever i busker og trær der de holder seg fast med egenartede gripeføtter. Øynene kan beveges uavhengig av hverandre, og brukes til å sikte inn byttedyr, som så fanges ved å skyte ut den lange tunga. Kameleonene utgjør et karakteristisk innslag i Madagaskars fauna, men de lever også i Afrika, rundt Middelhavet og i Sørvest-Asia.

Kameleoner finnes i mange typer skog og savanne, og noen lever i ørken- og steppeområder. Total lengde varierer fra 3,4 cm hos Brookesia minima, til 68,5 cm hos hannene til kjempekameleon. Hodet og kroppen er flattrykt fra sidene, og det er ingen tydelig hals. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik

---

13. januar

Thomas av Aquino (ca 1225–1274) var en italiensk teolog och filosof. Han kanoniserades 1323. Thomas benämns kyrkolärare, och betraktas som den främste av de katolska teologerna, vilket bland annat har gett honom det mer specifika tillnamnet Doctor Angelicus. Den teologiska och filosofiska lära han kom att bilda kallas thomism. Han räknas som en av de främsta företrädarna för skolastiken.

Thomas av Aquino anpassade Aristoteles filosofiska system till den kristna tron. Aristoteles hade menat att universum var evigt, men att detta hade försatts i rörelse av den första röraren, något som inte samstämde med kristendomens linjära tidssyn, vilken kräver skapelse (därmed även en skapare) och domedag. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik

---

14. januar

Det gylne snittet vil seie deling av ei linje eller ei flate i to deler slik at den minste delen forheld seg til den største som denne til heile linja eller flata.

Uttrykt som φ (phi) tilsvarar dette eit irrasjonalt tal med verdi

$\varphi ={1+{\sqrt {5}} \over 2}\approx \ 1,618\ 033\ 989$

Ein kan finne det delingsforholdet igjen mange stader i naturen, og spesielt på menneskekroppen. Tilhøvet mellom lengda frå skuldra til fingertuppane og lengda frå olbogen til fingertuppane, knokane på handa og lengda på beina i tilhøve til lengda frå kneet til tærne er nokre døme. Det er òg eit viktig visuelt verkemiddel innan kunst. Det gylne snittet var kjent blant dei gamle grekarane. Det vart mykje brukt i renessansen, særleg innan arkitektur. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik

---

15. januar

Svenska kärnvapenprogrammet var det program som syftade till utveckling av kärnvapen och som bedrevs i Sverige under åren 1945 till 1972. Kärnvapenprogrammet drevs parallellt med forskning kring skydd mot kärnvapen vid Försvarets forskningsanstalt, och delar av det omfattades av stor sekretess. Programmet lades ned framförallt av politiska skäl innan några kärnvapen hade framställts, men även ekonomiska skäl spelade in. Fram till 1958 bedrevs det hemliga programmet med utgångspunkten att Sverige skulle skaffa egna kärnvapen.

Ett beslut i Sveriges riksdag detta år innebar att forskningen skulle inriktas på skydd mot kärnvapen, med bibehållande av handlingsfrihet att vid behov senare byta linje. Med regeringens godkännande bedrevs dock kärnvapenprogrammet under beteckningen "utökad skyddsforskning" och hade sin mest intensiva period under början av 1960-talet. Den fortsatta verksamhet som bedrevs efter 1958 har varit föremål för senare kontroverser, eftersom vissa bedömare menar att den gick utöver vad riksdagen hade beslutat. Handlingsfrihetslinjen övergavs 1966, och Sveriges godkännande av icke-spridningsavtalet 1968 innebar att avvecklingen av kärnvapenprogrammet inleddes, vilket var avslutat 1972. Läs mer
se - historik

---

16. januar

Jesuittenes misjonsstasjoner i Chiquitos i departementet Santa Cruz i Bolivia ble grunnlagt av jesuittene på 1600- og 1700-tallet som en bosetningstype kalt jesuittreduksjoner (reducciones de indios). Hensikten var å drive kristen misjon.

Den indre regionen av Sør-Amerika var for det meste uutforsket på slutten av 1600-tallet. Jesuittene utforsket området og grunnla elleve bosetninger i Chiquitanía i løpet av 70 år. De bygget kirker i en unik og distinkt stil som kombinerte elementer fra europeisk og lokal arkitekturtradisjon. Seks av misjonsstasjonene er blitt oppført på UNESCOs verdensarvsliste. Disse misjonsstasjonene utmerker seg ved blandingen av europeiske og indianske tradisjoner. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik

---

17. januar

Avbildningarna av Elisabet I av England i porträttkonsten visar hur de kungliga porträtten i England utvecklas under renässansen, till målningar späckade med symbolik som ska förstärka bilden av härskarens makt och ställning, likaväl som de ska framhäva särskilda egenskaper hos den avbildade personen.

Till och med de tidigaste porträtten av Elisabet I (1533–1603) innehåller symboliska föremål såsom rosor och bönböcker. Senare porträtt av Elisabet varvar de symboler som representerar imperium – jordglober, kronor, svärd och pelare samt framställningar av jungfrudom och renhet såsom månen och pärlor – med antika allusioner som tillsammans förmedlar en sorts komplex berättelse om Elisabets betydelse och upphöjelse till den elisabetanska erans publik. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik

---

18. januar

Niårskrigen (1688–1697) var ein storkrig mellom kong Ludvig XIV av Frankrike og ein brei europeisk koalisjon leia av den engelsk-nederlandske statthaldar-kongen Vilhelm III, den tysk-romerske keisaren Leopold I, Karl II av Spania, Victor Amadeus II av Savoie, og andre. Niårskrigen vart hovudsakleg utkjempa på det europeiske fastlandet og farvatna kring, men omfatta òg ein krig i Irland, der Vilhelm III og Jakob II kjempa om kontroll over Dei britiske øyane, og eit mindre felttog mellom franske og engelske nybyggjarar og deira indianske allierte i koloniane i Nord-Amerika. Krigen var den andre av tre store krigar for Ludvig XIV.

Krigen enda med freden i Ryswick der Ludvig XIV respekterte Vilhelm III som konge av England, Skottland og Irland. Mellom landendringane som fann stad var at Frankrike fekk attende Alsace og gav frå seg Freiburg, Breisach og Philippsburg til Det tysk-romerske riket og Spania fekk attende Catalonia frå Frankrike. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik

---

19. januar

Jesuittenes misjonsstasjoner i Chiquitos i departementet Santa Cruz i Bolivia ble grunnlagt av jesuittene på 1600- og 1700-tallet som en bosetningstype kalt jesuittreduksjoner (reducciones de indios). Hensikten var å drive kristen misjon.

Den indre regionen av Sør-Amerika var for det meste uutforsket på slutten av 1600-tallet. Jesuittene utforsket området og grunnla elleve bosetninger i Chiquitanía i løpet av 70 år. De bygget kirker i en unik og distinkt stil som kombinerte elementer fra europeisk og lokal arkitekturtradisjon. Seks av misjonsstasjonene er blitt oppført på UNESCOs verdensarvsliste. Disse misjonsstasjonene utmerker seg ved blandingen av europeiske og indianske tradisjoner. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik

---

20. januar

Avbildningarna av Elisabet I av England i porträttkonsten visar hur de kungliga porträtten i England utvecklas under renässansen, till målningar späckade med symbolik som ska förstärka bilden av härskarens makt och ställning, likaväl som de ska framhäva särskilda egenskaper hos den avbildade personen.

Till och med de tidigaste porträtten av Elisabet I (1533–1603) innehåller symboliska föremål såsom rosor och bönböcker. Senare porträtt av Elisabet varvar de symboler som representerar imperium – jordglober, kronor, svärd och pelare samt framställningar av jungfrudom och renhet såsom månen och pärlor – med antika allusioner som tillsammans förmedlar en sorts komplex berättelse om Elisabets betydelse och upphöjelse till den elisabetanska erans publik. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik

---

21. januar

Niårskrigen (1688–1697) var ein storkrig mellom kong Ludvig XIV av Frankrike og ein brei europeisk koalisjon leia av den engelsk-nederlandske statthaldar-kongen Vilhelm III, den tysk-romerske keisaren Leopold I, Karl II av Spania, Victor Amadeus II av Savoie, og andre. Niårskrigen vart hovudsakleg utkjempa på det europeiske fastlandet og farvatna kring, men omfatta òg ein krig i Irland, der Vilhelm III og Jakob II kjempa om kontroll over Dei britiske øyane, og eit mindre felttog mellom franske og engelske nybyggjarar og deira indianske allierte i koloniane i Nord-Amerika. Krigen var den andre av tre store krigar for Ludvig XIV.

Krigen enda med freden i Ryswick der Ludvig XIV respekterte Vilhelm III som konge av England, Skottland og Irland. Mellom landendringane som fann stad var at Frankrike fekk attende Alsace og gav frå seg Freiburg, Breisach og Philippsburg til Det tysk-romerske riket og Spania fekk attende Catalonia frå Frankrike. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik

---

22. januar

Komodovaran (Varanus komodoensis) är en art i ödlefamiljen varaner. Den finns på öarna Komodo, Rinca, Flores, Gili Motang och Gili Dasami i centrala Indonesien. Arten är världens största nu levande ödla med en genomsnittslängd på 2–3 meter och en vikt omkring 70 kg.

Parningen äger rum från maj till augusti och äggen läggs i september. De cirka tjugo äggen läggs i bon som byggts av storfothöns (Megapodiidae) och sedan övergivits. Äggen ruvas i sju till åtta månader och kläcks i april, då tillgången till insekter är som störst. Unga komodovaraner är sårbara och vistas därför uppe i träden, på säkert avstånd från rovdjur och de vuxna komodovaranerna, som även utövar kannibalism. Det tar tre till fem år för ungarna att bli fullvuxna och de kan bli upp till 50 år gamla. Komodovaranen kan även utföra partenogenes, vilket betyder att ägg läggs utan hanlig befruktning. Läs mer
se - historik

---

23. januar

Carl I. Hagen (født 1944) var Fremskrittspartiets formann 1978–2006 og bygde opp partiet fra å ha falt ut av Stortinget til å bli et av landets største opposisjonspartier.

Hagen kom første gang inn på Stortinget 1974–77. Han kom tilbake i 1981 og satt deretter sammenhengende frem til 2009. I disse årene var han Fremskrittspartiets ubestridte frontfigur på tross av perioder med intern uro, blant annet rundt «Dolkesjø»-landsmøtet i 1994.

Hagen var en sentral opposisjonspolitiker gjennom mer enn 25 år. I 1986 var han med på å felle den borgerlige Willoch-regjeringen. Senere har Hagen blant annet skapt debatt om innvandrings- og integreringspolitikk, vært Stortingets visepresident og vekselvis vært støttespiller for og motstander av flere ikke-sosialistiske regjeringer. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik

---

24. januar

Vitbröstad nötväcka (Sitta carolinensis) är en fågelart i familjen nötväckor. Fågeln häckar i urskogsmiljöer i stora delar av de tempererade områdena i Nordamerika. Det är en satt fågel, med stort huvud, kort stjärt, kraftig näbb och starka fötter. Ovansidan är blekt blågrå, och ansiktet och undersidan är vita. Den har svart hjässa och kastanjebrun underbuk.

Liksom andra nötväckor födosöker vitbröstad nötväcka efter insekter på trädstammar och grenar, och har förmåga att röra sig med huvudet före nedför träd. Frön utgör en betydande del av dess vinterföda, liksom ekollon och hickorynötter som fågeln lägger på lager under hösten. Boet placeras i en trädhåla, och det häckande paret kan smeta insekter runt öppningen för att avvärja ekorrar. Arten är vanlig och det finns ingen oro för dess fortlevnad i de större delarna av dess utbredningsområde. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik

---

25. januar

The Doors var eit amerikansk rockeband starta i 1965 i Los Angeles med Jim Morrison, Ray Manzarek, John Densmore og Robby Krieger. Dei var av dei mest kontroversielle banda i 1960-åra på grunn av dei ville, poetiske tekstane til Morrison og den karismatiske, men ureknelege scenepersonlegdomen hans. Jim Morrison døydde i 1971 og bandet vart oppløyst for godt i 1973.

The Doors er framleis populære. Bandet har seld over 90 millionar album på verdsbasis. Manzarek og Krieger spelar framleis i lag, og spelar berre songar av The Doors. Grava til Morrison i Paris blir vitja av store mengder tilhengjarar og turistar. Tre av studioalbuma til bandet, The Doors (1967), L.A. Woman (1971) og Strange Days (1967), ligg på lista til Rolling Stone over dei 500 største albuma gjennom tidene. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik

---

26. januar

Carl I. Hagen (født 1944) var Fremskrittspartiets formann 1978–2006 og bygde opp partiet fra å ha falt ut av Stortinget til å bli et av landets største opposisjonspartier.

Hagen kom første gang inn på Stortinget 1974–77. Han kom tilbake i 1981 og satt deretter sammenhengende frem til 2009. I disse årene var han Fremskrittspartiets ubestridte frontfigur på tross av perioder med intern uro, blant annet rundt «Dolkesjø»-landsmøtet i 1994.

Hagen var en sentral opposisjonspolitiker gjennom mer enn 25 år. I 1986 var han med på å felle den borgerlige Willoch-regjeringen. Senere har Hagen blant annet skapt debatt om innvandrings- og integreringspolitikk, vært Stortingets visepresident og vekselvis vært støttespiller for og motstander av flere ikke-sosialistiske regjeringer. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik

---

27. januar

Vitbröstad nötväcka (Sitta carolinensis) är en fågelart i familjen nötväckor. Fågeln häckar i urskogsmiljöer i stora delar av de tempererade områdena i Nordamerika. Det är en satt fågel, med stort huvud, kort stjärt, kraftig näbb och starka fötter. Ovansidan är blekt blågrå, och ansiktet och undersidan är vita. Den har svart hjässa och kastanjebrun underbuk.

Liksom andra nötväckor födosöker vitbröstad nötväcka efter insekter på trädstammar och grenar, och har förmåga att röra sig med huvudet före nedför träd. Frön utgör en betydande del av dess vinterföda, liksom ekollon och hickorynötter som fågeln lägger på lager under hösten. Boet placeras i en trädhåla, och det häckande paret kan smeta insekter runt öppningen för att avvärja ekorrar. Arten är vanlig och det finns ingen oro för dess fortlevnad i de större delarna av dess utbredningsområde. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik

---

28. januar

The Doors var eit amerikansk rockeband starta i 1965 i Los Angeles med Jim Morrison, Ray Manzarek, John Densmore og Robby Krieger. Dei var av dei mest kontroversielle banda i 1960-åra på grunn av dei ville, poetiske tekstane til Morrison og den karismatiske, men ureknelege scenepersonlegdomen hans. Jim Morrison døydde i 1971 og bandet vart oppløyst for godt i 1973.

The Doors er framleis populære. Bandet har seld over 90 millionar album på verdsbasis. Manzarek og Krieger spelar framleis i lag, og spelar berre songar av The Doors. Grava til Morrison i Paris blir vitja av store mengder tilhengjarar og turistar. Tre av studioalbuma til bandet, The Doors (1967), L.A. Woman (1971) og Strange Days (1967), ligg på lista til Rolling Stone over dei 500 største albuma gjennom tidene. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik

---

29. januar

Konflikten mellan Libyen och Tchad var ett tillstånd av sporadisk krigföring i Tchad mellan 1978 och 1987 där Libyen och Tchad var motparter. Libyens inblandning i Tchads inre angelägenheter inleddes 1968, då inbördeskriget i Tchad utvidgades till norra Tchad, och blev mer intensivt 1969 då Muammar al-Qadhdhafi tog makten i Libyen. Konflikten utmärktes av fyra olika libyska interventioner i Tchad, som skedde 1978, 1979, 1980–1981 och 1983–1987. Vid alla dessa tillfällen hade Qadhdhafi stöd av ett antal grupperingar i Tchad som deltog i inbördeskriget, medan Libyens motståndare fick stöd av den franska regeringen, som ingrep militärt för att rädda Tchads regering 1978, 1983 och 1986.

Den ursprungliga orsaken till Qadhdhafis inblandning i Tchad var hans ambition att annektera Aouzouremsan, den nordligaste delen av Tchad, som han gjorde anspråk på med hänvisning till ett oratificerat fördrag från kolonialtiden. År 1972 blev hans mål, enligt historikern Mario Azevedos bedömning, att skapa en klientstat på Libyens "undersida", en islamisk republik utformad i likhet med hans jamahiriya, som skulle upprätthålla nära band med Libyen och säkra hans kontroll över Aozouremsan, att driva ut Frankrike från området, och att använda Tchad som en bas för att utöka sitt inflytande i Centralafrika. Läs mer
se - historik

---

30. januar

Skjellkrypdyr er en av de fire gruppene som nålevende krypdyr deles inn i, og de omfatter omtrent 96 % av alle nålevende krypdyrarter. (De øvrige nålevende krypdyrene tilhører gruppene skilpadder, krokodiller og tuataraer.)

Det har vært vanlig å fordele skjellkrypdyrene på tre delgrupper: stort sett firbente øgler, lemmeløse slanger og ormeøgler. Alle har en hud som er dekket av skjell eller plater. Med over 8000 arter utgjør de en stor del av de landlevende virveldyrene. Til sammenligning er det ca. 5500 arter av pattedyr. De fleste skjellkrypdyr lever i tropene, og artsantallet avtar mot polene. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik

---

31. januar

Kvarstadsbåtarna var de norska handelsfartyg som låg i svenska hamnar vid det tyska angreppet på Norge den 9 april 1940, och som både den norska exilregeringen i London och den tyska ockupationsregeringen i Oslo gjorde anspråk på. Dragkampen mellan de krigförande parterna ledde till att båtarna belades med kvarstad, och inte fick lämna svenskt vatten förrän juridiska oklarheter utretts i svensk domstol.

De norska handelsfartygen påverkade också Sveriges önskan att vara neutralt, framförallt i samband med kvarstadsbåtarnas två dramatiska försök att bryta igenom den tyska Skagerrakspärren till England, Operation Rubble och Operation Performance.

Vid förhandlingarna kopplades frågan om kvarstadsbåtarnas möjlighet att lämna svenskt vatten också till frågan om lejdtrafiken, det vill säga tillåtelse för vissa svenska handelsfartyg att passera de krigförandes minfält i Nordsjön och Skagerrak. Eftersom kvarstadsbåtarna lastades med för de allierade viktiga varor från Sverige, framförallt kullager, så var det också av stor betydelse för tyskarna att hindra dem från att nå fram med sin last. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik