Målningen skall ses både som ett monument över vänskapens betydelse och samtidigt som en del i lanserandet av en ny kulturelit. Som observatör i sitt eget vardagsrum sitter konstnären själv, Hanna Pauli, med penna och teckningsblock tillhands och iakttar sina vänner. Hon har framställt dem som en krets, en bild av förtätad gemenskap, men där varje individ är enskilt karakteriserad. Från början var det några av kvinnorna som umgicks med varandra men sedan utökades gruppen med Hanna och Georg Paulis konstnärskamrater från akademitiden och från Parisåren, andra från konstnärskolonierna i Barbizon och Gréz-sur-Loing. Namnen på Juntans medlemmar illustrerar hur nära tidens nya kulturelit var lierad med finanseliten. Ellen Key hade i slutet av 1870-talet gett privatundervisning åt en grupp högborgerliga flickor ur den judiska Stockholmskretsen. Tre av dem finns med i Vänner, i kretsen runt bordet kring Ellen Key och för dem framstod hon som något av en förlösare när det gällde deras intellektuella, sociala och emotionella utveckling. Ellen Key var filosof och en av Sveriges mer stridbara och berömda kulturpersonligheter. Hennes tankar om kärlek, barnuppfostran, äktenskap och sexualitet formade generationer kring sekelskiftet 1900. Ellen Key sökte överskrida gränsen mellan det privata och det offentliga livet. Hon menade att hemmet skulle vara en modell för hela samhället. Hon sökte politisera hem och familjerelationer genom skrifter som Skönhet för alla (1899) och Barnets århundrade (1901).