Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/august 2009

Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2015
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December

Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2014
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December

Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel - tidligere år

I dag er det mandag, 18. november 2024; klokken er 05:28 (UTC)

Hvis dagens artikel på forsiden ikke viser dagens artikel for dagen i dag, så er det sandsynligvis fordi cachen ikke er opdateret korrekt.
Tryk på dette link for at opdatere forsiden til den korrekte dagens artikel.
Tryk på dette link for at gøre det samme for denne side.

Dagens skandinaviske artikel

Et arkiv over dagens skandinaviske artikler der blev vist på forsiden. Artiklerne følger en rotationsordning, da de andre skandinaviske Wikipediaer ikke skifter artikel hver dag:

Mandag: Norsk (bokmål)
Tirsdag: Svensk
Onsdag: Norsk (nynorsk)
Torsdag: Norsk (bokmål)
Fredag: Svensk
Lørdag: Norsk (nynorsk)
Søndag: Svensk - eller gæstedag - f.eks. finsk, færøsk, grønlandsk, islandsk, samisk.

Artiklerne kan hentes her

Skanwiki - dette er at foretrække, eftersom de her allerede ligger færdig-formaterede til brug på den danske wikipedia:

meta:Skanwiki/Utvalgte artikler

Hvis de ikke endnu ligger klar på Skanwiki, kan du gå direkte til disse steder:

no:Wikipedia:Ukens artikkel/2024
nn:Wikipedia:Utvald artikkel/2024
sv:Wikipedia:Utvald artikel
fi:Malline:Valitut palat/2024
fo:Wikipedia:Aðrar mánaðargreinir (månedens artikel)
is:Wikipedia:Grein mánaðarins/2024 (månedens artikel)

1. august

Elisabet I (engelska Elizabeth), född 7 september 1533 på Palace of Placentia i Greenwich, Greater London, England, död 24 mars 1603 på Richmond Palace, Richmond, Greater London, var regerande drottning av England 1558–1603.

Populärt kallad Jungfrudrottningen (The Virgin Queen, ibland också Good Queen Bess), då hon aldrig gifte sig. Den sista regenten av Tudordynastin. Dotter till Henrik VIII och Anne Boleyn, halvsyster till Maria I och Edvard VI. Elisabets regeringstid kallas "Den gyllene eran" eller bara elisabetansk tid och kännetecknas av ökande makt och inflytande för England runtom i världen.

Elisabet var en härskare med kort stubin som stundtals visade tecken på obeslutsamhet. Den sistnämnda egenskapen betraktades med otålighet av hennes rådgivare, och avstyrde henne flera gånger från politiska och äktenskapsmässiga band. Liksom fadern Henrik VIII hade hon fallenhet för skrivande och poesi. Hon brukar även erkännas tillkomsten av flertalet kända organisationer, däribland Trinity College (1592) och Brittiska Ostindiska Kompaniet (1600) Royal Charters. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik

2. august

Sunset Boulevard (även kallad Sunset Blvd.) är en amerikansk film noir-film från 1950 med element av drama och svart humor. Filmen regisserades och var delvis skriven av Billy Wilder och fick sitt namn efter den kända esplanaden med samma namn som går genom Los Angeles och Beverly Hills.

William Holden spelar manusförfattaren Joe Gillis och Gloria Swanson spelar Norma Desmond; en tidigare filmstjärna som lockar Gillis till sin fantasivärld där hon drömmer om en triumfartad återkomst till filmkarriären. Erich von Stroheim, Nancy Olson, Fred Clark, Lloyd Gough och Jack Webb innehar birollerna. Regissören Cecil B. DeMille och kolumnisten Hedda Hopper spelar sig själva, medan stumfilmsskådespelarna Buster Keaton, H. B. Warner och Anna Q. Nilsson gör cameoframträdanden.

Filmen blev hyllad av många kritiker när den släpptes och nominerades senare till elva Oscar, varav den vann tre. Den räknas som en klassiker; ofta som en av de mest betydelsefulla filmerna inom amerikansk film. Den ansågs vara kulturellt viktig av det amerikanska Library of Congress 1989 och valdes ut till den första gruppen av filmer som ska bevaras i National Film Registry. 1998 blev den rankad som nummer tolv på American Film Institutes lista över 1900-talets 100 bästa amerikanska filmer. Läs mer
se - historik

3. august

Knut Hamsun (født 4. august 1859, død 19. februar 1952) var en norsk forfatter. Han fikk Nobelprisen i litteratur i 1920, og har av Isaac Bashevis Singer blitt karakterisert som «den moderne litteraturens far».

Hamsuns forfatterskap strekker seg over mer enn 70 år og viser variasjon med hensyn til tema, ståsted og miljø. Han fikk sitt gjennombrudd med romanen Sult i 1890 og vant i 1920 nobelprisen i litteratur for romanen Markens grøde (1917). Han utga mer enn 20 romaner, diktsamlingen Det vilde kor, noveller, noen lite spilte skuespill, en reiseskildring og noen essay og debattartikler i dagspressen.

Som ung opponerte han mot realismen og naturalismen. Han argumenterte for en diktning med vekt på det uforutsigbare og irrasjonelle, de «sælsomme Nervevirksomheder, Blodets Hvisken, Benpibernes Bøn, hele det ubevidste Sjæleliv.» Hans mest kjente verker fra 1890-årene som Sult, Mysterier, Pan og Victoria regnes til nyromantikken i Norge. Senere nærmet han seg nyrealismen, med en ironisk, bred folkelivsskildrende stil i sine «Nordlandsromaner».

Ideologisk beveget Hamsun seg fra anarkistiske sympatier til et utpreget konservativt ståsted, som også har blitt omtalt som reaksjonært. Han drev gjerne gjøn med moderne samfunnsutvikling og demokratiske idealer og ville tilbake til patriarkalske tilstander. Han ble kontroversiell på grunn av sine politiske oppfatninger. I norsk litteraturhistorie er det etter hvert brukt mange krefter for å forstå «gåten Hamsun», dvs. forholdet mellom den beundrede kunstneren og hans omstridte politiske synspunkter. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik

4. august

Elliott Smith (6. august, 1969 - 21. oktober, 2003) var ein amerikansk musikar og låtskrivar. Hovudinstrumentet hans var gitaren, men han var også dyktig på piano, klarinett, bassgitar, trommer og munnspel.

Etter å ha vore medlem av rockegruppa Heatmiser i fleire år, byrja han som soloartist i 1994. Etter å ha utgjeve eit par plater på dei uavhengige plateselskapa Cavity Search Records og Kill Rock Stars, signerte han etter kvart for det langt større plateselskapet DreamWorks Records. Smith fekk eit gjennombrot med songen «Miss Misery», som vart brukt i filmen Good Will Hunting. Songen vart oscarnominet i 1997.

Smith sleit med depresjonar, alkoholisme og narkotikamisbruk i fleire år, og desse emna kom ofte fram i musikken hans. Han døydde 34 år gammal, etter to knivstikk i brystet. Obduksjonen klarte ikkje å prove om han tok livet av seg eller vart drepen. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik

5. august

Scouting, eller scoutrörelsen, är en världstäckande ungdomsrörelse med uttalade mål att hjälpa ungdomar med deras fysiska, mentala och andliga utveckling så att de kan bli konstruktiva medlemmar i samhället.

Scouting grundades 1907 då Robert Baden-Powell, generallöjtnant i den brittiska armén, anordnade det första scoutlägret på Brownsea Island i England. Baden-Powell skrev ner det han ansåg vara scoutings grundprinciper i Scouting for Boys (1908). Boken baserades på Baden-Powells tidigare militära böcker med influenser och stöd från Frederick R. Burnham, Ernest T. Seton (Woodcraft Indians), William A. Smith (Boys' Brigade) och hans utgivare Cyril A. Pearson. Under 1900-talets första 50 år växte rörelsen och kom att omfatta tre huvudsakliga åldersgrupper för pojkar (vargunge, pojkscout, roverscout) och flickor (blåvinge, flickscout, rangerscout). Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik

6. august

Knut Hamsun (født 4. august 1859, død 19. februar 1952) var en norsk forfatter. Han fikk Nobelprisen i litteratur i 1920, og har av Isaac Bashevis Singer blitt karakterisert som «den moderne litteraturens far».

Hamsuns forfatterskap strekker seg over mer enn 70 år og viser variasjon med hensyn til tema, ståsted og miljø. Han fikk sitt gjennombrudd med romanen Sult i 1890 og vant i 1920 nobelprisen i litteratur for romanen Markens grøde (1917). Han utga mer enn 20 romaner, diktsamlingen Det vilde kor, noveller, noen lite spilte skuespill, en reiseskildring og noen essay og debattartikler i dagspressen.

Som ung opponerte han mot realismen og naturalismen. Han argumenterte for en diktning med vekt på det uforutsigbare og irrasjonelle, de «sælsomme Nervevirksomheder, Blodets Hvisken, Benpibernes Bøn, hele det ubevidste Sjæleliv.» Hans mest kjente verker fra 1890-årene som Sult, Mysterier, Pan og Victoria regnes til nyromantikken i Norge. Senere nærmet han seg nyrealismen, med en ironisk, bred folkelivsskildrende stil i sine «Nordlandsromaner».

Ideologisk beveget Hamsun seg fra anarkistiske sympatier til et utpreget konservativt ståsted, som også har blitt omtalt som reaksjonært. Han drev gjerne gjøn med moderne samfunnsutvikling og demokratiske idealer og ville tilbake til patriarkalske tilstander. Han ble kontroversiell på grunn av sine politiske oppfatninger. I norsk litteraturhistorie er det etter hvert brukt mange krefter for å forstå «gåten Hamsun», dvs. forholdet mellom den beundrede kunstneren og hans omstridte politiske synspunkter. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik

7. august

Elliott Smith (6. august, 1969 - 21. oktober, 2003) var ein amerikansk musikar og låtskrivar. Hovudinstrumentet hans var gitaren, men han var også dyktig på piano, klarinett, bassgitar, trommer og munnspel.

Etter å ha vore medlem av rockegruppa Heatmiser i fleire år, byrja han som soloartist i 1994. Etter å ha utgjeve eit par plater på dei uavhengige plateselskapa Cavity Search Records og Kill Rock Stars, signerte han etter kvart for det langt større plateselskapet DreamWorks Records. Smith fekk eit gjennombrot med songen «Miss Misery», som vart brukt i filmen Good Will Hunting. Songen vart oscarnominet i 1997.

Smith sleit med depresjonar, alkoholisme og narkotikamisbruk i fleire år, og desse emna kom ofte fram i musikken hans. Han døydde 34 år gammal, etter to knivstikk i brystet. Obduksjonen klarte ikkje å prove om han tok livet av seg eller vart drepen. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik

8. august

Scouting, eller scoutrörelsen, är en världstäckande ungdomsrörelse med uttalade mål att hjälpa ungdomar med deras fysiska, mentala och andliga utveckling så att de kan bli konstruktiva medlemmar i samhället.

Scouting grundades 1907 då Robert Baden-Powell, generallöjtnant i den brittiska armén, anordnade det första scoutlägret på Brownsea Island i England. Baden-Powell skrev ner det han ansåg vara scoutings grundprinciper i Scouting for Boys (1908). Boken baserades på Baden-Powells tidigare militära böcker med influenser och stöd från Frederick R. Burnham, Ernest T. Seton (Woodcraft Indians), William A. Smith (Boys' Brigade) och hans utgivare Cyril A. Pearson. Under 1900-talets första 50 år växte rörelsen och kom att omfatta tre huvudsakliga åldersgrupper för pojkar (vargunge, pojkscout, roverscout) och flickor (blåvinge, flickscout, rangerscout). Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik

9. august

Albertosaurus sarcophagus ("köttätande Albertaödla") är en utdöd art som tillhörde dinosaurie släktet Albertosaurus, en albertosaurin som levde i västra Nordamerika under yngre delen av krita perioden, för mer än 70 miljoner år sedan. Utbredningen av A. sarcophagus som är typarten för släktet, begränsades inom området för dagens kanadensiska provins Alberta, efter vilket släktet har fått sitt namn. Forskarna är oense om hur många arter det är som representerar släktet, men det är endast ett fåtal.

Fossila rester efter mer än tjugo individer har upptäckts, vilket ger forskare en mer detaljerad kunskap om Albertosaurus anatomi än vad man har om andra tyrannosaurider. Upptäckten av tio individer på en och samma plats ger bevis för att djuret kunde ha haft ett flockbeteende och tillåter studier av utvecklingsbiologin, vilket är omöjligt med mindre kända djur. Läs mer
se - historik

10. august

Maximus bekjenneren (også kjent som Maximus teologen og Maximus av Konstantinopel) (580-662) var en kristen munk, teolog og forfatter. I sine yngre dager var han en offentlig tjenestemann som gjorde tjeneste for den bysantiske keiseren Herakleios, men han ga opp livet i politikken og gikk i kloster.

Maximus flyttet til Karthago, studerte flere nyplatonske forfattere, og ble selv en anerkjent forfatter. En av vennene hans gav uttrykk for den kristologiske læren som kalles for monoteletismen, og Maximus ble på den måten dratt inn i kontroversen rundt dette temaet. Maximus støttet den kalkedonske posisjonen, at Jesus hadde både en guddommelig og en mennesklig vilje. For den store innsatsen han la ned i denne kampen blir han æret både i østlig og vestlig kirkelig tradisjon. Posisjonen Maximus tok, gjorde at han ble sendt i eksil. Men dette var bare en kort tid før han døde. Teologien hans ble derimot tatt opp av det tredje konsilet i Konstantinopel, og han ble regnet som helgen kort tid etter sin død. Han blir i dag feiret enten 13. august eller 21. januar alt etter hvilken kalender man bruker. Les mer
se - se norsk - diskussion - historik

11. august

Bennettøya er den største av De Long-øyane nord i Aust-Sibir-havet. Ho har eit areal på om lag 150 km² og det høgaste punktet er 426 meter over havet. Bennettøya er den av De Long-øyane som har det største isdekket. I 1987 blei isen undersøkt og funne å vera fire ulike isbrear med ein total overflate på 65,87 km².

Bennettøya vart oppdaga av den amerikanske utforskaren George W. DeLong i 1881 og kalla opp etter James G. Bennett, Jr., som hadde finansiert ekspedisjonen. DeLong og andre har hevda amerikansk eigarskap over Bennettøya. I 1994 avsa høgsteretten i Alaska ei kjenning som sa at Bennettøya ikkje er ein del av Alaska. Bennettøya er administrativt ein del av republikken Sakha i Russland. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik

12. august

Portugisiska (português) är ett romanskt språk som talas av över 200 miljoner människor i framför allt Angola, Brasilien, Kap Verde, Östtimor, Guinea Bissau, Macao (i Kina), Moçambique, Portugal och São Tomé och Príncipe. Det är nära besläktat med galiciskan och relativt nära spanskan.

Portugisiskan är det sjätte största språket i världen sett till antalet modersmålstalande (över 200 miljoner), och det största i Sydamerika (186 miljoner, över 51% av befolkningen). Det spreds runt världen på 1400-talet och 1500-talet då Portugal upprättade ett vidsträckt imperium (1415–1999) som sträckte sig från Brasilien i Sydamerika till Macao i Kina. Under den koloniala perioden uppstod många portugisiskbaserade kreolspråk över hela världen, särskilt i Västindien, Afrika och Asien. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik

13. august

Maximus bekjenneren (også kjent som Maximus teologen og Maximus av Konstantinopel) (580-662) var en kristen munk, teolog og forfatter. I sine yngre dager var han en offentlig tjenestemann som gjorde tjeneste for den bysantiske keiseren Herakleios, men han ga opp livet i politikken og gikk i kloster.

Maximus flyttet til Karthago, studerte flere nyplatonske forfattere, og ble selv en anerkjent forfatter. En av vennene hans gav uttrykk for den kristologiske læren som kalles for monoteletismen, og Maximus ble på den måten dratt inn i kontroversen rundt dette temaet. Maximus støttet den kalkedonske posisjonen, at Jesus hadde både en guddommelig og en mennesklig vilje. For den store innsatsen han la ned i denne kampen blir han æret både i østlig og vestlig kirkelig tradisjon. Posisjonen Maximus tok, gjorde at han ble sendt i eksil. Men dette var bare en kort tid før han døde. Teologien hans ble derimot tatt opp av det tredje konsilet i Konstantinopel, og han ble regnet som helgen kort tid etter sin død. Han blir i dag feiret enten 13. august eller 21. januar alt etter hvilken kalender man bruker. Les mer
se - se norsk - diskussion - historik

14. august

Bennettøya er den største av De Long-øyane nord i Aust-Sibir-havet. Ho har eit areal på om lag 150 km² og det høgaste punktet er 426 meter over havet. Bennettøya er den av De Long-øyane som har det største isdekket. I 1987 blei isen undersøkt og funne å vera fire ulike isbrear med ein total overflate på 65,87 km².

Bennettøya vart oppdaga av den amerikanske utforskaren George W. DeLong i 1881 og kalla opp etter James G. Bennett, Jr., som hadde finansiert ekspedisjonen. DeLong og andre har hevda amerikansk eigarskap over Bennettøya. I 1994 avsa høgsteretten i Alaska ei kjenning som sa at Bennettøya ikkje er ein del av Alaska. Bennettøya er administrativt ein del av republikken Sakha i Russland. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik

15. august

Portugisiska (português) är ett romanskt språk som talas av över 200 miljoner människor i framför allt Angola, Brasilien, Kap Verde, Östtimor, Guinea Bissau, Macao (i Kina), Moçambique, Portugal och São Tomé och Príncipe. Det är nära besläktat med galiciskan och relativt nära spanskan.

Portugisiskan är det sjätte största språket i världen sett till antalet modersmålstalande (över 200 miljoner), och det största i Sydamerika (186 miljoner, över 51% av befolkningen). Det spreds runt världen på 1400-talet och 1500-talet då Portugal upprättade ett vidsträckt imperium (1415–1999) som sträckte sig från Brasilien i Sydamerika till Macao i Kina. Under den koloniala perioden uppstod många portugisiskbaserade kreolspråk över hela världen, särskilt i Västindien, Afrika och Asien. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik

16. august

Vicomte François-René de Chateaubriand, född 4 september 1768 i Saint-Malo, död 4 juli 1848 i Paris, var en fransk adelsman, politiker, skribent, diplomat, militär och författare. Han var Frankrikes utrikesminister 1822-1824, men är numera mest känd som författare.

Chateaubriand var högadlig och tillhörde emigrantarmén som bekämpade Franska revolutionen. Han slöt sig först till Napoleon Bonaparte, men blev sedan en av dennes mest hätska kritiker. Han grundade tillsammans med Madame de Staël den franska romantiken och bidrog till att kristendomen återinfördes i Frankrike under Napoleon. Läs mer
se - historik

17. august

Skien er en by og en kommune i Grenlandsområdet i Telemark. Byen er en av Norges eldste, og ble til rundt år 1000. Det har foregått industrivirksomhet i byen helt fra 1500-tallet, men i dag er IKT og annen kunnskapsbasert virksomhet i ferd med å overta som den viktigste næringsveien i Skien.

Skien er kjent som fødebyen til dramatikeren Henrik Ibsen, og kommunen bruker mye ressurser på å forvalte og formidle kunstnerens liv og verker. Polfareren Hjalmar Johansen var også fra Skien, og han var med på å stifte Idrætsforeningen Odd. Norges eldste eksisterende fotballklubb, Odd Grenland, er en del av denne idrettsforeningen.

Byen Skien er del av en sammenhengende tettbebyggelse i kommunene Skien og Porsgrunn, og tettstedet Porsgrunn/Skien er det syvende største i landet med 86 923 innbyggere pr 1. januar 2009. Skien
se - se norsk - diskussion - historik

18. august

Fuglar stammar frå ei utdøydd gruppe små tobeinte dinosaurar. Moderne fuglar er karakterisert av fjør, eit nebb utan tenner, dei legg egg med harde skal, dei har høgt stoffskifte, eit hjarte med fire kammer, og eit lett, men sterkt skjelett. Hos alle fuglar har forlemmene utvikla seg til venger. Dei fleste artar har flygeevne. Hundrevis av artar er utrydda som følgje av menneskeleg aktivitet og for tida er ca. 1200 fugleartar trua av utrydding.

Nokre fugleartar har stor økonomisk verd for menneske, for det meste som føde gjennom dyrehald eller jakt. Andre artar gjev gjøding, guano, dynefyll, dun og fjør, eller er til anna gagn som hjelp under jakt og fiske. Somme vert haldne fanga som populære kjæledyr. Fugleskapningar har vore skildra i kultur innan religion, poesi og populærmusikk. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik

19. august

Akemeniderna (fornpersiska: Hakhāmanishiya) var en persisk dynasti. Namnet "akemenid" syftar på grundarklanen (enligt traditionen uppkallad efter en ättefader vid namn Achaimenes), som runt 556 f.Kr. under Kyros den store befriade sig från medernas rike, såväl som på det stora imperium som blev följden av sammansmältningen av de två. Akemenidernas rike är det första av de persiska imperier som härskade över en stor del av Mellanöstern. Det sträckte sig åt norr och åt väster till Mindre Asien, till Thrakien och större delen av kustområdena vid Svarta havet, i öster ända till nuvarande Afghanistan och en del av nuvarande Pakistan, och åt söder och sydväst till nuvarande Irak, Syrien, Egypten, norra Saudiarabien, Jordanien, Israel, Libanon och bort till norra Libyen. Det imperium som grundades av akemeniderna hotade två gånger Antikens Grekland, erövrade Egypten och fick sitt slut år 330 f.Kr., då Dareios III dukade under för Alexander den store. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik

20. august

Skien er en by og en kommune i Grenlandsområdet i Telemark. Byen er en av Norges eldste, og ble til rundt år 1000. Det har foregått industrivirksomhet i byen helt fra 1500-tallet, men i dag er IKT og annen kunnskapsbasert virksomhet i ferd med å overta som den viktigste næringsveien i Skien.

Skien er kjent som fødebyen til dramatikeren Henrik Ibsen, og kommunen bruker mye ressurser på å forvalte og formidle kunstnerens liv og verker. Polfareren Hjalmar Johansen var også fra Skien, og han var med på å stifte Idrætsforeningen Odd. Norges eldste eksisterende fotballklubb, Odd Grenland, er en del av denne idrettsforeningen.

Byen Skien er del av en sammenhengende tettbebyggelse i kommunene Skien og Porsgrunn, og tettstedet Porsgrunn/Skien er det syvende største i landet med 86 923 innbyggere pr 1. januar 2009. Skien
se - se norsk - diskussion - historik

21. august

Fuglar stammar frå ei utdøydd gruppe små tobeinte dinosaurar. Moderne fuglar er karakterisert av fjør, eit nebb utan tenner, dei legg egg med harde skal, dei har høgt stoffskifte, eit hjarte med fire kammer, og eit lett, men sterkt skjelett. Hos alle fuglar har forlemmene utvikla seg til venger. Dei fleste artar har flygeevne. Hundrevis av artar er utrydda som følgje av menneskeleg aktivitet og for tida er ca. 1200 fugleartar trua av utrydding.

Nokre fugleartar har stor økonomisk verd for menneske, for det meste som føde gjennom dyrehald eller jakt. Andre artar gjev gjøding, guano, dynefyll, dun og fjør, eller er til anna gagn som hjelp under jakt og fiske. Somme vert haldne fanga som populære kjæledyr. Fugleskapningar har vore skildra i kultur innan religion, poesi og populærmusikk. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik

22. august

Akemeniderna (fornpersiska: Hakhāmanishiya) var en persisk dynasti. Namnet "akemenid" syftar på grundarklanen (enligt traditionen uppkallad efter en ättefader vid namn Achaimenes), som runt 556 f.Kr. under Kyros den store befriade sig från medernas rike, såväl som på det stora imperium som blev följden av sammansmältningen av de två. Akemenidernas rike är det första av de persiska imperier som härskade över en stor del av Mellanöstern. Det sträckte sig åt norr och åt väster till Mindre Asien, till Thrakien och större delen av kustområdena vid Svarta havet, i öster ända till nuvarande Afghanistan och en del av nuvarande Pakistan, och åt söder och sydväst till nuvarande Irak, Syrien, Egypten, norra Saudiarabien, Jordanien, Israel, Libanon och bort till norra Libyen. Det imperium som grundades av akemeniderna hotade två gånger Antikens Grekland, erövrade Egypten och fick sitt slut år 330 f.Kr., då Dareios III dukade under för Alexander den store. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik

23. august

Råka (Corvus frugilegus) är en fågel som tillhör kråksläktet inom familjen kråkfåglar. Den är en av fyra arter i kråksläktet som förekommer i Europa. Råkan förekommer i stora delar av palearktiska regionen och har introducerats i Nya Zeeland. Den utmärks av sin långa, spetsiga och något nedåtböjda näbb och sin metalliskt glänsande svarta fjäderdräkt.

Råkan är svart, med blå- och purpuraktig glans, i synnerhet på huvudet och halsen, vilkas fjäderbeklädnad är fin och silkeslik utan synliga fjäderspolar. På adulta individer saknas näsborrsbefjädringen och den blekt gula näbbroten är även den fjäderlös. Dessa dräktdetaljer framträder i februari – maj under andra kalenderåret. Stjärten är mindre kilformad än korpens. Till storleken är den bara lite mindre än en kråka med en längd på mellan 41 till 49 cm och en vingbredd på 81 till 94 cm. Juvenila och subadulta fåglar är mycket lika svartkråkan men skiljs främst från denna genom sin spetsiga dolkformade näbb. Läs mer
se - historik

24. august

Yasir Arafat. Født for 80 år siden, denne uken. Bilde tatt i Folketinget, København, 1999, av Hans Jørn Storgaard Andersen

Yasir Arafat (født 24. august 1929 i Kairo, død 11. november 2004), var en palestinsk leder. Han var formann i Palestinas frigjøringsorganisasjon (PLO) og president den palestinske selvstyremyndigheten (PNA), og kjempet utrettelig mot den israelske stat og for palestinsk selvråderett. Han brukte mye av sitt liv på å lede det sekulære, politiske partiet Fatah, som han dannet i 1959. Arafat var opprinnelig imot Israels eksistens, men modifiserte sin posisjon i 1988 da han aksepterte resolusjon 242 fra FNs sikkerhetsråd.

Arafat og hans bevegelse opererte fra flere arabiske land. På slutten av 1960-tallet og starten av 1970-tallet kjempet Fatah mot Jordan, i det som skulle bli en kortvarig konflikt. Arafat og Fatah ble presset ut av Jordan og inn i Libanon, hvor de var mål for Israels invasjoner i 1978 og 1982. Flertallet av det palestinske folket anså ham for å være en frihetskjemper og martyr som symboliserte deres nasjonale ønsker. Mange israelere så derimot Arafat som en terrorist på grunn av de mange angrepene hans gruppe begikk mot sivile.

Senere i karrieren deltok Arafat i en rekke forhandlinger med de israelske myndighetene, med sikte på å gjøre slutt på den flere tiår lange konflikten mellom Israel og PLO. I 1994 mottok Arafat Nobels fredspris sammen med Yitzhak Rabin og Shimon Peres for sine forhandlinger i Oslo. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik

25. august

Frode Grytten (fødd 11. desember 1960) er ein norsk forfattar og journalist. Han voks opp på industristaden Odda i Hardanger, der handlinga i mange av bøkene hans også finn stad. Grytten skriv for det meste på nynorsk.

Han debuterte med diktsamlinga Start i 1983. Det store gjennombrotet sitt fekk han med romanen Bikubesong frå 1999. Boka er omsett til fleire språk og det er også laga eit teaterstykke med grunnlag i henne.

Grytten har vorte heidra med mellom anna Brageprisen og Rivertonprisen, i tillegg til at han har vore nominert til Nordisk Råds litteraturpris. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik

26. august

Pilfink (Passer montanus) är en fågel som tillhör familjen sparvfinkar, liksom gråsparven som den är ganska lik och ibland förväxlas med. Pilfinken har kastanjefärgad hjässa och nacke, och en svart fläck på den vita kinden. Könen är lika i fjäderdräkt, och juveniler är en blekare version av de adulta. Den häckar över merparten av Europa och Sibirien och har introducerats till flera områden i Asien, till Australien och Amerika. Flera underarter är erkända, men fågelns utseende varierar inte mycket över dess stora utbredningsområde.

Pilfinken bygger ett slarvigt bo i en naturlig hålighet, ett hål i en byggnad, i buskage, i fågelbon som övergivits av andra arter eller i bomaterialet i reden av större fåglar som exempelvis stork. En genomsnittlig kull består av fem eller sex ägg som kläcks efter mindre än två veckor. Pilfinken livnär sig mestadels på frön, men äter även ryggradslösa djur, särskilt under häckningssäsongen. Liksom andra små fåglar drabbas den av infektioner av parasiter och sjukdomar, och predation från rovfåglar. Dess genomsnittliga livslängd är omkring två år. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik

27. august

Yasir Arafat (født 24. august 1929 i Kairo, død 11. november 2004), var en palestinsk leder. Han var formann i Palestinas frigjøringsorganisasjon (PLO) og president den palestinske selvstyremyndigheten (PNA), og kjempet utrettelig mot den israelske stat og for palestinsk selvråderett. Han brukte mye av sitt liv på å lede det sekulære, politiske partiet Fatah, som han dannet i 1959. Arafat var opprinnelig imot Israels eksistens, men modifiserte sin posisjon i 1988 da han aksepterte resolusjon 242 fra FNs sikkerhetsråd.

Arafat og hans bevegelse opererte fra flere arabiske land. På slutten av 1960-tallet og starten av 1970-tallet kjempet Fatah mot Jordan, i det som skulle bli en kortvarig konflikt. Arafat og Fatah ble presset ut av Jordan og inn i Libanon, hvor de var mål for Israels invasjoner i 1978 og 1982. Flertallet av det palestinske folket anså ham for å være en frihetskjemper og martyr som symboliserte deres nasjonale ønsker. Mange israelere så derimot Arafat som en terrorist på grunn av de mange angrepene hans gruppe begikk mot sivile.

Senere i karrieren deltok Arafat i en rekke forhandlinger med de israelske myndighetene, med sikte på å gjøre slutt på den flere tiår lange konflikten mellom Israel og PLO. I 1994 mottok Arafat Nobels fredspris sammen med Yitzhak Rabin og Shimon Peres for sine forhandlinger i Oslo. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik

28. august

Frode Grytten (fødd 11. desember 1960) er ein norsk forfattar og journalist. Han voks opp på industristaden Odda i Hardanger, der handlinga i mange av bøkene hans også finn stad. Grytten skriv for det meste på nynorsk.

Han debuterte med diktsamlinga Start i 1983. Det store gjennombrotet sitt fekk han med romanen Bikubesong frå 1999. Boka er omsett til fleire språk og det er også laga eit teaterstykke med grunnlag i henne.

Grytten har vorte heidra med mellom anna Brageprisen og Rivertonprisen, i tillegg til at han har vore nominert til Nordisk Råds litteraturpris. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik

29. august

Pilfink (Passer montanus) är en fågel som tillhör familjen sparvfinkar, liksom gråsparven som den är ganska lik och ibland förväxlas med. Pilfinken har kastanjefärgad hjässa och nacke, och en svart fläck på den vita kinden. Könen är lika i fjäderdräkt, och juveniler är en blekare version av de adulta. Den häckar över merparten av Europa och Sibirien och har introducerats till flera områden i Asien, till Australien och Amerika. Flera underarter är erkända, men fågelns utseende varierar inte mycket över dess stora utbredningsområde.

Pilfinken bygger ett slarvigt bo i en naturlig hålighet, ett hål i en byggnad, i buskage, i fågelbon som övergivits av andra arter eller i bomaterialet i reden av större fåglar som exempelvis stork. En genomsnittlig kull består av fem eller sex ägg som kläcks efter mindre än två veckor. Pilfinken livnär sig mestadels på frön, men äter även ryggradslösa djur, särskilt under häckningssäsongen. Liksom andra små fåglar drabbas den av infektioner av parasiter och sjukdomar, och predation från rovfåglar. Dess genomsnittliga livslängd är omkring två år. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik

30. august

Fredriksberg (ibland kallat Säfsen, efter den ursprungliga finnbyn i Säfsbyn, turistanläggningen Säfsen Resort eller Säfsnäs) är en tätort i västra delen av Ludvika kommun, sydvästra Dalarnas län, Sverige. Fredriksberg är den 926:e största tätorten i Sverige och den fjärde största i Ludvika kommun. Folkmängden uppgick år 2005 till 717 personer.

Fredriksberg, som ligger omkring 60 kilometer väster om Ludvikacentralort, är befolkningsmässigt och ekonomiskt centrum för den västra delen av Ludvika kommun.

Fredriksberg grundades år 1729 som en bruksort, och järn- och skogsindustri har länge spelat stor roll för orten. Trakterna kring Fredriksberg är till stor del dominerade av vildmark och utländsk och inhemsk turism är idag den dominerande näringen i bygden, den största aktören är Säfsen Resort. Fredriksberg bär än idag på många spår från tyngre industriella epoker, vilket gör orten till ett populärt mål för urban explorers. Läs mer
se - historik

31. august

Kvæfjord (nordsamisk: Giehtavuotna) er den vestligste kommunen i Troms. Det meste av kommunen ligger på Hinnøya.

Kvæfjord har et typisk subarktisk maritimt klima, og er beskyttet av høye fjell. Jordbruket drar dessuten nytte av sørvendte lier og lyse netter i midnattssol. Kald nordavind kan stå rett inn i fjorden fra Nordishavet, og etter perioder med varme sommerdager ta med seg havtåke som legger seg i fjorden. Kvæfjord er kjent for sine lange jordbrukstradisjoner og store avlinger med fine jordbær og poteter, og ikke minst for «Norges nasjonalkake» Kvæfjordkaka. Fjorden har tidligere også vært kjent for sitt gode sildefiske. «Fiskerbonden» er kjent fra kulturhistoria. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik