Området har været buddhistisk siden 700-tallet og er nu det eneste land, hvor mahayanabuddhisme er statsreligionen. Bhutan som nation daterer sig tilbage til 1600-tallet, hvor en teokratisk ledelse etablerede sig som uafhængig af Tibet. Efter en periode i 1800-tallet, hvor briterne øvede indflydelse, blev Bhutan igen selvstændigt i begyndelsen af 1900-tallet og har været det siden.
Bhutan er i mange henseender et tilbagestående land. Vejnettet er beskedent og kun i ringe udstrækning asfalteret. Retsvæsenet er primitivt, fx har man ikke egentlig uddannede jurister. De vigtigste indkomstkilder stammer fra landbrug, skovbrug, turisme og salg af vandkraft til Indien. Også i udenrigspolitisk henseende er landet tilbagetrukkent. Det har kun få ambassader og konsulater. Landet støtter sig tæt op ad Indien som modvægt til et pres fra Folkerepublikken Kina. Hæren er beskeden. Landet har et folkevalgt parlament, men monarken spiller fortsat en betydelig rolle.
Bhutans kultur er ud over buddhismen præget af den geografiske isolation. Myndighederne lægger stor vægt på at stimulere traditioner så som brug af nationale klædedragter, og kulturarven er sammen med naturen basis for turismen. (Læs mere..)
Helene Stöcker (1869–1943) var en tysk kvinnesaksforkjemper, seksualreformator, pasifist og publisist. Stöcker var representant for den radikale, borgerlige kvinnebevegelse rundt 1900.
Hun definerte en ny etikk («Neue Ethik»), som innebar retten til selvbestemmelse i ekteskapet, i kjærligheten og over egen kropp. Ved siden av sitt engasjement for kvinnelig stemmerett, grunnla hun i 1905 Bund für Mutterschutz («Forbundet for mødrebeskyttelse») som arbeidet for interessene til ugifte mødre og deres barn. Dermed grep hun også fatt i temaer som få snakket om, for eksempel retten til svangerskapsavbrudd og den rettslige stilling til barn født utenfor ekteskap.
Fra første verdenskrig dreide hennes engasjement seg i retning av pasifismen. Hun sto sentralt i det tyske samfunnet mot slutten av 1920-årene, men emigrerte før nasjonalsosialistenes maktovertakelse. ► Les mer her.
Mesozoikum eller jorda si mellomtid er ein av tre geologiske æraer i eonet fanerozoikum. Mesozoikum ligg mellom paleozoikum og kenozoikum og tyder «mellomdyra», frå den greske forstavinga meso-/μεσο- for «mellom» og zoon/ζωον som tyder «dyr» eller «levande vesen». Han vert ofte kalla «Krypdyra sin tidsalder», etter dinosaurane som dominerte dyrelivet i æraen.
Kontinenta i mesozoikum dreiv sakte frå kvarandre etter å ha vore samla i saman og nærma seg den noverande konfigurasjonen. Kontinentaldrifta førte til artsdanning og andre viktige evolusjonsmessige utviklingslinjer. Klimaet var særleg varmt gjennom perioden og spelte ei viktig rolle for evolusjonen og mangfaldet til nye dyreartar. Mot slutten av æraen var i praksis det moderne dyrelivet på plass. Les meir …
Tisdagsklubben var en svensk hemlig antinazistisk sammanslutning som grundades under andra världskriget av författaren Amelie Posse. Till klubbens verksamhetsområden hörde föreläsningar, diskussioner och påverkansarbete, men det främsta syftet var att förbereda för en motståndsrörelse vid en eventuell tysk ockupation. Många kända journalister, författare och politiker deltog i sammanslutningen. Gemensamt var att de alla var övertygade antinazister och kritiska till den dåvarande samlingsregeringens eftergiftspolitik gentemot Nazityskland, men i övrigt hade klubben en bred ideologisk bas med såväl socialistiska, liberala som konservativa medlemmar. Av taktiska skäl fick varken icke-nordiska utlänningar eller judar besöka mötena.
Klubbens första möte hölls den 9 april 1940, samma dag som Tyskland ockuperade Danmark och anföll Norge. Klubben hölls hemlig på så sätt att allmänheten inte hade tillträde till mötena. Under hela dess existens var klubben övervakad av polisen och säkerhetstjänsten, och dess medlemmar avlyssnades och registrerades. Klubben var aktiv fram till april 1945, strax innan krigsslutet. Läs mer
.jpg)