Spring til indhold

Bruger:Hebbot/Sandkasse/WP:DSA/marts 2013

Fra Wikipedia, den frie encyklopædi


Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2015
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December

Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2014
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December


Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel - tidligere år

I dag er det mandag, 23. december 2024; klokken er 18:30 (UTC)

Hvis dagens artikel på forsiden ikke viser dagens artikel for dagen i dag, så er det sandsynligvis fordi cachen ikke er opdateret korrekt.
Tryk på dette link for at opdatere forsiden til den korrekte dagens artikel.
Tryk på dette link for at gøre det samme for denne side.

Dagens skandinaviske artikel

[rediger kildetekst]

Et arkiv over dagens skandinaviske artikler der blev vist på forsiden. Artiklerne følger en rotationsordning, da de andre skandinaviske Wikipediaer ikke skifter artikel hver dag:

Artiklerne kan hentes her

[rediger kildetekst]

Skanwiki - dette er at foretrække, eftersom de her allerede ligger færdig-formaterede til brug på den danske wikipedia:


Hvis de ikke endnu ligger klar på Skanwiki, kan du gå direkte til disse steder:


1. marts

Karta över det svenska språkets utbredning. Dock talas trönderska i vissa kommuner nära norska gränsen.

Svenska är ett östnordiskt språk som talas av över tio miljoner människor i Finland och Sverige. I Finland talas det som modersmål framför allt i de finlandssvenska kustområdena och på Åland. Svenska är i stort sett ömsesidigt begripligt med danska och norska. De övriga nordiska språken, isländska och färöiska, är mindre ömsesidigt begripliga med svenska, norska och danska. Liksom de övriga nordiska språken härstammar svenskan från en gren av fornnordiska, som är den gemensamma språkstammen för de germanska folken i Skandinavien.

Rikssvenska är, i Sverige, en benämning på den standarddialekt som sedan 1800-talet utvecklats ur mellansvenska dialekter och varit väletablerad sedan början av 1900-talet. I Finland används benämningen rikssvenska också i en vidare betydelse, som motsats till finlandssvenska. Trots att många regionala varianter med rötter i äldre lokala dialekter fortfarande talas är både talspråk och särskilt skriftspråk i hög grad standardiserade. Vissa dialekter kan skilja sig väsentligt från standardspråket i fråga om grammatik och ordförråd och är inte alltid ömsesidigt begripliga med standardsvenska. Trots att de inte är omedelbart hotade av att dö ut har de lokala dialekterna varit på tillbakagång sedan början av 1900-talet, trots att många är välutforskade och trots att användningen idag ofta uppmuntras. Läs mer
se - se svendsk - diskussion - historik


2. marts

Hoppande dvergklofrosk (Hymenochirus boettgeri

Halelause padder er ein biologisk orden av amfibium som omfattar rundt 5000 artar froskar og padder. Ordenen er også kjend som halelause amfibium eller springpadder. Ordenen hadde tidlegare det vitskaplege namnet Salientia ('hoppande'), men no er dette endra til Anura ('utan hale').

Inndelinga i froskar og padder er tradisjonell, og har ikkje noko med slektskap å gjera. Som regel vil amfibium ein kallar padder vera tilpassa eit tørrare miljø enn det våtare miljøet til dei ein kallar froskar. Dei har fått liknande utsjånad på grunn av konvergerande evolusjon. Typiske padder har ein kortare, tjukkare kropp og kortare føter enn froskar, gjerne også tjukkare og meir vortete hud enn dei glattare, fuktigare froskane.

Ein finn halelause padder frå rundt ekvator til nær polane, men dei lever ikkje i arktisk klima. Flest artar finn ein i tropisk regnskog. Talet på halelause padder minkar dramatisk, og mange av dei vil truleg døy ut. Les meir …
se - se nynorsk - diskussion på nynorsk - historik


3. marts

Nevermind är det amerikanska grungebandet Nirvanas andra studioalbum och det släpptes den 1 augusti 1991 via skivbolaget Geffen Records. Gruppen bestod då av Kurt Cobain, Krist Novoselic och Dave Grohl. Cobain, som skrev de flesta låtarna på albumet, var vid tillfället mycket influerad av R.E.M., The Smithereens och Pixies.

Nevermind blev en jättesuccé både hos recensenterna och allmänheten. Flera recensenter ansåg att det var detta album som gjorde alternativ rock till en mainstream-genre i början av 1990-talet och efterfrågan på Nevermind gjorde att Geffen Records fick upphöra med all annan tryckning av deras andra album för att kunna skeppa ut nya exemplar av Nevermind. Albumet kom på plats 17 på Rolling Stones lista The 500 Greatest Albums of All Time och på plats 32 på Billboard 200:s lista över de bästa albumen från 1990-talet. 2011, tjugo år efter albumets ursprungliga lansering, släpptes Nevermind i både en 20th Anniversary Deluxe Edition och en 20th Anniversary Limited Edition innehållandes flera tidigare outgivna låtar av Nirvana. Läs mer
se - historik


4. marts

Ny-Ålesund

Ny-Ålesund (tidligere Brandal City) på sydsiden av KongsfjordenSpitsbergen, Svalbard er en av verdens nordligste bosetninger. Det bor om lag 25 personer her om vinteren og om lag 150 om sommeren. Kulldrift var opprinnelsen til etableringen av stedet i 1916. Grunnleggerne og utbyggerne av gruvesamfunnet Ny-Ålesund var de private eierne av Kings Bay Kull Company AS: Advokat Trygve Klausen og fiske- og Ishavsrederne Peter S. Brandal og Michael Knutsen. Etter en gruveulykke i 1929 ble det slutt på gruvedriften i Ålesundsselskapets regi. I desember 1933 overtok Den norske stat alle aksjene i Kings Bay Kull Company og i 1945 ble kulldriften startet opp igjen i Statens regi, men den store gruveulykken i 1962 medførte at gruvedriften ble nedlagt. Ny-Ålesund har vært utgangspunkt for flere forsøk på å nå Nordpolen og andre arktiske ekspedisjoner, blant annet Roald Amundsens og Lincoln Ellsworths ferd med flybåtene N 24 og N 25 i 1925 og luftskipet Norge i 1926 og Umberto Nobiles ferd i 1928 med luftskipet Italia.

Etter 1964 er Ny-Ålesund bygd opp som et senter for internasjonal arktisk forskning og miljøovervåkning. Flere land har forskningsstasjoner, og på sommeren er aktiviteten av forskere stor. Ny-Ålesund har egen flyplass og kaianlegg. Et museum viser stedets historie fra etableringen som kullgruveby fram til i dag som forskningssenter. Ny-Ålesund har verdens nordligste postkontor, en liten lokal kafé samt en suvenirbutikk. Siden etableringen i 1916 har Kings Bay Kull Company eid og drevet Ny-Ålesund. Selskapet hadde opprinnelig sitt hovedsete i Ålesund, derav kom navnet Ny-Ålesund. Les mer...
se - se bokmål - diskussion på bokmål - historik


5. marts

Vid sjön Chilika i Western Australia

Vitbukad havsörn (Haliaeetus leucogaster) är en stor dagaktiv rovfågel som tillhör familjen hökartade rovfåglar. Den är närbesläktad med Salomonhavsörn. Som adult är vitbukad havsörn en distinkt fågelart med vitt huvud, bröst, undre vingtäckare och stjärt. Ovansidan är skiffergrå och de svarta undre vingpennorna kontrasterar mot de vita vingtäckarna. Stjärten är kort och solfjäderformad. Den är ganska smal och långhalsad med litet huvud och breda vingar. Honorna är något större än hanarna och kan mäta upp till 90 cm på längden, med ett vingspann på upp till 2,2 meter och väga 4,5 kg. Den har ett gåsliknande skall.

Vitbukad havsörn förekommer från Indien och Sri Lanka över Sydostasien till Australien, utefter kuster och utmed större vattendrag. Den häckar och födosöker i närheten av vatten och fisk utgör ungefär hälften av dess föda. Vitbukad havsörn är revirhävdande och bildar monogama par. Den är opportunistisk och tar as och en stor mängd olika djur. Den globala populationen kategoriseras som livskraftig men har minskat i delar av Sydostasien, som i Thailand, och i sydöstra Australien. Det största hotet mot arten är mänsklig aktivitet, både från störningar under häckningsperioden och avverkning av lämpliga boträd. Vitbukad havsörn är helig för ursprungsfolk i olika delar av Australien, och förekommer i en mängd folksagor över hela dess utbredningsområde. Läs mer
se - se svendsk - diskussion - historik


6. marts

Påkøyrsel bakfrå er ei vanleg årsak til nakkeslengskadar.

Nakkeslengskade er ein overstrekksskade i nakken som har oppstått fordi hovudet har blitt kasta brått fram og attende eller blitt pressa ut over sitt normale rørsleområde. Dei typiske symptoma er smerter og stivheit i nakken. Ein går ut frå at symptoma skuldast skadar i mjukvevet i nakken, t.d. i leddband, bindevev og musklar. Men dei kan også omfatta nerveskadar og brot og forskyvning i nakkevirvlane.

Den vanlegaste årsaka til nakkeslengskadar er trafikkulukker der ein bil blir påkøyrd bakfrå. Slike skadar kan også oppstå ved fall på sykkel, ski eller snøbrett og i stupeulukker og andre ulukker der hovudet blir utsett for sterke krefter. Nakkeslengsskadar har auka sterkt sidan 1980 og utgjer om lag 40 prosent av alle personskadar i trafikken. Dei har også ført til mange forsikrings- og erstatningssaker. Sidan det har vore vanskeleg å finna objektive bevis for ein del av skadane, har slike saker ført til mykje strid. Også i dei medisinske fagmiljøa er det svært ulike oppfatningar både når det gjeld årsaker, diagnosar og behandling. Les meir …
se - se nynorsk - diskussion på nynorsk - historik


7. marts

Ny-Ålesund

Ny-Ålesund (tidligere Brandal City) på sydsiden av KongsfjordenSpitsbergen, Svalbard er en av verdens nordligste bosetninger. Det bor om lag 25 personer her om vinteren og om lag 150 om sommeren. Kulldrift var opprinnelsen til etableringen av stedet i 1916. Grunnleggerne og utbyggerne av gruvesamfunnet Ny-Ålesund var de private eierne av Kings Bay Kull Company AS: Advokat Trygve Klausen og fiske- og Ishavsrederne Peter S. Brandal og Michael Knutsen. Etter en gruveulykke i 1929 ble det slutt på gruvedriften i Ålesundsselskapets regi. I desember 1933 overtok Den norske stat alle aksjene i Kings Bay Kull Company og i 1945 ble kulldriften startet opp igjen i Statens regi, men den store gruveulykken i 1962 medførte at gruvedriften ble nedlagt. Ny-Ålesund har vært utgangspunkt for flere forsøk på å nå Nordpolen og andre arktiske ekspedisjoner, blant annet Roald Amundsens og Lincoln Ellsworths ferd med flybåtene N 24 og N 25 i 1925 og luftskipet Norge i 1926 og Umberto Nobiles ferd i 1928 med luftskipet Italia.

Etter 1964 er Ny-Ålesund bygd opp som et senter for internasjonal arktisk forskning og miljøovervåkning. Flere land har forskningsstasjoner, og på sommeren er aktiviteten av forskere stor. Ny-Ålesund har egen flyplass og kaianlegg. Et museum viser stedets historie fra etableringen som kullgruveby fram til i dag som forskningssenter. Ny-Ålesund har verdens nordligste postkontor, en liten lokal kafé samt en suvenirbutikk. Siden etableringen i 1916 har Kings Bay Kull Company eid og drevet Ny-Ålesund. Selskapet hadde opprinnelig sitt hovedsete i Ålesund, derav kom navnet Ny-Ålesund. Les mer...
se - se bokmål - diskussion på bokmål - historik


8. marts

Vid sjön Chilika i Western Australia

Vitbukad havsörn (Haliaeetus leucogaster) är en stor dagaktiv rovfågel som tillhör familjen hökartade rovfåglar. Den är närbesläktad med Salomonhavsörn. Som adult är vitbukad havsörn en distinkt fågelart med vitt huvud, bröst, undre vingtäckare och stjärt. Ovansidan är skiffergrå och de svarta undre vingpennorna kontrasterar mot de vita vingtäckarna. Stjärten är kort och solfjäderformad. Den är ganska smal och långhalsad med litet huvud och breda vingar. Honorna är något större än hanarna och kan mäta upp till 90 cm på längden, med ett vingspann på upp till 2,2 meter och väga 4,5 kg. Den har ett gåsliknande skall.

Vitbukad havsörn förekommer från Indien och Sri Lanka över Sydostasien till Australien, utefter kuster och utmed större vattendrag. Den häckar och födosöker i närheten av vatten och fisk utgör ungefär hälften av dess föda. Vitbukad havsörn är revirhävdande och bildar monogama par. Den är opportunistisk och tar as och en stor mängd olika djur. Den globala populationen kategoriseras som livskraftig men har minskat i delar av Sydostasien, som i Thailand, och i sydöstra Australien. Det största hotet mot arten är mänsklig aktivitet, både från störningar under häckningsperioden och avverkning av lämpliga boträd. Vitbukad havsörn är helig för ursprungsfolk i olika delar av Australien, och förekommer i en mängd folksagor över hela dess utbredningsområde. Läs mer
se - se svendsk - diskussion - historik


9. marts

Påkøyrsel bakfrå er ei vanleg årsak til nakkeslengskadar.

Nakkeslengskade er ein overstrekksskade i nakken som har oppstått fordi hovudet har blitt kasta brått fram og attende eller blitt pressa ut over sitt normale rørsleområde. Dei typiske symptoma er smerter og stivheit i nakken. Ein går ut frå at symptoma skuldast skadar i mjukvevet i nakken, t.d. i leddband, bindevev og musklar. Men dei kan også omfatta nerveskadar og brot og forskyvning i nakkevirvlane.

Den vanlegaste årsaka til nakkeslengskadar er trafikkulukker der ein bil blir påkøyrd bakfrå. Slike skadar kan også oppstå ved fall på sykkel, ski eller snøbrett og i stupeulukker og andre ulukker der hovudet blir utsett for sterke krefter. Nakkeslengsskadar har auka sterkt sidan 1980 og utgjer om lag 40 prosent av alle personskadar i trafikken. Dei har også ført til mange forsikrings- og erstatningssaker. Sidan det har vore vanskeleg å finna objektive bevis for ein del av skadane, har slike saker ført til mykje strid. Også i dei medisinske fagmiljøa er det svært ulike oppfatningar både når det gjeld årsaker, diagnosar og behandling. Les meir …
se - se nynorsk - diskussion på nynorsk - historik


10. marts

All Apologies/Rape Me

"All Apologies"/"Rape Me" (ibland skrivet "All Apologies" ● "Rape Me") är en singel från 1993 av det amerikanska grungebandet Nirvana vilken släpptes som andra singel från bandets tredje studioalbum In Utero. "All Apologies"/"Rape Me", som båda är skrivna av bandets sångare Kurt Cobain, blev deras sjätte singel att komma med på topp 40 i Storbritannien och hamnade som bäst på plats 1 i USA. "All Apologies" är tillägnad Cobains fru Courtney Love och deras dotter Frances Bean Cobain, men låten handlar inte om dem. Låten nominerades för två Grammy Awards 1995 i kategorierna Best Rock Performance by a Duo or Group with Vocal och Best Rock Song. "Rape Me" är trots namnet en anti-våldtäktslåt och vissa recensenter menar att den handlar om Cobains avsmak för massmedias rapportering om hans privatliv, även om Cobain själv förnekade detta. Läs mer
se - historik


11. marts

Vanlig jordløper

Løpebiller (Carabidae) er en meget artsrik familiegruppe med biller. De aller fleste lever et nattaktivt liv, og derfor har mange en mørk brunlig eller svart farge, men det finnes også fargerike arter, og flere av har en klar metallglans. De fleste lever på bakken, slik det engelske navnet, ground beetles, sier, men en del arter kryper også opp i trærne, særlig i tropene. Løpebiller kan en finne nær sagt overalt: Noen er alpine og lever høyt i fjellet, mens andre lever helt ned i tidevannsonen langs havstrender. Noen har valgt svært fuktige lokaliteter, helt i vannkanten langs innsjøer og vassdrag, andre lever der det er tørt og varmt som i en ørken. De fleste av artene er predatorer, men det finnes også noen planteetere, og noen arter spiser gjerne på åtsler.

Det er beskrevet over 40 000 arter i verden, hvilket gjør løpebillene til en av de artsrikeste billegruppene. Les mer...
se - se bokmål - diskussion på bokmål - historik


12. marts

Kronprinz i Scapa Flow, 1919.

König-klassen var en fartygsklass bestående av fyra slagskepp som byggdes för tyska Kaiserliche Marine strax före första världskriget. Klassen bestod av König, Grosser Kurfürst, Markgraf och Kronprinz. Klassen, som var de mest kraftfulla krigsfartygen i den tyska Högsjöflottan vid krigsutbrottet 1914, fungerade som en enhet under första världskriget — V-divisionen i III-stridseskadern. Fartygen deltog i ett flertal sjöoperationer under kriget, däribland slaget vid Jylland, där de utgjorde spetsen för den tyska linjen. De överlevde kriget och internerades i Scapa Flow i november 1918. Alla fyra fartygen borrades i sank den 21 juni 1919 då konteramiral Ludwig von Reuter beordrade sänkningen av hela Högsjöflottan.

Klassen var en förbättring jämfört med den föregående Kaiser-klassen. En av de främsta förbättringarna var placeringen av huvudartilleriets batteri. Kaiser-klassens fartyg hade tio 30,5 cm SK L/50 kanoner monterade i fem tvillingkanontorn, ett torn var monterat föröver, två i aktern i ett "trappstegsarrangemang" och de andra två i ett sicksackordant "flygelarrangemang" midskepps. På König-klassen flyttades ett av flygeltornen framåt och placerades i ett "trappstegsarrangemang" medan det andra flygeltornet flyttades till mittlinjen midskepps. Detta möjliggjorde för en bredare eldgivningsvinkel vid en bredsida, eftersom alla 10 kanonerna skulle kunna skjuta på ett stort område. Läs mer
se - se svendsk - diskussion - historik


13. marts

Hermann Hesse 1905

Hermann Hesse, pseudonym: Emil Sinclair (1877 - 1962) var ein tyskspråkleg lyrikar, prosaforfattar og hobbymålar. Dei mest kjende litterære verka hans er Steppeulven, Siddhartha, Peter Camenzind, Demian, Narsiss og Gullmunn, Under hjulet og Glassperlespillet. Tekstane hans handlar mykje om sjølvrealisering, sjølvakting, sjølvrefleksjon og det einskilde individet sin «transendens». Han fekk Nobelprisen i litteratur for 1946, og blei i 1954 tildelt ordenen Pour le Mérite.

Spesielt Der Steppenwolf blei ein internasjonal bestseljar – til dømes kalla eit populært amerikansk rockeband seg Steppenwolf. Hesse blei ein av dei mest omsette og leste tyskspråklege forfattarane og på verdsbasis var over 120 millionar bøker selde pr. 2007. To litteraturprisar er oppkalla etter Hesse, Calwer Hermann-Hesse-Preis og Hermann-Hesse-Preis som blir delt ut i Karlsruhe. Les meir …
se - se nynorsk - diskussion på nynorsk - historik


14. marts

Vanlig jordløper

Løpebiller (Carabidae) er en meget artsrik familiegruppe med biller. De aller fleste lever et nattaktivt liv, og derfor har mange en mørk brunlig eller svart farge, men det finnes også fargerike arter, og flere av har en klar metallglans. De fleste lever på bakken, slik det engelske navnet, ground beetles, sier, men en del arter kryper også opp i trærne, særlig i tropene. Løpebiller kan en finne nær sagt overalt: Noen er alpine og lever høyt i fjellet, mens andre lever helt ned i tidevannsonen langs havstrender. Noen har valgt svært fuktige lokaliteter, helt i vannkanten langs innsjøer og vassdrag, andre lever der det er tørt og varmt som i en ørken. De fleste av artene er predatorer, men det finnes også noen planteetere, og noen arter spiser gjerne på åtsler.

Det er beskrevet over 40 000 arter i verden, hvilket gjør løpebillene til en av de artsrikeste billegruppene. Les mer...
se - se bokmål - diskussion på bokmål - historik


15. marts

Kronprinz i Scapa Flow, 1919.

König-klassen var en fartygsklass bestående av fyra slagskepp som byggdes för tyska Kaiserliche Marine strax före första världskriget. Klassen bestod av König, Grosser Kurfürst, Markgraf och Kronprinz. Klassen, som var de mest kraftfulla krigsfartygen i den tyska Högsjöflottan vid krigsutbrottet 1914, fungerade som en enhet under första världskriget — V-divisionen i III-stridseskadern. Fartygen deltog i ett flertal sjöoperationer under kriget, däribland slaget vid Jylland, där de utgjorde spetsen för den tyska linjen. De överlevde kriget och internerades i Scapa Flow i november 1918. Alla fyra fartygen borrades i sank den 21 juni 1919 då konteramiral Ludwig von Reuter beordrade sänkningen av hela Högsjöflottan.

Klassen var en förbättring jämfört med den föregående Kaiser-klassen. En av de främsta förbättringarna var placeringen av huvudartilleriets batteri. Kaiser-klassens fartyg hade tio 30,5 cm SK L/50 kanoner monterade i fem tvillingkanontorn, ett torn var monterat föröver, två i aktern i ett "trappstegsarrangemang" och de andra två i ett sicksackordant "flygelarrangemang" midskepps. På König-klassen flyttades ett av flygeltornen framåt och placerades i ett "trappstegsarrangemang" medan det andra flygeltornet flyttades till mittlinjen midskepps. Detta möjliggjorde för en bredare eldgivningsvinkel vid en bredsida, eftersom alla 10 kanonerna skulle kunna skjuta på ett stort område. Läs mer
se - se svendsk - diskussion - historik


16. marts

Hermann Hesse 1905

Hermann Hesse, pseudonym: Emil Sinclair (1877 - 1962) var ein tyskspråkleg lyrikar, prosaforfattar og hobbymålar. Dei mest kjende litterære verka hans er Steppeulven, Siddhartha, Peter Camenzind, Demian, Narsiss og Gullmunn, Under hjulet og Glassperlespillet. Tekstane hans handlar mykje om sjølvrealisering, sjølvakting, sjølvrefleksjon og det einskilde individet sin «transendens». Han fekk Nobelprisen i litteratur for 1946, og blei i 1954 tildelt ordenen Pour le Mérite.

Spesielt Der Steppenwolf blei ein internasjonal bestseljar – til dømes kalla eit populært amerikansk rockeband seg Steppenwolf. Hesse blei ein av dei mest omsette og leste tyskspråklege forfattarane og på verdsbasis var over 120 millionar bøker selde pr. 2007. To litteraturprisar er oppkalla etter Hesse, Calwer Hermann-Hesse-Preis og Hermann-Hesse-Preis som blir delt ut i Karlsruhe. Les meir …
se - se nynorsk - diskussion på nynorsk - historik


17. marts

Självporträtt av El Lisitskij, 1914.

Lazar Markovitj Lisitskij, (ryska: Лазарь Маркович Лисицкий), mer känd som El Lisitskij, även stavat El Lissitzky, (ryska: Эль Лиси́цкий, jiddisch: על ליסיצקי), född 23 november 1890, död 30 december 1941, var en rysk konstnär av judisk börd verksam som designer, fotograf, typograf, och arkitekt. Han var en förgrundsgestalt inom det ryska avantgardet, och utvecklade suprematismen tillsammans med sin mentor Kazimir Malevitj, och sammanställde och utformade ett flertal konstutställningar och propagandaarbeten för forna Sovjetunionen. Hans verk fungerade som viktiga influenser för Bauhaus och konstruktivismen, och de produktionstekniker och stilistiska verktyg som han utvecklade kom att ha stort inflytande på 1900-talets grafiska design.

El Lisitskij utgick ifrån idén att konstnären kan fungera som en aktör för förändring vilket han senare sammanfattade som "das zielbewußte Schaffen" (det målmedvetna skapandet). Lisitskij började sin karriär som illustratör av judiska barnböcker på jiddisch, i ett försök att sprida den judiska kulturen i Ryssland. Genom åren undervisade han på flera olika skolor, inom olika fält och utifrån flera olika positioner. Tillsammans med Malevitj ledde han den suprematistiska gruppen UNOVIS (УНОВИС), han utvecklade sin egna suprematistiska variant som resulterade i en serie arbeten som han kallade för Proun och 1921 tog han jobbet som rysk kulturattaché i Weimar, Tyskland, där han kom att influera viktiga personer inom Bauhaus och De Stijl. Senare fokuserade han på att utveckla och förändra typografi, utställningsdesign, fotomontage, och bokdesign och för detta arbete rönte han mycket uppmärksamhet internationellt. Han fortsatte vara verksam fram till sin död 1941. Läs mer
se - historik


18. marts

Hannah Ryggen og ektemannen Hans, fotografert ca. 1935–1940

Hannah Ryggen (født Jönsson 21. mars 1894 i Malmö, død 2. februar 1970 i Trondheim) regnes blant de fremste vevkunstnerne i Norge. Hennes banebrytende innsats endret billedvevens rolle fra dekoraktivt kunsthåndverk til ekspressiv billedkunst.

Det meste av sitt skapende liv – 1924 til 1957 – bodde hun i kystkommunen Ørland i Sør-Trøndelag, hvor hun bodde på småbruket Ryggen sammen med ektemannen Hans Ryggen, som selv var en anerkjent maler, og datteren Mona.

Ryggen var kompromissløs og subjektiv både i sin tilnærming til det håndverksmessige ved bildene, og i sine sosiale og politiske synspunkter. Hennes syn kom direkte og utemmet til uttrykk i bildene hennes. Flere har reflektert over at hun «med sitt heftige temperament og sin sterke meddelelsestrang skulle tilbringe en vesentlig del av sitt liv med å veve store billedtepper, den mest tidkrevende av alle formidlingsformer». Forklaringen som gis er vanligvis at den tidkrevende prosessen må ha virket disiplinerende på engasjementet og visjonen, likevel skjedde dette uten at brodden i budskapet sløves.

Hun var lidenskapelig anti-fascist, anti-militarist, feminist og humanist. Hennes arbeider betegnes som en «sensasjonell tendenskunst», og sies å uttrykke «en varm humanisme og en følelsesmessig deltagelse i samtidens problemer». Les mer...
se - se bokmål - diskussion på bokmål - historik


19. marts

Prins Eugens ek på Waldemarsudde är Stockholms största träd. I förgrunden syns Ulla Kraitz': "Röda äpplen", sommar 2007.

Stockholms kända träd utgörs av huvudsakligen äldre, grova ekar, bland dem finns två Kungsekar; Kungseken på Djurgården och Kungseken på Hjorthagen. Stockholms stads största träd, mätt i volym är Prins Eugens ekWaldemarsudde och till stadens äldsta träd räknas Birger jarls ek vid EssingeledenKungsholmen. Att träd blir kända beror ofta på att de har en anknytning till kulturella eller historiska händelser. Exempelvis kan de ha inspirerat poeter som Carl Mikael Bellman och Anders Österling till epistlar och dikter som Bellmanseken respektive eken på Plommonbacken. Träd har även symbolisk betydelse, som för den svenska organisationen Globträdet, vilka planterade Framtidsträdet 1986 på Hötorget.

En hotande fällning gav flera numera kända stockholmsträd en plats i historieböckerna, hit hör Kungsträdgårdens skogsalmar. Dessa skulle fällas natten till den 12 maj 1971 men räddades efter omfattande protester. Händelsen gick till historien som Almstriden och fick politiska konsekvenser. Ett annat exempel är den så kallade TV-eken som sågades ner i november 2011 trots stort engagemang av kulturpersonligheter och trädkramare. Att träd riskerar att sågas ner av myndigheterna och därmed vållar protester från allmänheten är inget nytt. En tidig räddning från fällning är exemplet med Retzius kastanj som fick stå kvar på 1830-talet tack vare läkaren Anders Retzius. En oförsiktig beskärning i mitten på 1980-talet tog dock död på kastanjen och en ny planterades i dess ställe. Läs mer
se - se svendsk - diskussion - historik


20. marts

Sør-Fron kyrkje på Hundorp er ei åttekantskyrkje bygd i stein

Åttekantkyrkje eller oktogonal kyrkje er eitt kyrkjebygg der grunnplanet er ein rein oktogon, eller berre sjølve skipet er ein oktogon som er kombinert med tilbygg for kor og våpenhus. Slike tilbygg kan gje heile bygget ei meir langstrakt form som ei langkyrkje. Det åttekanta grunnplanet gjev betre synskontakt mellom tverrarmane og koret enn dei krossforma kyrkjene. Kyrkjeforma vart vanleg frå omkring 1700 med Hospitalskyrkja i Trondheim som den eldste. Det var innanfor Nidaros bispedømme åttekantforma først vart vanleg, og dei fleste åttekantkyrkjene var oppført av lafta tømmer.

Blant åttekantkyrkjene finn ein også nokre av dei største kyrkjebygga i Noreg, den største av dei er Røros kyrkje med 1640 sitjeplassar. Les meir …
se - se nynorsk - diskussion på nynorsk - historik


21. marts

Hannah Ryggen og ektemannen Hans, fotografert ca. 1935–1940

Hannah Ryggen (født Jönsson 21. mars 1894 i Malmö, død 2. februar 1970 i Trondheim) regnes blant de fremste vevkunstnerne i Norge. Hennes banebrytende innsats endret billedvevens rolle fra dekoraktivt kunsthåndverk til ekspressiv billedkunst.

Det meste av sitt skapende liv – 1924 til 1957 – bodde hun i kystkommunen Ørland i Sør-Trøndelag, hvor hun bodde på småbruket Ryggen sammen med ektemannen Hans Ryggen, som selv var en anerkjent maler, og datteren Mona.

Ryggen var kompromissløs og subjektiv både i sin tilnærming til det håndverksmessige ved bildene, og i sine sosiale og politiske synspunkter. Hennes syn kom direkte og utemmet til uttrykk i bildene hennes. Flere har reflektert over at hun «med sitt heftige temperament og sin sterke meddelelsestrang skulle tilbringe en vesentlig del av sitt liv med å veve store billedtepper, den mest tidkrevende av alle formidlingsformer». Forklaringen som gis er vanligvis at den tidkrevende prosessen må ha virket disiplinerende på engasjementet og visjonen, likevel skjedde dette uten at brodden i budskapet sløves.

Hun var lidenskapelig anti-fascist, anti-militarist, feminist og humanist. Hennes arbeider betegnes som en «sensasjonell tendenskunst», og sies å uttrykke «en varm humanisme og en følelsesmessig deltagelse i samtidens problemer». Les mer...
se - se bokmål - diskussion på bokmål - historik


22. marts

Prins Eugens ek på Waldemarsudde är Stockholms största träd. I förgrunden syns Ulla Kraitz': "Röda äpplen", sommar 2007.

Stockholms kända träd utgörs av huvudsakligen äldre, grova ekar, bland dem finns två Kungsekar; Kungseken på Djurgården och Kungseken på Hjorthagen. Stockholms stads största träd, mätt i volym är Prins Eugens ekWaldemarsudde och till stadens äldsta träd räknas Birger jarls ek vid EssingeledenKungsholmen. Att träd blir kända beror ofta på att de har en anknytning till kulturella eller historiska händelser. Exempelvis kan de ha inspirerat poeter som Carl Mikael Bellman och Anders Österling till epistlar och dikter som Bellmanseken respektive eken på Plommonbacken. Träd har även symbolisk betydelse, som för den svenska organisationen Globträdet, vilka planterade Framtidsträdet 1986 på Hötorget.

En hotande fällning gav flera numera kända stockholmsträd en plats i historieböckerna, hit hör Kungsträdgårdens skogsalmar. Dessa skulle fällas natten till den 12 maj 1971 men räddades efter omfattande protester. Händelsen gick till historien som Almstriden och fick politiska konsekvenser. Ett annat exempel är den så kallade TV-eken som sågades ner i november 2011 trots stort engagemang av kulturpersonligheter och trädkramare. Att träd riskerar att sågas ner av myndigheterna och därmed vållar protester från allmänheten är inget nytt. En tidig räddning från fällning är exemplet med Retzius kastanj som fick stå kvar på 1830-talet tack vare läkaren Anders Retzius. En oförsiktig beskärning i mitten på 1980-talet tog dock död på kastanjen och en ny planterades i dess ställe. Läs mer
se - se svendsk - diskussion - historik


23. marts

Sør-Fron kyrkje på Hundorp er ei åttekantskyrkje bygd i stein

Åttekantkyrkje eller oktogonal kyrkje er eitt kyrkjebygg der grunnplanet er ein rein oktogon, eller berre sjølve skipet er ein oktogon som er kombinert med tilbygg for kor og våpenhus. Slike tilbygg kan gje heile bygget ei meir langstrakt form som ei langkyrkje. Det åttekanta grunnplanet gjev betre synskontakt mellom tverrarmane og koret enn dei krossforma kyrkjene. Kyrkjeforma vart vanleg frå omkring 1700 med Hospitalskyrkja i Trondheim som den eldste. Det var innanfor Nidaros bispedømme åttekantforma først vart vanleg, og dei fleste åttekantkyrkjene var oppført av lafta tømmer.

Blant åttekantkyrkjene finn ein også nokre av dei største kyrkjebygga i Noreg, den største av dei er Røros kyrkje med 1640 sitjeplassar. Les meir …
se - se nynorsk - diskussion på nynorsk - historik


24. marts

Fasad mot väster, fasad mot öster och barockträdgården.

Drottningholms slott är ett kungligt slott beläget på Lovön i Mälaren, i Ekerö kommun väster om Stockholm. Kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia har sedan 1981 sin officiella bostad i slottets södra länga.

Drottningholms slott räknas till den svenska stormaktstidens förnämsta slottsbyggnader och är Sveriges bäst bevarade kungliga slott. På slottsområdet finns förutom slottet ett flertal byggnader och områden som Kina slott, Drottningholms slottsteater med Teaterplanen dessutom Lilla Kina, Hemmet, Götiska tornet, Drottningholmsmalmen samt Canton. Trädgårdsanläggningarna består av en barockträdgård och en engelsk park. Parken och slottsbyggnaden är till stora delar öppna för besökare, men vissa delar är avspärrade för allmänheten eftersom de disponeras av kungafamiljen. Drottningholms park och byggnader besöks årligen av uppskattningsvis 700 000 personer från Sverige och utlandet.

Slottsområdet med huvudbyggnaden, slottsteatern, Kina slott, Kantongatan, parkerna och malmen blev 1991 ett Unesco världsarv och var då Sveriges första objekt på världsarvslistan. Läs mer
se - historik


25. marts

Amphisbaena alba

Ormeøgler (Amphisbaenia) er en særpreget gruppe av skjellkrypdyr, som i levevis og kroppsbygning skiller seg mye fra sine slektninger øgler og slanger. Kroppsbygningen viser en rekke tilpasninger til et underjordisk levevis, og de fleste artene er helt lemmeløse.

Gruppen omfatter omtrent 180 arter og er utbredt i tropiske og subtropiske deler av Amerika, Afrika, Middelhavslandene og Midtøsten. Alle ormeøgler lever underjordisk i ganger som de selv graver. Føden består for det meste av virvelløse dyr, og de fleste ormeøgler er eggleggende. Forholdsvis lite er kjent om leveviset deres. Læs mere...
se - se bokmål - diskussion på bokmål - historik


26. marts

Ursprungliga Lindhagenplanen från 1866.

Lindhagenplanen var en generalplan för Stockholm framlagd i ett Utlåtande med förslag till gatureglering i Stockholm år 1866 av en kommitté under ledning av juristen och politikern Albert Lindhagen. Lindhagenplanen antogs aldrig i sin helhet av Stockholms stadsfullmäktige, endast delar genomfördes efter hårda strider och revideringar. Ändå skulle Lindhagens generalplan få stor betydelse för Stockholms omdaning under sena 1800-talet. Exempel på detta är Kungsgatans förlängning till Stureplan som antogs 1887 och fullbordades 1911 samt Sveavägens förlängning till Kungsgatan som beslutades 1896 och fullbordades på 1920-talet. Lindhagens idé om en "Sveaväg" ända fram till Gustav Adolfs torg togs upp igen 1928 av dåvarande stadsplanedirektören Albert Lilienberg och skrotades först 1945, då stadsfullmäktige beslutade att Sveavägen skulle sluta vid nuvarande Sergels torg (se Norrmalmsregleringen).

Lindhagenplanens alla nya gator och torg skulle även få nya namn och äldre gatunamn förändrades. Det genomfördes på ett konsekvent, övergripande och genomtänkt sätt. Denna gatunamnrevisionen, kallad "Nya och förändrade gatunamn inom Stockholm" beslutades av stadsfullmäktige 16 juni 1885. Lindhagenplanen var den sista storskaliga stadsplanen med kvartersindelningar i rutnät, långa, spikraka paradgator och stjärnplatser, det som senare skulle kallas "stenstaden". Kring sekelskiftet 1900 övergavs det stränga rutnätet till förmån för en mjukare, mera terränganpassad och konstnärligt flexiblare planering.

Enligt konsthistorikern Ragnar Josephson var det genom Lindhagenplanen som det moderna Stockholm räknar sin uppkomst. Även Stockholms moderna parkhistoria kan sägas började med Lindhagenplanen. Läs mer
se - se svendsk - diskussion - historik


27. marts

Arameisk var truleg språket til Jesus

Arameisk er eit semittisk språk som er nært i slekt med fønikisk og hebraisk, og noko fjernare med arabisk. Arameisk skrift blei brukt til å utvikla andre skriftsystem, og har mellom anna gjeve opphav til hebraisk og arabisk.

Arameisk var daglegspråk i Judea under den andre tempelperioden (539 f.Kr.–70), og er brukt i fleire jødiske heilage tekstar. Det var truleg også språket til Jesus og dei han forkynde til. Arameisk var liturgispråk i tidleg kristendom, og ei form er framleis i bruk i syrisk kristendom. Moderne arameiske språk blir tala av spreidde grupper i Midtausten.

Frå 600-talet, då veksten til islam medførte spreiing av arabisk, blei arameisk i stor grad fortrengd av dette. Les meir …
se - se nynorsk - diskussion på nynorsk - historik


28. marts

Amphisbaena alba

Ormeøgler (Amphisbaenia) er en særpreget gruppe av skjellkrypdyr, som i levevis og kroppsbygning skiller seg mye fra sine slektninger øgler og slanger. Kroppsbygningen viser en rekke tilpasninger til et underjordisk levevis, og de fleste artene er helt lemmeløse.

Gruppen omfatter omtrent 180 arter og er utbredt i tropiske og subtropiske deler av Amerika, Afrika, Middelhavslandene og Midtøsten. Alle ormeøgler lever underjordisk i ganger som de selv graver. Føden består for det meste av virvelløse dyr, og de fleste ormeøgler er eggleggende. Forholdsvis lite er kjent om leveviset deres. Læs mere...
se - se bokmål - diskussion på bokmål - historik


29. marts

Ursprungliga Lindhagenplanen från 1866.

Lindhagenplanen var en generalplan för Stockholm framlagd i ett Utlåtande med förslag till gatureglering i Stockholm år 1866 av en kommitté under ledning av juristen och politikern Albert Lindhagen. Lindhagenplanen antogs aldrig i sin helhet av Stockholms stadsfullmäktige, endast delar genomfördes efter hårda strider och revideringar. Ändå skulle Lindhagens generalplan få stor betydelse för Stockholms omdaning under sena 1800-talet. Exempel på detta är Kungsgatans förlängning till Stureplan som antogs 1887 och fullbordades 1911 samt Sveavägens förlängning till Kungsgatan som beslutades 1896 och fullbordades på 1920-talet. Lindhagens idé om en "Sveaväg" ända fram till Gustav Adolfs torg togs upp igen 1928 av dåvarande stadsplanedirektören Albert Lilienberg och skrotades först 1945, då stadsfullmäktige beslutade att Sveavägen skulle sluta vid nuvarande Sergels torg (se Norrmalmsregleringen).

Lindhagenplanens alla nya gator och torg skulle även få nya namn och äldre gatunamn förändrades. Det genomfördes på ett konsekvent, övergripande och genomtänkt sätt. Denna gatunamnrevisionen, kallad "Nya och förändrade gatunamn inom Stockholm" beslutades av stadsfullmäktige 16 juni 1885. Lindhagenplanen var den sista storskaliga stadsplanen med kvartersindelningar i rutnät, långa, spikraka paradgator och stjärnplatser, det som senare skulle kallas "stenstaden". Kring sekelskiftet 1900 övergavs det stränga rutnätet till förmån för en mjukare, mera terränganpassad och konstnärligt flexiblare planering.

Enligt konsthistorikern Ragnar Josephson var det genom Lindhagenplanen som det moderna Stockholm räknar sin uppkomst. Även Stockholms moderna parkhistoria kan sägas började med Lindhagenplanen. Läs mer
se - se svendsk - diskussion - historik


30. marts

Arameisk var truleg språket til Jesus

Arameisk er eit semittisk språk som er nært i slekt med fønikisk og hebraisk, og noko fjernare med arabisk. Arameisk skrift blei brukt til å utvikla andre skriftsystem, og har mellom anna gjeve opphav til hebraisk og arabisk.

Arameisk var daglegspråk i Judea under den andre tempelperioden (539 f.Kr.–70), og er brukt i fleire jødiske heilage tekstar. Det var truleg også språket til Jesus og dei han forkynde til. Arameisk var liturgispråk i tidleg kristendom, og ei form er framleis i bruk i syrisk kristendom. Moderne arameiske språk blir tala av spreidde grupper i Midtausten.

Frå 600-talet, då veksten til islam medførte spreiing av arabisk, blei arameisk i stor grad fortrengd av dette. Les meir …
se - se nynorsk - diskussion på nynorsk - historik


31. marts

Olympiska flaggan

Olympiska vinterspelen 2002, de nittonde (XIX) olympiska vinterspelen, hölls i Salt Lake City i USA mellan 8 och 24 februari 2002. Spelens motto var Light The Fire Within. Salt Lake City blev den dittills mest välbefolkade orten att hålla ett olympiskt vinterspel; vid den tiden hade staden 1 516 227 invånare. Staden är nu (2010) den tredje största staden att ha arrangerat ett olympiskt vinterspel. Den varierande naturen vid Salt Lake City var unik för spelen. Strax väster om staden ligger en stor öken. OS 2002 var de första olympiska spelen för IOK:s nya ordförande Jacques Rogge.

Salt Lake City blev utvalt den 16 juni 1995, på den 104:e IOK-kongressen i Budapest i Ungern. De övriga städerna som gjorde anspråk på att få hålla i spelen var Québec, Sion och Östersund. Salt Lake City säkrade segern redan i första röstomgången med 54 av totalt 89 avgivna röster. I december 1998 avslöjade schweiziska IOK-medlemmen Marc Hodler mitt under en presskonferens att flera av IOK:s medlemmar hade tagit emot mutor för att rösta på Salt Lake City som värdstad. De två högst ansvariga för Salt Lake Citys OS-kampanj tvingades avgå. Salt Lake City fick emellertid behålla spelen. Läs mer
se - historik